Svidande EU-kritik mot Byggnads

Ja, du är specialist på att svamla. Du har så rätt så!

Det är väl snarast Byggnads attityd mot blattar som borde debatteras där. Det är ju Byggnds som far runt och leker privatpolis för att slänga ut blattar ur landet.

Det är kanske med dem du borde diskutera "attitydproblem"? Det beror naturlgtvis på hur lång horisont man har. Det är inte alls märkligt, men tror du inte att Kinas sattsning på högre utbildning kommer att leda till att man kommer att vara mycket konkurranskraftig då det gäller högteknologi? Tror du att man enbart kommer att nöja sig med att tillverka produkter med lågt förädlingsvärde?

Samtidigt sjunker det svenska utbildningssystemet.... Jag såg perspktivet sedan 1970-talet. Lysande?

Sverige har under denna tidsperiod rasat i välfärdsligan. Givetvis kan man finna enstaka "glädjeår", men det är den långsiktiga trenden som gäller.

Det är föga tröst att EU-snittet numera är skralt, inte minst pga Tysklands stagnation.

Putte57:
Undra om jag ska sänka mig till din nivå? Nej, det skulle nog kännas patetiskt så det får vara.

Försök inte nå mina höjder det har du varken hjärna eller utbildning för så håll dig till ditt svmmel. Slut för mig till dig för nu och för all framtid!

Putte är ett troll. Sluta mata honom.

Jag insåg också det för några veckor sedan när han gjorde ett par förvirrade inlägg mot mig.

Färgat?

Europaparlamentets utskottsbeslut kring det omstridda tjänstedirektivet är klart. På den allra viktigaste punkten vann liberaler och de konservativa i omröstningen, nämligen ursprungslandsprincipen. Efter fyra timmar och 314 omröstningar antogs det nya förslaget till tjänstedirektiv med röstsiffrorna 25 för 10 emot och 5 nedlagda. Jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag blev resultatet något av en kompromiss.

Även om den omtalade ursprungslandsprincipen antogs blev undantagen många, exempelvis ska direktivet inte omfatta spel och dobbel, s. k. mediatjänster och hälsovårdstjänster.

Arbetsrätten är också undantagen. Det betyder bland annat att rätten till konfliktåtgärder och rätten att teckna kollektivavtal inte kommer att regleras i tjänstedirektivet utan följer det snart 10 år gamla utstationeringsdirektivet, som även säger att utstationerad arbetskraft skall följa värdlandets lagar och regler (kollektivavtal).

Det slutliga beslutet för Europaparlamentet tas under januari eller februari. Därefter ska ministerrådet säga sitt.

Det blir även i fortsättningen EG-domstolen som blir slutlig instans vid konflikter om hur svenska kollektivavtal ska tillämpas när utländska företag utför tjänster i Sverige. För närvarande behandlas fallet med det lettiska byggföretag i Vaxholm. Beslut väntas nästa år.

Var någonstans säger utstationeringsavtalet att kollektivavtal ska gälla för utländsk arbetskraft? Face the facts, det var ett stort nederlag för de protektionistiska svenska fackförbunden.

Angående utstationeringsavtalet:

Medlemsstaterna skall, enligt direktivet, tillförsäkra att arbetstagare som tillfälligt utstationeras i deras land garanteras arbetsvillkor i enlighet med villkoren som gäller i det land där arbetet utförs. Man skall då utgå ifrån dels lagar och förordningar i arbetslandet, dels kollektivavtal.

Med kollektivavtal menar man i direktivet för det första s k allmängiltigförklarade avtal, dvs avtal som upphöjts till lag inom t ex en sektor eller ett territorium. Men om det inte i den aktuella staten finns ett system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal – vilket ju är fallet i Sverige – kan man, enligt direktivet, utgå från kollektivavtal som ”gäller allmänt” inom den aktuella sektorn, det aktuella arbetet eller det aktuella geografiska området, och som har ingåtts av de ”mest representativa” arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå. Utstationeringsdirektivet jämställer härigenom alltså kollektivavtal av svensk typ med allmängiltigförklarade avtal.

Eftersom Sverige inte har ett system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal, har Sverige valt att implementera (införa) utstationeringsdirektivet med hjälp av arbetsmarknadens parter. Grunden för detta är den lagstiftning som fanns i Sverige redan då utstationeringsdirektivet antogs, den s k lex Britannia. Lagen – som ingår i medbestämmandelagen och omfattar tillfälligt arbete i Sverige utfört av utländska företag – innebär att svenska fackliga organisationer har rätt att vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag eller arbetsplats om man anser att social dumping föreligger. Denna rätt har den fackliga organisationen även om man inte har några medlemmar på den aktuella arbetsplatsen, och även om det finns ett giltigt kollektivavtal från företagets eller arbetskraftens hemland.

Japp! Helrött den glada färgen som ger den lilla människan hopp. Inte den blå hopplösa färgen alltså!