HEJ JAG HETER ***** OCH JAG ÄR NARKOMAN
.Jo allt började vid 14 års ålder. Min debut drog va ”spice” anledningen till att jag började med droger va inte för att jag hade en dålig uppväxt, utan jag kommer från en vanlig ”svensson” familj. Jag vill mer säga att jag har aldrig kunnat öppna upp mig och prata om känslor och jag har även varit ”rebellen” i min familj.
Jag fick diagnosen grov dyslexi i 8:e klass. Det va rätt tufft för mig att kunna acceptera att jag inte va som alla andra. Jag fick alltid höra från lärarna att jag va lat och inte pluggade ordentligt. Trotts att jag lämnade in en 8 sidor lång uppsats, (fick knappt G) på den uppsatsen. Mina föräldrar har även velat göra en adhd/add undersökning på mig hela mitt liv. Men jag har helt ignorerat dem .
Vid 15 år ålder övergick mitt ”brukande” till ett missbruk av cannabis. De va ett helt nytt sätt för mig att ”glömma” mina problem. Att fly verkligheten om ni förstår vad jag menar. Jag rökte bara på helger fram tills jag va 16 år. Då övergick missbruket till minst en holk dagligen. De va även då jag började bäckna. Jag bäcknade små mängder fram tills jag fyllt 17 år.
De va då jag blev introducerad för hur lätt det va att smuggla från DK till Sverige med tåg. Hur lätt som helst. De va bara att packa in det ordentligt lägga det i en väska. In på tåget, kasta upp väskan på förvarings utrymmena ovanför sätena och sätta sig i nästa vagn. Sen gå och hämta väskan när man va vid sin slut destination. På det sättet försörjde jag mitt missbruk. Men efterfrågan på mitt weed från Christiania blev stor eftersom det inte fanns så bra gräs i det lilla länet jag bodde i. De va ingen annan som kommit på iden att smuggla från DK. Utan allt röka som fanns kom ifrån *-hamn och *-krona antingen hemma odlat ”bush weed” eller smuggel från Baltikum.
Allt eftersom efterfrågan blev större började jag ta in mer. Men en dag blev jag och kom polare intagna av tullen på Malmö syd station. Vi hade 400hg white widdow i ryggsäcken som tullen inte hittade på tåget. Vi blev kroppsvisiterade. Vi fick klä av oss nakna och böja oss fram och hosta 4 gånger. Dom skruvade även sönder min polares laptop.
Eftersom dom inte hittade något på oss så släpptes vi. De va då vi utvecklade smugglingen. Inga mer små resor. Planen va att köra över bron med 2 bilar. En utkiks bil och en med varorna i. Första rundan tog vi bara ett halvt kilo. Andra rundan 1 kilo. Tredje rundan 2 kilo. Funkade skit bra. Vi bäcknade inte femmor och halvor längre. Utan vi bäcknade hg och i vissa fall 1 kilo/deal. Tjänade större och snabbare pengar.
Men alla vill ju ha en bit av kakan? Eller hur? När vi hade hållit på i 6 månader så muckade en an dem gamla kranarna i stan från finkan. Han gillade inte att jag tjänade dem pengarna jag gjorde. Han ordnade så att ett par snubbar rånade mig. De va första gången någon hade hållit en skarp laddad och osäkrad pistol mot mitt huvud. Och jag kan lova att man kände sig inte så kaxig då. Jag hade inte något mer än ett par tusenlappar hemma vid det tillfället. Så mer fick han inte med sig. Men så gick det 3 veckor och då kom den här snubben personligen hem till mig och lekte Tony Montana. Jag blev hotad med en butterfly mot strupen men ännu en gång fick han bara tag på 100hg hasch. Jag är ju inte så dum att jag har allt i lägenheten
De va då jag bestämde mig för att lägga av med smugglingen och bäcknandet. Jag började istället missbruka på ”heltid”. Allt från LSD,tjack,Meta,mexikan cubensis,2-cb, cannabis såklart. Subutex, oxy, tram, kola, fentanyl, x2: or. ja u name it ive take it. Har tagit det mesta förutom heroin konstigt nog.
2011 så bestämde jag mig för att sluta tvärt med allt. Anledningen va att jag fick en tjack psykos efter att jag varit vaken i 11 dagar tagit ungefär 15g av den finaste ”blomster,klet” kalla det vad ni vill. Men de va verkligen dunder! Hade till och med en del hallisar efter att varit påtänd 48h. Men på den 11: e dagen så blev det för mycket för mig och jag fick en psykos. Jag kröp ut i köket och hämtade en kökskniv och en rulle silvertejp. Tejpade för kik-hålet på ytterdörren och tejpade för brev inkastet. Sen stod jag där och trodde jag hörde röster utanför dörren. Så jag räknade till 10 sen öppnade jag hastigt och högg 3 gånger rakt ut i luften i trappuppgången. Men de stod ingen där.
Efter det kröp jag in i tv rummet och täckte för fönstret med lakan och la mig under mitt soffbord. Fy fan vilken natt. Kan nog säga att de va den näst hemska natten efter min snedtripp på 2-CB! De va då jag insåg att detta måste få ett slut. Så jag sålde lägenheten sa upp alla mina ”vänner” och kontakter. startade om från noll helt enkelt. Jag träffade min nuvarande fru och vi flyttade ihop och fick en dotter 2012 tillsammans. Livet lekte, men de va något som inte kändes bra. Jag hade alltid suget i bakhuvudet. Det bara låg där och lurade och väntade på rätt tillfälle att slå till igen.
Och det tillfället kom 2014 i september. Jag hade renoverat huset konstant i nästan 3 år och va helt utmattad. De va då mitt missbrukar ”jag” kom fram igen. Jag tog ett återfall på både tjacket och subben. Jag gjorde dagliga intag i 3 månader. Men till sist pallade jag inte leva med skammen och ångesten att veta att jag ljuger för min fru och dotter dagligen. Så en kväll i slutet av december så bestämde jag mig för att helt enkelt lämna min lilla plåt dosa som jag hade drogerna i framme på toan så min fru skulle upptäcka det.
Och det gjorde hon. Det som va jobbigast den kvällen va inte att bli ”påkommen” utan de va att hon bara tog vår 2½ år gamla dotter och drog. Utan att ens säga ett ord till mig. Jag kommer aldrig glömma när min dotter frågade min fru om pappa hade vart dum. Och jag glömmer aldrig hennes min när dom gick ut genom våran ytterdörr. Jag minns att mina ben inte orkade bära mig längre. Jag bara sjönk ihop som en trasa på golvet. 3 timmar senare va jag inne på psyk akuten och sa jag ville ha hjälp med mitt missbruk och att jag hade mist allt som betyder nått i mitt liv. Dem personerna jag levde för. Min familj.
Nu går jag i ett 12-stegs program på öppenvården och ska även genomgå ett adhd/add test. Jag har nästan vunnit tillbaka min familj. Men har fortfarande en livs lång resa att genomföra. Jag är en missbrukare och jag anser att det är en sorts sjukdom vad än andra säger. Och de är något jag MÅSTE lära mig att hantera och leva med!
Och det är med min livs historia. jag vill hjälpa andra att välja en annan väg än missbruk och kriminalitet för de är inte lika ”häftigt” i verkligheten som det är på filmduken.
Så hur ska jag gå tillväga för att få förmedla detta till ungdomar på grundskolor/gymnasier?
