Till hederskulturens försvar

Uppgiften kommer från Rotherham Metropolitan Borough Councils egen rapport om händelserna, den hittar du här:
http://www.rotherham.gov.uk/downloads/file/1407/independent_inquiry_cse_in_rotherham
Jag kan rekommendera sidorna 8, 97, 99 och 153 om du inte orkar skumma igenom hela.

Notera att det inte är någon som påstår att rasistkortet skulle vara det enda skälet till passiviteten.

Nej det gör den inte. Att du lyckas gräva fram en rapport som du kan vantolka fritt imponerar inte nämnvärt.

Jag var inte ute efter att imponera på dig, jag ville mest bara påpeka att jag inte håller med om ditt påstående om att informationen "bara är ett rykte", samt även i det sammanhanget servera informationens ursprung. Om du trots det vidhåller ditt blanka påstående om att det bara är ett rykte, utan att utveckla detta påstående, är det antagligen ingen idé att vi uppehåller oss vid den punkten något mer.

Den som nu orkar kan ju ta sig tiden att läsa rapporten och konstatera att den inte beskriver det du påstår. Det finns knappast så mycket att utveckla.

Men hela trådstarten vilar ju på en falsk premiss, att vi av någon anledning skulle vara tvungna att välja mellan våldtäktskulturen i Rotherham eller en "hederskultur" av samma slag som den på 60-talets sicilien. (I själva verket så rör det sig snarare om en bristande tilltro till rättsväsendet som föranleder handlingarna. Sicilianarna var ju i en tid då maffian höll större makt än polisen vana att skipa sin egen rättvisa i många situationer, oavsett om det fanns någon "heder" inblandad.) I realiteten så existerar ju nämligen båda i båda nämnda samhällen, och de tar sig bara olika uttryck.

Jag tvingar ingen, det är fritt fram att välja vad man vill.

Hederskulturens motsats (så som hederskulturen definieras av Larsson) är Rotherham. Ett samhälle totalt ointresserade av att skydda sina döttrar. En våldtäktskultur. Ett mycket mycket sjukt samhälle med en kvinnosyn hämtad direkt från helvetet.

Är då verkligen den unge sicilianare som på 1960-talet dödade sin systers våldtäktsman så mycket mer sämre? Är hans önskan att skydda sin syster mer barbarisk än Rotherhams önskan att inte alls skydda sina unga tjejer?

Men då så, varför tror du i sådana fall att någon skulle välja något av de två usla alternativ du redovisar i trådstarten?


Uppfattningar om heder existerar ju förstås inom alla kulturer, inklusive den västerländska, vilket gör själva bergreppet vagt. När du tar en enstaka yttring av hederskultur och menar att detta skulle rättfärdiga "hederskulturen" så blir det alltså långt ifrån självklart vad du egentligen syftar på.

Däremot så exemplifierar du ju tydligt hur du betraktar kvinnor när du formulerar dig på detta sätt:

Det brittiska samhället måste enligt dig skydda sina döttrar från våldtäktsmän. När du använder den sortens possesiva formuleringar på kollektivnivå så blir det tydligt att du måste betrakta kvinnor som egendom för att de ska vara "värda" att beskydda. Våldtäkt är nämligen inte ett tillräckligt avskyvärt brott mot kvinnorna själva som ingen människa borde behöva utsättas för, utan det handlar ju om att försvara "våra kvinnors" heder.

Några "bevis" får du inte av mig; vi befinner oss inte i en rättegång.

Om du däremot undrar vad jag menar med det fördömande jag pratade om i mitt förra inlägg kan jag för all del exemplifiera:
Fem personer (de som sågs som gärningsmän) fick fängelsestraff på mellan 4 och 11 år. The Times skrev en artikelserie med skarp kritik mot polisen, en medlem av parlamentet stämde in i kritiken, Home Affairs Select Committee startade en undersökningskommission och riktade därefter ännu mer kritik mot polisen. Två politiker fick sparken, en avgick självmant som resultat av skandalen. Polischefen tvingades avgå. Ytterligare en statlig kommission arbetar fortfarande med fallet.

Inget av detta hade hänt i en kultur där alla hade tyckt att det inträffade var i sin ordning. Det var det som var min poäng.

Problemet här verkar främst vara att staten har misslyckats med sin uppgift att förhindra/i tid upptäcka brott, möjligen på grund av en långt gången politisk korrekthet samt en massa annat skräp i maskineriet. Man kan förstås gärna få tro att lite mer hederskultur skulle vara en lösning på det problemet, varför man nu skulle dra den slutsatsen. I slutändan får man ändå leva med att kulturer inte är något man kan beställa efter behag, och att det hjälper föga att konstatera att lite mer hederskultur skulle göra susen här och där.

Personligen ser jag inga fördelar med sekulär brittisk kultur där systematiska våldtäkter och trafficking mot mängder med småtjejer i 16 års tid är helt okej.

Så om jag skriver "idag var jag och åt middag med min bror" så betyder det att jag anser att min bror är min egendom?

Jag trodde det var vedertaget att uttala sig så i det svenska språket.

Jag var nära att formulera en förklaring av detta innan du ens hann komma med din uppenbara invändning. Det är en enorm skillnad på att prata om "min dotter" för att klargöra vem som har en personlig relation till kvinnan ifråga, och att på gruppnivå prata om "Rotherhams döttrar". I det senare fallet finns ingen liknande personlig relation, utan män från en viss kultur måste helt enkelt skydda "sina kvinnor" från de andra männen som inte har någon rätt till dessa kvinnor.

Ja, du har redan klargjort hur du älskar att skambelägga kvinnors livsval i ett antal trådar nu, men varför tror du att någon skulle välja det frivilligt?

Jag var nära att formulera en förklaring av detta innan du ens hann komma med din uppenbara invändning. Det är en enorm skillnad på att prata om "min dotter" för att klargöra vem som har en personlig relation till kvinnan ifråga, och att på gruppnivå prata om "Rotherhams döttrar". I det senare fallet finns ingen liknande personlig relation, utan män från en viss kultur måste helt enkelt skydda "sina kvinnor" från de andra männen som inte har någon rätt till dessa kvinnor.