Fick plötsligt "social fobi" i matvarubutiken? Eller vad hände?

Det låter som att du fick en panikångestattack. Enkelt beskrivet så utlöstes av nån anledning din kamp eller flyktrespons, som är ett annat namn på akut korttidsångest, och man kan bl a uppleva att man vill fly, att man får overklighetskänslor mm. Förr i tiden hjälpte det här dina förfäder att fly från en sabeltandad tiger, men nu är det bara falskt alarm, det finns egentligen ingen anledning, förutom dina tankar. Varför du drabbades, glöm den frågan, det hände.
Vill du få hjälp, googla efter boken Ingen panik av Per Carlbring och Åsa Hanell.
Ta tag i problemet innan det blir en fobi. Med hjälp av boken kan de flesta med panikångestsyndrom bli diagnosfria på ett par månader.

Läggning medfödda drag av tvångsyndrom "magiskt tänkande" är oerhört vanligt. Energidryck är inte bra Är det en engångshändelse är du rädd för att tappa kontrollen att inte verka normal bara tanken "fobien" kan göra att man får sådana här symptom. Viktigt att sova och äta motionera inte festa röka eller knarka. Lyssna på kroppens signaler. Är du spänd i käkarna andas du avslappnat släpp ner axlarna. Bry dig inte om det du inte kan påverka folk blir arga stressiga so what. En annan sak som är viktig släpp ut dina känslor både bra o dåliga. Skrik gråt skäll ut någon krma någon okänd säg något snällt säg något argt stå upp för dig själv ta plats. Säg till kassörskan kassören att inte se så självsäker ut be dem prata med dig lite--upfinn hjulet och snurra det.

För lite social kontakt på en daglig basis under en längre period gör det här med dig, har själv upplevt det. Detta problem rotar sig i din självkänsla, som utan social kontakt sakta men säkert sjunker (om du inte har något speciellt mål med din avhållsamhet, t.ex. djupare studier eller andlig progression). Du säger att du har jobbat hemifrån i 8 månader, enligt mig är det den största bidragande faktorn. Enda sättet att hoppa upp i sadeln igen är att utsätta dig för social kontakt varje dag och visualisera din förbättring samt varje morgon upprepa för dig själv att idag ska du vara på glatt humör. Nu verkar du ha extremt lindriga problem och bara skrapat toppen på isberget men dom här enkla tipsen funkar för mig.

Det låter som början till en panikångestattack.

Panikångesten kan liknas vid en allergi för hjärnan. Om du är allergisk mot t.ex. pollen, så överreagerar din kropp vid kontakt med pollen. Kroppen beter sig som om du fått i dig något verkligt giftigt, trots att det bara var helt ofarliga pollen. Du kan nysa eller snora, och det är inget som du kan styra över med viljan.

Vid panikångesten överreagerar hjärnan. Den feltolkar en situation som om den var extremt farlig och försätter din kropp i beredskap för kamp eller flykt. Inte heller detta är lätt att styra över med viljan. Det är inte bara att "skärpa sig", lika lite som en allergiker kan sluta snora.

På samma sätt som du kan ta antihistamin för att motverka allergiska reaktioner, så finns det mediciner som rättar till nivåerna av signalsubstanserna vid panikångest.

Vad många bra inlägg med en stor vilja att hjälpa ni är mänsklighetens hopp.

Jag fick panikångest på anställningsintervju. Det ni!

Någon annan blev anställd.

Jag kan hålla med dig om det mesta men inte det sista du skriver.

Panikattacker är helt ofarliga känslor som skapar kroppsliga reaktioner, ytliga andning ex. Panikångest är i sig ofta en symptom av något annat, ex social fobi. Genom att sätta på sig hörlurar, läsa nyheter etc så bekräftar du bara hjärnans reaktion av att något är farligt och nu ska det undvikas.

Botemedel för paniksyndrom är så många panikattacker som möjligt. Då lär sig hjärnan sakta men säkert att panikattacker bara är känslor och ingen riktigt fara finns, paniken går ALLTID över. Det skapar även andra positiva egenskaper så som att lära sig sina stressreaktioner etc. Personligen tror jag att någon som upplevt starka panikreaktioner och lärt sig behärska dessa är betydligt starkare psykiskt än någon som inte utsatts för så mycket påfrestning.

Nu har jag inte läst hela tråden, så jag kanske ger samma råd som andra, men...

Försök att inte göra en grej av det. Det är ofta så man får problem med panikångest mm, genom att tänka "bara det inte blir sådär nu igen!" när man står i kön, och just därför blir det så igen. Sen börjar man tänka likadant i andra situationer (när man ska kliva på bussen, beställa på pizzerian, checka in i parkeringshuset...), och efter ett tag vågar man knappt gå ut längre.

Panikångest brukar ofta framgångsrikt behandlas genom KBT, Kognitiv BeteendeTerapi.

Du kan träna bort problemet genom att utsätta dig för det, och se att du kan få kontroll över situationen, att du klarar av det och att det går över.

Eftersom att problemet uppstår av att du tänker på det, så är nyckeln helt enkelt att tänka på något annat. Så länge du är djupt upptagen med andra funderingar så löper du ingen risk att få panik.

Men det kan vara svårt att tänka på något annat när man väl börjar få de "dåliga tankarna" / få panik.
Det du kan göra då är att ge dig själv en uppgift som kräver aktiv tankeverksamhet, till exempel att räkna ned baklänges från 100 (eller 500) till 0, med två, tre eller fler steg i taget, för att göra det lite krångligare. Typ 100, 97, 94, 91, 88, 85 osv. Efter en stund så har du förmodligen "glömt bort" panikkänslorna. Du inser då också att du klarade av att ta kontroll över situationen, och ditt självförtroende stärks.