God kväll på er!
Tidigare ikväll, när jag och min familj åt middag, så kom det upp ett intressant diskussionsämne i min familj, nämligen vilken plats religion skall ha i vårt samhälle. Min son som är 17 år och går Naturvetenskapligt program på gymnasiet hade sin flickvän över, och hon argumenterade starkt för sin sak, nämligen att kristendomen var väldigt omodern och bör avskaffas som Sveriges statsreligion (rent praktiskt så har ju Sverige faktiskt ingen statsreligion längre). Det här är dock inte själva problemet, utan mest lite bakgrundsinfo till vad som fick mig att tänka på det här.
Efter att vi diskuterat en stund så kom jag på mig att fråga hur hon utvecklat de här starka åsikterna kring religion, då hon - såvitt jag minns - aldrig uttryckt de tidigare (hon och min son har varit tillsammans i snart två år, och hon har tidigare verkat positivt ställd till min familjs religiösa övertygelse). Hon och min son förklarade då att deras mentor, som tidigare aldrig gjort mycket liv av sig (varken på föräldramöten eller utvecklingssamtal), har varit väldigt tydlig i det här ämnet. Jag undrade när han gjort det här, eftersom han (såvitt jag vet) enbart undervisar i matematik och fysik. Jag frågade, och det skulle då ha skett på klasstimmen/mentorstiden. Hursomhelst så har han tydligen predikat för sina elever att kristendomen är omodern och bör avskaffas. Vid samma tillfälle (det hände första gången nu i veckan) ska han ha påstått att skapelseberättelsen är rena amsagor, och samtidigt förespråkat evolutionsteorin. Jag är för demokrati och tycker att alla bör ha rätt till sin egen åsikt, sålänge man håller sig inom rimliga ramar. Att på ett så öppet sätt kritisera den religion jag dedikerat mitt liv till känns som en kränkning mot mig och hela min familj. Han ska också ha hävdat att kyrkoskatten var onödig, och att man inte ska betala den. Sonen citerade honom ordagrant vid matbordet tidigare. Vill minnas att det lät såhär:
... Jag vet knappt vad jag ska säga. Det är inte bara det att hans åsikter känns helt absurda, utan också att han försöker indoktrinera barn på det här viset. Är det rimligt att en lärare beter sig på såhär, och på ett så uppenbart sätt låter sina egna åsikter lysa igenom i undervisningen? Bör jag kontakta studierektorn och klaga? Jag är djupt upprörd över det här.
Tidigare ikväll, när jag och min familj åt middag, så kom det upp ett intressant diskussionsämne i min familj, nämligen vilken plats religion skall ha i vårt samhälle. Min son som är 17 år och går Naturvetenskapligt program på gymnasiet hade sin flickvän över, och hon argumenterade starkt för sin sak, nämligen att kristendomen var väldigt omodern och bör avskaffas som Sveriges statsreligion (rent praktiskt så har ju Sverige faktiskt ingen statsreligion längre). Det här är dock inte själva problemet, utan mest lite bakgrundsinfo till vad som fick mig att tänka på det här.
Efter att vi diskuterat en stund så kom jag på mig att fråga hur hon utvecklat de här starka åsikterna kring religion, då hon - såvitt jag minns - aldrig uttryckt de tidigare (hon och min son har varit tillsammans i snart två år, och hon har tidigare verkat positivt ställd till min familjs religiösa övertygelse). Hon och min son förklarade då att deras mentor, som tidigare aldrig gjort mycket liv av sig (varken på föräldramöten eller utvecklingssamtal), har varit väldigt tydlig i det här ämnet. Jag undrade när han gjort det här, eftersom han (såvitt jag vet) enbart undervisar i matematik och fysik. Jag frågade, och det skulle då ha skett på klasstimmen/mentorstiden. Hursomhelst så har han tydligen predikat för sina elever att kristendomen är omodern och bör avskaffas. Vid samma tillfälle (det hände första gången nu i veckan) ska han ha påstått att skapelseberättelsen är rena amsagor, och samtidigt förespråkat evolutionsteorin. Jag är för demokrati och tycker att alla bör ha rätt till sin egen åsikt, sålänge man håller sig inom rimliga ramar. Att på ett så öppet sätt kritisera den religion jag dedikerat mitt liv till känns som en kränkning mot mig och hela min familj. Han ska också ha hävdat att kyrkoskatten var onödig, och att man inte ska betala den. Sonen citerade honom ordagrant vid matbordet tidigare. Vill minnas att det lät såhär:
Citat:
Religionen är inget mer än en drog för folket, som förför deras sinnen och avleder dem från fascismens verk.
... Jag vet knappt vad jag ska säga. Det är inte bara det att hans åsikter känns helt absurda, utan också att han försöker indoktrinera barn på det här viset. Är det rimligt att en lärare beter sig på såhär, och på ett så uppenbart sätt låter sina egna åsikter lysa igenom i undervisningen? Bör jag kontakta studierektorn och klaga? Jag är djupt upprörd över det här.