Varför tillåter man att klassamhället blir efter etniciteter?

Jag menar alltså att vissa etniciteter är på botten men andra på toppen av samhället. Det förstärker hopplösheten hos vissa etniska grupper.

Det är riktig misär på vissa ställen i Sverige idag. Jag har själv sett det. Men inget av partierna har någon egentlig plan på hur detta ska lösas. De har haft gott om tid på sig nu att göra något åt det. Ändå ingenting.

Jag tänker på hur det är i USA. Vi har fått det nästan likadant. De svarta är i botten där. Det blir inte bara sociala klyftor men kulturella klyftor. Effekten blir dubbel på grund av den etniska och kulturella aspekten. Hur kul är det att födas där?

Ska vi ställa om till att ha sikte på att ha så låg arbetslöshet som möjligt igen? Offra inflationsmålet?

Desperat kanske. Vad finns det mer?

Tillbaka till huvudfrågan. Varför tillåter man detta? Eller saknas bara idéer? Finns det inga lösningar?

Jaja, ni har väl diskuterat detta till leda här på Politik Inrikes. Men jag har ett ögonblick här nu när jag känner mig extra korkad. Kan ni i korta drag förklara detta för mig?

Man är inte speciellt intresserad av reella lösningar. Istället skyller man på den struktrella rasismen, som man påstår finns och är orsaken. Om man bara trackasserar folk som har en avvikande uppfattning i mångkulturfrågan, utmålar dom som facister och värre, så löser sig allt av sig själv.

Det är en typ av segregation och finns i alla länder med mixade etniciteter. Sverige har idag små monokulturer eller enklaver av etniska grupper som söker samhörighet med varandra men på ett vis, tack vare att de söker samhörighet, står de utanför samhället.

Det finns inget bra exempel på länder där det har fungerat bra med en etnisk röra. Förr var det borgare, adel och bönder. Sverige kommer aldrig någonsin bli en stor lycklig familj med svenskar och invandrare. Det kommer snarare splittra och segregera landet ytterligare. Mångkultur är en fin tanke i teorin men ett veritabelt haveri i praktiken.

Om du inte har märkt det redan så kämpar riksbanken med inflationsmålet. Jag vet inte riktigt om du vet vad det innebär.

Man införde inflationsmålet i mitten på 90-talet där 2% var målet. På 20år har man i snitt uppnått ca 1,4% per år, vilket alltså är en underbedrift av en institution med ett enda syfte.
Det Ingves och gänget brottas med är att få upp priserna genom låga räntor som därmed ger högre inflation i samhället.
Arbetslöshet och inflationstakten har en negativ korrelation, vilket innebär att när arbetslösheten är hög, är inflationstakten låg. Så har vi det nu.
Att därmed, som du säger, överge inflationsmålet, skulle inte hjälpa ett dyft eftersom man inte får upp inflationen (och därmed arbetssysselsättningen) bäst som det är.
Anledningen till att det inte fungerar så bra är en helt annan diskussion som innehåller en sjuklövers mångfald av parametrar och variabler.

Riksbankens huvudsakliga mål är att manövrera inflationstakten. Dess sekundära mål ÄR att anpassa beslut efter arbetslöshetsbehov eftersom de två är så tätt korrelerade.

Ses nästa gång i nationalekonomi 101!



P.s. Eftersom Sverige rör sig mer och mer från en exportsektordriven ekonomi till en servicesektordriven måste ju den politiska vänstern tillskansa sig nya väljare i form av en ny underklass bestående av diverse invandrare i segregerade områden.

Tycker frågan "varför man tillåter" är lite konstigt ställd. Våra politiker är knappast gudar som kan bestämma/påverka huruvida en grupp hamnar på botten eller ej. Man försöker med olika typer av kvoteringsåtgärder eller liknande, men man skjuter sig själv i foten då man försöker lösa en "orättvisa" med en annan orättvisa. Positiv särbehandling(med betoning på särbehandling).

Sedan får man fråga sig varför ett etniskt klassamhälle är värre än ett blandat klassamhälle?

Blir någon lyckligare av att vi har en blandad myriad av etniciteter på botten?

På vilket sätt är det bättre? Det är fortfarande ett klassamhälle(vilket jag å andra sidan inte tycker är ett jätteproblem ).

Det är mer eller mindre ofrånkomligt i den typen av hyfsat fria samhällen med hyfsad meritokrati kombinerat med marknadsekonomi som vi lever i.

Olika etniska grupper har skilda genomsnittliga medfödda egenskaper. Ovanpå detta så har vi även olika kulturella föreställningar. Kineser blir tekniker och doktorer då det ligger i deras mentalitet att bli det. Negrer kanske också vill bli tekniker och doktorer men lyckas i mindre utsträckning då de ofta inte har den medfödda förmågan. Samhällsorganiseringen blir därefter. Sedan förstärks den av sig själv då underklassnegrerna börjar leva in sig i sin roll som underklass-gangstas.

Kopplingen mellan klass och etnicitet reflekterar verkliga bakomliggande fenomen och kan inte reformeras bort så länge som vi har marknadsekonomi och olika belöning för olika begåvningsprofiler.

En utjämning skulle kräva enorma överföringar av resurser från vita svenskar till icke-vita icke-svenskar. Inte ens vänsterpartiet vågar officieltt föreslå något sådant.

Etnisk uppdelning och utjämning ser jag som en fråga om Integration.

Politik - Inrikes --> Integration och invandring
/Moderator

På ett sätt så är ju raden av nya "arbetsmarknadspolitiska" lösningar på gränsen till ett upprätthållande till utanförskap. Vi har en myriad av praktik, arbetsträning, nystartsjobb etc. på papper ser de riktigt bra ut, människorna kommer ut och får ett arbete. Men utifrån min egen erfarenhet, så är det få arbetsgivare som tar de här människorna seriöst.

Så de anställer egentligen inte personen ordentligt, utom det har mer blivit en form av "marknad", där arbetsgivaren har planerat in i budgeten att de ska finnas där. Så istället blir det ofta en rad av "återkommande tjänster", ofta blir de uppsagda på grund av arbetsbrist och företaget byter till en annan subventionerad individ, inte för samma tjänst utom en "annan".

Nu är inte alla arbetsgivare oseriösa i den här benämningen och en del som blir uppsagda är förmodligen hopplösa fall. Så då blir liksom frågan; Varför anställa en nyanländ utan bidrag, då vi istället kan ta en med bidrag? Arbetsförmedlingen ska enligt protokoll göra uppföljningar på det här, men tiden finns inte för att vara helt ärlig. Så oftast blir det ett telefonsamtal med arbetsgivaren, "Allt är bra här", "Jo vi kommer nog ha en anställning redo för personen efter praktikens slut" etc. Två månader senare står personen på socialen igen och företaget han arbetade på har nu tagit in 4 nya praktikanter för en liknande (inte samma) form av tjänst. Vilket är helt ok enligt regelverket.

Så vissa fastnar där. Ok meriten kan leda till ett riktigt arbete, men kan också ge intrycket av en "hopplös individ".

Medel-IQn för en somalier är 68, vilket är 2 poäng under 70, som fortfarande klassas som "grav utvecklingsstörning" i forskningen. Jag har väldigt svårt att tro att någon form av tvång eller omstöpning av samhället kan kompensera för skillnaderna i IQ och andra rasliga egenskaper. Det är självklart att negern, rent statistiskt, oftast kommer hamna i botten så länge han inte får bidrag och förmåner. Redan idag tillåts rasfrämlingar med underbegåvning få anställning och göra ett rejält mycket sämre jobb utan att få lägre lön och utan att någon vågar klaga på dem av rädsla för att själva avskedas, vilket är ett totalt oacceptabelt påhopp på ambitiösa vita. Vi bör enligt min mening verka för att tvärtom avveckla den positiva särbehandling som rasfrämlingarna får idag. Avvecklas den så dör de förmodligen i detta klimat som de inte är rasligt anpassade för - de måste ju redan idag proppa sig fulla av D-vitamin för att inte få allvarliga sjukdomar eller dö. De hör naturligtvis inte hemma i, eller KAN ens befinna sig i, samma sorts samhällen som vita utan att deras rasliga skillnader gör sig till känna. Vi vill inte integrera negrer, som är 20 gånger mer benägna till att våldta. Alla torde vid det här laget veta att negrer begick gruppvåldtäkten på Finlandsfärjan förra veckan.

Bell-kurvan/normalfördelningen av IQ är ungefär lika bred för både svenskar och somalier, vilket innebär att endast ungefär 1% av somalierna når upp till IQ 100 och endast ca 1% av svenskarna har lika låg begåvningsnivå som en genomsnittlig somalier. I MENA-regionen överlag är medel-IQn ca 75, vilket bara är nätt och jämnt över gränsen för grav utvecklingsstörning. Sammantaget är ungefär 80-90% av invandrarna som släppts in i landet utvecklingsstörda eller gravt utvecklingsstörda eller totalt debila enligt den klassificering man normalt använt inom medicinsk forskning. Enda sättet att ändra på det vore att sterilisera 99% av de underbegåvade, men det vore oetiskt, och skadligt för vita att på så sätt stärka deras ras som hatar oss så mycket redan. Låt dem vara sig själva, med den retardation de besitter! Alla blir lyckligare och säkrare på det sättet.

Alltså: vi kan antingen ge dem enorma fördelar och låta svenskar slava för att ge dem enorma bidrag, varpå de ekonomiskt sett kunde nå samma nivåer, men det är diskriminering, och de skulle säkert ändå slarva bort sina stulna pengar då de skulle vara inkapabla till normal hushållsekonomisk intelligens - det vore att kasta pengar i sjön på alla plan, i synnerhet som de inte bidrar med något tillbaka. Eller också ger vi dem och svenskar rättvisa inbördes konkurrensvillkor och då hamnar de på absoluta botten genom sin dumhet - och där nere kan de sedan hetsas som nyttiga verktyg åt makten när makten vill göra revolution orkestrerad uppifrån, för att jaga och förtrycka och våldta svenska folket med bidrags-mutade MENA-iter och negrer som nyttiga idioter och fotsoldater. 1 av 3 kvinnor vågar inte gå själva utomhus längre tack vare denna sinnessjuka mångkultur - integration är att trycka dessa våldtäktsmonster ännu närmare oss, inte att förändra dem. Integration är att förstärka terrorn och förtrycket av svensken! Eller så skickar vi hem dem så kan de få vara på toppen i sina egna retarderade samhällen med koskitshyddor, häxbränningar och häxmedicin. Det sistnämnda vinner alla på.
https://www.youtube.com/watch?v=1eX1VK5sU3Q

Det är inte så mycket att politikerna "tillåter" att det blir ett klassamhälle efter etniska gränser, det är mer att det är ruskigt svårt att göra något åt det.

Som Sverige ser ut idag behöver man kunna läsa och skriva för att få ett jobb, oavsett vad det gäller. Därmed gallras en del flyktingar ut från arbetsmarknaden, eftersom de inte kan vare sig läsa eller skriva. De bildar då per automatik en underklass, mer eller mindre permanent utslagen ur samhället och hänvisade till socialbidrag på livstid.

Det kunde slutat där, om det inte vore för en aspekt av mänskligt beteende: vi bor gärna nära andra med samma värderingar/bakgrund som vi själva: kommer du från Tjotahejti vill du gärna bo med andra Tjotahejtier. Alltså tenderar olika nationaliteter att samlas i olika områden. Och eftersom svenskar (generellt sett) har långt mer ekonomiska möjligheter än flyktingar/invandrare så blir det så att svenskarna bor i de mer attraktiva områdena och invandrarna i de mindre attraktiva.

Jag vet inte vad politikerna skall kunna göra mot detta, annat än använda tvångsmedel. Men då hade Stalin vänt sig i sin grav: någon har i så fall stulit hans idéer.

-------

Jag ser dock en möjlighet att på (väldigt) lång sikt göra något åt problemet, men den politiker som föreslår något sådant lär inte vara politiker länge till: det skulle kunna funka att minska invandringen radikalt. Eftersom problemen (enligt min syn på saken) bottnar i förmågan att anpassa sig till det svenska samhällets kultur och kunskapskrav skulle det kunna långsamt gå att göra något åt saken om det kom färre invandrare varje år. Om invandrarna som finns i landet blev en mer integrerad del av samhället skulle skillnaden mellan lägsta och högsta klasserna inte så uppenbart följa etniska gränser längre. Men jag tror inte någon politiker är beredd att offra sin karriär för det.

Det är ju ganska oundvikligt att Sverige nu kommer att utvecklas till ett samhälle med extremt stora klassklyftor. Sverige är ett välutvecklat tjänste och informationssamhälle där man behöver någon form av färdighet för att egentligen vara värdefull. Att få ett jobb idag utan vare sig universitetsutbildning eller tidigare erfarenhet inom området där man söker jobb är väldigt svårt på många ställen runt om i landet och de jobb som inte kräver detta står det ändå mängder av både svenskar och invandrare i kö för att få då arbetssituationen ser ut som den gör. Det finns redan en ganska stor svensk "underklass" bestående av unga människor med dåliga eller ofullständiga gymnasiebetyg som saknar högre ambitioner som slåss om de jobben som de nyanlända skulle kunna söka.