Citat:
Ursprungligen postat av
HerroFruBoll
Antag att Ryssland annekterar hela eller delar av östra Ukraina. Gränsen mot väst flyttas västerut. En följd av sådan aggression skulle ofrånkomligen bli att rest-Ukraina för eller senare, troligen förr, blir NATO medlem. Motivet skulle bli att rita ett streck i marken - "hit men inte längre för rysk expansion". Och då har Rysslands politik resulterat i precis det man inte ville - få ännu en NATO granne (utöver baltländerna).
Största chansen för Ryssland att hålla Ukraina utanför NATO är att inte stympa landet. Men den slutledningsförmågan har inte Vladimir.
För det första, NATO är blott ett avtal och avtal har benägenheten att förr eller senare brytas. Molotov-Ribbentrop pakten är här ett gott exempel, då både USSR och Tyskland förberedde sig för ett större krig i Europa och USSR hade t ex redan 1938 meddelat Finland detta, så denna pakt var dömd att brytas.
Lika dömd att brytas är NATOs avtal. Putin kan starta inbördeskrig i de baltiska staterna i dag och NATO kan ingenting göra. Estland skulle i en sådan situation kunna vädja till NATO om assistans, men inga bombplan skulle skickas mot Moskva utan Estland skulle i stort sett få klara sig själv. Det skulle bli blodigt och mycket långdraget. Ukraina har bättre förutsättningar. Inom ca 5år kommer Kiev att svälja förnedringen och göra upp, acceptera förlusten av Krim och östra delarna och gå vidare.
För det andra, nej, NATO skulle inte välkomna Ukraina och Ukraina skulle inte ens vara berättigad att ansöka om medlemskap (ett ansökarland måste, givet NATOs regelverk, kontrollera sitt eget territorium och inte ligga i krig) såvida det inte erkänner nya gränser mot Ryssland, vilket en fredsuppgörelse skulle kräva – men en sådan kommer också att kräva att Ukraina inte går med i NATO. Så hur än Ukraina vänder sig, så är vägen stängd för NATO-anslutning och detta vet förstås Poroshenko om, även om han låssas om något annat.