Citat:
Ursprungligen postat av
LucNN
Platons "idévärld" har inget att göra med ideologi, utan är en hypotetisk förklaring av hur olika konkreta saker kan vara identiska i något hänseende. Platons ideer är universalier, abstrakta entiteter som kan vara instantierade på olika platser till samma tid. Och sen ska det också förklara likheter internt för typer. T.ex. kan två distinkta saker vara samma typ (kattar t.ex.), och en häst och en opera kan båda vara vackra.
Fel. Jag antar att du med konkreta saker syftar pa empiriska entiteter. Av detta foljer att du havdar att idelaran forklarar hur empiriska entiteter kan vara identiska. Men dom ar ju aldrig identiska, det ar ju tvartom. Eftersom det empiriska saknar identitet och eftersom allt ar i forandring maste vi sluta oss till att former finns. Men du havdar att det ar tvartom: att vi redan fran borjan uppfattar identiter i de empiriska foremalen och att idelaran tillkom som ett forsok att forklara detta. Ge mig kallor till denna vanforestallning, inte sekundarlitteratur, utan exakta kallor hos platon var detta syfte framgar. Ar det mojligen sa att du har forlast dig pa gastabudet?
Citat:
Ursprungligen postat av
LucNN
Tänk istället på Platons politiska filosofi. Han var inte så glad för demokrati, och hans åsikter här påminner om fascistiska åsikter, även fast fascismen, motsatt Platons politiska filosofi, är antiintellektuell. Men Platon såg ledaren av ett samhälle som någon sorts upplyst person vars åsikter var betingade av kunskap om det rätta. Fråga evt. Tinman. Av det lilla han kan, så kan han åtminstone lite oldschool Platonsk politisk filosofi. Här kan man med lite lögn och ansträngning hitta likheter med Hitlers fascistiska socialism.
Vad skall jag da tanka pa? Han gillade varken demokrati, diktatur, timokrati, eller oligarki. Platon hade inga "asikter". Skarp dig!
Platon insag att samhallet aldrig kan bli lyckligt med dom ledare som nu och da haller i makten. Eller anser du att det ar ett lyckligt samhalle? Har det gatt bra dom senaste 2000 aren? Hur manga miljarder mannsikor och djuroch arter har fatt lida helvetes kval for att sen forintas p g a dessa ledare. Sa ar det nu och sa var det forr. Platon beskriver den enda mojligheten till raddning: att dom som INTE VILL vara ledare och som inte har nagot intresse i att vara ledare tvingas att ta itu med saken. Det betyder rent konkret att nar sa sker da forst skapas forutsattningar for lycka har pa jorden, inte fore det. Nagot annat eller mer var det inte.
Han malade upp betingelserna, eller om du som vill det nodvandig villkoret for samhallelig lycka? Har du nagot att invanda mot detta? Anser du att dessa potentiella ledare som inte vill vara ledare och som hela sitt liv har sysslat med filosofi och vill fortsatta med det och inget annat, nar dom sa tvingas till dessa plikter, att dom da plotsligt skulle motiveras av nagon slags "egoistiska" motiv, borja kriga och samla pa sig rikedomar.....
Det ar ju for lojligt!
