Epoker med olika droger
1: Opiumkrigen med Kina. Storbritannien hade koloniserat indien och tvingat indierna att odla opium som exporterades till Kina och vinsten gick till Storbritannien. Kina försökte i tre krig ändra droglagarna/importen av opium men britterna vann med sin överlägsna krigsmakt.
Kineserna var alltså en grupp människor som tvingades sälja opium i deras version av Pressbyrån. Resultatet var så brutalt – och viljan att förbjuda drogen för dess förödande konsekvenser på befolkningen så stark – att man förde tre krig som man visste man inte kunde vinna. Men Kineserna startade alltså krig mot en överlägsen krigsmakt för att bli kvitt opiumet.
Så i denna epok var förbudet mot opium så högt på agendan att man förde tre krig man visste att man inte kunde vinna. Slutsatsen man kan dra är att opium är en drog man inte vill legalisera och se användning av på stor skala.
2: Alkohol och tobaksepoken i USA och Europa. Under denna epok hade vi två världskrig – enough said.
3: Hippietalet (60-talet) där MDMA och LSD togs av en stor del av befolkningen i USA. De ville inte ha något att göra med krig, ekonomi och politik så de levde smutsigt. Peace and love-epoken. Så peace and lovefull att man inte ens hade stått mot kommunisterna i krig. MDMA + LSD + weed gör människan till en pacifist – vilket inte var bra då sovietunionen erövrade land efter land.
Om vi tar ett makroperspektiv för att försöka se vilka droger samhället fungerar bäst i så skulle jag tippa på att vi behöver lite mer weed, LSD och MDMA. Det nuvarande politiska läget luktar frustration såsom den av att bara ha alkohol och tobak (speciellt bland makthavarna).
Jag försöker alltså få igång en diskussion genom denna nya infallsvinkel där man ser på olika drogepoker dvs eran där olika kombinationer av droger var det normala.
Helst vill man ju att Putin och Obama röker en joint, tar extacy, dricker en bira samtidigt som de trippar på LSD. Det skulle nog bättra förståendet mellan de två fienderna. Men just nu tar de som högst en cigg (kubansk cigarr om man är Putin) och sprit, vilket visserligen kan vara bra att de gör men ännu bättre vore om de trippade och tog MDMA. Detta utifrån både egna erfarenheter, från forskning som visar på att MDMA, LSD och gräs ökar öppenheten/sympatin/förståelsen för andras synpunkter, och av att hippie-epoken (trots att den var en extrem revolt iom total pacifism) i makroperspektiv gjorde världen mer ”peace and loving”.
Dvs vi har tre vägar att studera droger:
1: anekdoter, dvs personliga erfarenheter.
2: forskningsrapporter (där 10 000 pers använder en drog medan 10 000 andra inte gör det och sen ser man konsekvenserna; eller mer laboratorieinriktade test såsom att MDMA gör att vår senast evolverade del av hjärnan (frontal cortex) går på högvarv). Och såklart frågeformular såsom ”känner du att du lyssnar och försöker förstå andra bättre (diplomati) under MDMA/LSD-påverkan?” till 10 000 pers.
3: Vi har haft opiumkrigen; vi har haft tobaks och alkoholkulturen; vi har haft LSD/MDMA-epoken. Det bästa hade varit om 10 liknande länder hade legaliserat var sin drog (en drog i varje land) för att se effekterna på populationen – då hade vi kunnat dra slutsatser av vad varje drog gör i ett samhälle. Kontrollgruppen hade nog (gissar jag på) fungerat sämre än de grupper som tillförts tillitsökande ”peace and love”-droger.
Tre vägar att studera droger alltså, och hippie-eran verkar ha haft minst konflikter/krig. Detta resultat stämmer överens med vad forskningen säger om drogerna hippina använde. Så det ligger nog nått i att man kan dra slutsatser av olika drogepoker vi gått igenom.
Kan ju tillägga att antikens Sparta hade som system (de hade f.ö. två kungar varav den ena var högre än den andra, och ett gäng rådgivare som statsapparat) satte sig ner över viktiga beslut helt nyktra, diskuterade och kom till en slutsats om vad de borde göra, sedan (nästa dag) satte de sig ned med samma diskussion men de drack sig fulla för att göra beslutet både i nyktert och alkoholpåverkat tillstånd. De använde alltså alkohol i beslutsmakningsprocessen, och jag förslår att det är så man bör göra i all diplomati och även inkludera de nyare drogerna som MDMA och LSD. Om beslutet är detsamma under samtliga sinnestillstånd, och om ingen ny slutsats tänts av de slutsatständande drogerna så agerade man enligt beslutet.
När man är politiker och gör viktiga beslut är det viktigt att tänka på allt (vilken man uppenbarligen inte gjorde i alkohol och tobakstiden iom Bay of Pigs-katastrofen t.ex.) och därför bör beslutsmakare ta MDMA och LSD för att öka kreativiteten i beslutsmakeriet.
1: Opiumkrigen med Kina. Storbritannien hade koloniserat indien och tvingat indierna att odla opium som exporterades till Kina och vinsten gick till Storbritannien. Kina försökte i tre krig ändra droglagarna/importen av opium men britterna vann med sin överlägsna krigsmakt.
Kineserna var alltså en grupp människor som tvingades sälja opium i deras version av Pressbyrån. Resultatet var så brutalt – och viljan att förbjuda drogen för dess förödande konsekvenser på befolkningen så stark – att man förde tre krig som man visste man inte kunde vinna. Men Kineserna startade alltså krig mot en överlägsen krigsmakt för att bli kvitt opiumet.
Så i denna epok var förbudet mot opium så högt på agendan att man förde tre krig man visste att man inte kunde vinna. Slutsatsen man kan dra är att opium är en drog man inte vill legalisera och se användning av på stor skala.
2: Alkohol och tobaksepoken i USA och Europa. Under denna epok hade vi två världskrig – enough said.
3: Hippietalet (60-talet) där MDMA och LSD togs av en stor del av befolkningen i USA. De ville inte ha något att göra med krig, ekonomi och politik så de levde smutsigt. Peace and love-epoken. Så peace and lovefull att man inte ens hade stått mot kommunisterna i krig. MDMA + LSD + weed gör människan till en pacifist – vilket inte var bra då sovietunionen erövrade land efter land.
Om vi tar ett makroperspektiv för att försöka se vilka droger samhället fungerar bäst i så skulle jag tippa på att vi behöver lite mer weed, LSD och MDMA. Det nuvarande politiska läget luktar frustration såsom den av att bara ha alkohol och tobak (speciellt bland makthavarna).
Jag försöker alltså få igång en diskussion genom denna nya infallsvinkel där man ser på olika drogepoker dvs eran där olika kombinationer av droger var det normala.
Helst vill man ju att Putin och Obama röker en joint, tar extacy, dricker en bira samtidigt som de trippar på LSD. Det skulle nog bättra förståendet mellan de två fienderna. Men just nu tar de som högst en cigg (kubansk cigarr om man är Putin) och sprit, vilket visserligen kan vara bra att de gör men ännu bättre vore om de trippade och tog MDMA. Detta utifrån både egna erfarenheter, från forskning som visar på att MDMA, LSD och gräs ökar öppenheten/sympatin/förståelsen för andras synpunkter, och av att hippie-epoken (trots att den var en extrem revolt iom total pacifism) i makroperspektiv gjorde världen mer ”peace and loving”.
Dvs vi har tre vägar att studera droger:
1: anekdoter, dvs personliga erfarenheter.
2: forskningsrapporter (där 10 000 pers använder en drog medan 10 000 andra inte gör det och sen ser man konsekvenserna; eller mer laboratorieinriktade test såsom att MDMA gör att vår senast evolverade del av hjärnan (frontal cortex) går på högvarv). Och såklart frågeformular såsom ”känner du att du lyssnar och försöker förstå andra bättre (diplomati) under MDMA/LSD-påverkan?” till 10 000 pers.
3: Vi har haft opiumkrigen; vi har haft tobaks och alkoholkulturen; vi har haft LSD/MDMA-epoken. Det bästa hade varit om 10 liknande länder hade legaliserat var sin drog (en drog i varje land) för att se effekterna på populationen – då hade vi kunnat dra slutsatser av vad varje drog gör i ett samhälle. Kontrollgruppen hade nog (gissar jag på) fungerat sämre än de grupper som tillförts tillitsökande ”peace and love”-droger.
Tre vägar att studera droger alltså, och hippie-eran verkar ha haft minst konflikter/krig. Detta resultat stämmer överens med vad forskningen säger om drogerna hippina använde. Så det ligger nog nått i att man kan dra slutsatser av olika drogepoker vi gått igenom.
Kan ju tillägga att antikens Sparta hade som system (de hade f.ö. två kungar varav den ena var högre än den andra, och ett gäng rådgivare som statsapparat) satte sig ner över viktiga beslut helt nyktra, diskuterade och kom till en slutsats om vad de borde göra, sedan (nästa dag) satte de sig ned med samma diskussion men de drack sig fulla för att göra beslutet både i nyktert och alkoholpåverkat tillstånd. De använde alltså alkohol i beslutsmakningsprocessen, och jag förslår att det är så man bör göra i all diplomati och även inkludera de nyare drogerna som MDMA och LSD. Om beslutet är detsamma under samtliga sinnestillstånd, och om ingen ny slutsats tänts av de slutsatständande drogerna så agerade man enligt beslutet.
När man är politiker och gör viktiga beslut är det viktigt att tänka på allt (vilken man uppenbarligen inte gjorde i alkohol och tobakstiden iom Bay of Pigs-katastrofen t.ex.) och därför bör beslutsmakare ta MDMA och LSD för att öka kreativiteten i beslutsmakeriet.
men det kommer förmodligen aldrig att hända, tyvärr.