Ofta tycker jag att jag kan hitta det bra (= kärleksfulla/meningsfulla) i ett inlägg eller i en tråd, även i mina egna, och sen ignorerar jag resten. Är det en övre makt som talar om det för mig, eller är det bara jag som väljer ut det jag vill eller inte vill läsa? Är det samma sak med Bibeln? Man kan läsa vad Jesus har sagt och tolka det som att han var arg, bedrövad eller glad, men egentligen tolkar man bara sitt eget sinne för stunden? Det skrivna ordet är ju begränsat och vi vet inte hans ansiktsuttryck när han sa något.
Jag har väldigt starka upplevelser av att Gud har varit med mig och lärt mig saker, och mina favoritstunder har varit när jag har programmerat eller läst om programmering. Är det därför som jag ofta får för mig att jag kan läsa in i ett inlägg vad postaren vill? Är jag inte tillräckligt känslig och borde oftare fråga vad den andre menar?