Under helgen arrangerade Logik Förlag tillsammans med Counter-Currents Publishing en sluten tillställning där det bjöds på föredrag av Kevin MacDonald med flera. En längre debatt om religion mellan Jonas De Geer och Greg Johnson hölls även. Nordfront var på plats.
[...]
Om den vita rasen och individualismen
Tillställningens dragplåster var Kevin MacDonald som denna gång inte fokuserade på judiskt inflytande, som han är känd för att ha skrivit en rad populära böcker om, utan istället utifrån ett evolutionärt perspektiv diskuterade varför den vita rasen i allmänhet och vi nordbor i synnerhet är mer individualistiska än många andra folkslag. Kanske inte helt oväntat visade sig även detta vara ett intressant ämne som den 71-årige professorn uppenbarligen behärskade bra.
MacDonald refererade bland annat till NSDAP-medlemmen och genetikern Fritz Lenz och menade att det hårda klimatet i norra Europa har gjort européerna mer intelligenta och individualistiska. Detta då våra förfäder till stor del genom intelligens och uppfinningsrikedom ofta på egen hand, eller i samarbete i små grupper, kämpade mot yttre naturkrafter för att överleva. I andra delar av världen var klimatet mildare varför områdena var mer tätbefolkade och andra människor mer fungerade som hot och konkurrenter, vilket skapade mer kollektivistiskt orienterade folk då de som organiserade sig i stammar och klaner överlevde i högre utsträckning än människor med individualistiska tendenser.
Vidare hävdade MacDonald att idealism är ett drag som utmärker vita människor. Därför har vita ägnat mycket tid åt att tänka ut utopiska idealsamhällen medan andra folkslag fokuserar på att arbeta för att gynna sina egna och sin grupps intressen. Vita definierar inte heller sin moraliska ingrupp utifrån vilka människor som är besläktade med dem, utan vilka människor som delar deras värderingar. Detta är något som är mer främmande för icke-vita och MacDonald lyfte här fram ett känt arabiskt ordspråk:
I against my brother, my brothers and I against my cousins, then my cousins and I against strangers.
Den vita idealismen gör att rykte och anseende är viktigt för vita människor, då vita som förlorar sitt rykte och anseende ses som omoraliska och stöts ut ur gemenskapen som alltså bygger på idealiska värderingar och inte släktskap. Det är därför media har så mycket makt idag då media skapar och definierar det ”moral community” som vita identifierar sig med och det är därför många vita är rädda för att öppet göra motstånd mot folkutbytet, menade MacDonald.
På grund av idealismen är också förmågan att känna skuld, att man på egen hand känner att man gjort fel oavsett om någon annan vet om det man gjort eller inte, ett drag som utmärker vita. MacDonald menade att det är därför vita länder i förhållande till andra länder är mindre korrupta och varför nepotismen inte är lika utbredd och accepterad här som i andra samhällen.
MacDonald menade med sitt biologiska synsätt att evolutionen numera utspelar sig på idéfältet och att den vita rasen är hotad på grund av fientliga krafters intellektuella dominans samt vitas preferens för individualism istället för etnocentrism.
Avslutningsvis skissade MacDonald upp fyra saker som nationella måste göra: 1) Försvara den moraliska legitimiteten i våra åsikter, 2) Påpeka problem med mångkulturen, 3) Skapa egna moraliska ingrupper som stöter ut dem som inte delar våra åsikter, och 4) Gör vita medvetna om våra naturliga svagheter, vilket var det som det aktuella föredraget syftade till.
Religionsdebatten
Under tillställningen lanserade Logik Förlag en svensk översättning av Greg Johnsons bok New Right vs. Old Right. Tillställningen avslutades sedan med en debatt mellan Johnson och Jonas De Geer. Frågeställningen för debatten var om nationella behöver kristendom och De Geer argumenterade jakande medan Johnson företrädde den nekande sidan.
De Geers inställning var att västvärldens fall hänger samman med kristendomens fall och kanske då i synnerhet katolska kyrkans felsteg i samband med Andra Vatikankonciliet. På samma sätt som väst föll med kristendomen menade De Geer att han inte kunde föreställa sig att den vita människan skulle kunna resa sig igen utan kristendomen. Ett argument han framförde var att utan moralisk integritet, som man enligt honom får från religion, kan man inte skapa etnisk integritet. De Geer tog vidare upp islam som ett stort hot och menade att en religion endast kan bekämpas med en annan religion.
Johnson inledde med att fråga hur många i publiken som var kristna, hur många som var hedningar och slutligen hur många som var icke-religiösa. De kristna var i minoritet och den outtalade poängen var således antagligen att de flesta som kämpar för den vita rasen gör det utan att behöva kristendom. Johnson ifrågasatte vidare Andra Vatikankonciliets relevans för till exempel Sverige som övergav katolicismen flera hundra år innan den katolska kyrkan reformerades under 1960-talet.
En annan poäng Johnson gjorde var att kristna nationalister bör infiltrera kyrkorna – institutioner som enligt båda debattörerna idag är skadliga för den vita rasen – och sprida nationalism bland kristna och fungera som en femte kolonn inom dessa fientliga institutioner. Kristna nationalister bör däremot inte arbeta för att sprida kristendom bland nationalister.
Johnson menade vidare att de kristna korstågen var ett exempel på hur den kristna religionen utnyttjade den vita rasen och fick oss att spilla värdefullt blod i ett meningslöst krig utanför Europa. Johnson menade att kristendomen inte är en europeisk folkreligion utan en universell religion som är öppen för alla folk och därmed en opassande religion för rasnationalister. De Geer höll dock inte med och menade att korstågen var ett av få tillfällen då Europas folk på ett kraftfullt sätt enats mot yttre fiender och att detta var något som borde hyllas.
Båda debattörerna var överens om att religion och moral är viktigt och behövs i ett sunt samhälle. Där De Geer förordar traditionell kristen religion kontrade Johnson med att vagt skissa upp sin egen vision som innefattar en rasmedveten religion som gärna får värdesätta eugenik. De Geer kontrade med att riktiga religioner inte kan konstrueras i politiska syften på det viset och menade att det inte går att få människor att offra sina liv för en tro på att deras DNA är bättre än andras.