Fortsätta snusa?

Hej,

Har som alltid mycket funderingar i mitt huvud och tänker antagligen för mycket kring det mesta.

Har under senaste året mått skit, sammanfattar det kort.

Överarbetad, stressad, depression, ångest, och främst ätstörning/träningshets (ortorexi), samt aptit problem.

Resulterat i tappad vikt ca 15 kilo, smal som en sticka, svag i psyket, mått skit etc såklart.

Var tidigare i ungdomsåren dels rökare, fram tills gymnasiet då jag slutade röka och enbart snusade. Slutade snusa för ca 2-3 år sedan i gymnasiets sista år tror jag.

Jag har sen dom 3-4 senaste månaderna fallit tillbaka i snusandet, dock med begränsningen 2-3-4 prillor om dagen som max.

Men jag begränsar mig oftast till sent på kvällen, och håller det strikt.

Men jag vet inte om jag ska sluta eller fortsätta, är oroad över att bli "jävligt beroende" och att det inte är så fräscht.

Men samtidigt är jag en ren snusälskare i själen, och har nog alltid saknat snuset dom här 2-3 åren. Och det har hjälpt mig ur min depression och ätstörning, jag har helt enkelt trivts bra med det.

Är kanske korkad som överväger att fortsätta, men samtidigt alla har vi våra laster och jag trivs väldigt bra med det. Samtidigt som jag inte gör det, mest för beroendet och ofräscheten. Pengar, hälsa skiter jag i om det påverkar. Eller ja min hälsa påverkar det ju bara positivt.


Vad ska man ta sig till? Hjälp en vilsen själ.

Mvh

Mafiosos

Jag vet inte riktigt om jag kan guida dig men om du mår bra av det, snusa. Mår dåligt av det? Sluta. Överväg nackdelar/fördelar.

inget går upp mot en snus på morgonen

Haha jo det var iofs ett rakt och bra svar. Jag hatar att jag funderar på allt. Tror detta beteende blivit än mer efter att jag mått skit.

Nej det är sant iofs!

Klarade av att sluta röka. Sluta snusa. Sluta med socker, onyttigt.

Har haft lätt oftast att sluta med saker. Så kanske inte har beroende gener att oroa mig för.

Mitt största eller starkaste snus argument är att det inte känns lika tomt med snus i vardagen. Låter löjligt. Men har även under min period på något år utan alltid känt saknad till snuset.

Känner igen det där, snusade i ca 3 år och har varit snusfri i ca 2 månader (har bara tagit 1 prilla som var under fyllan)

Men det känns som man saknar något om man inte snusar, det känns liksom tomt utan.
Kan säga dig att du kommer komma över det. Mitt starkaste argument var också att det kändes tomt.

Starkt jobbat! Hur går tankarna? Är det slut snusat eller är du påväg tillbaka igen?

Exakt. Var ju snusfri i två tre år t om. Men har alltid saknat det samt känt tomheten.

Så vet inte om jag kommer över det. Gjorde nog aldrig det under mina 2 fria år... vettefan hur jag ska göra.

Det är slut snusat för min del, kanske köper någon dosa i framtiden om jag blir sugen men jag klarar mig nu faktiskt utan.

Det jobbigaste är de första dagarna sen går allting bättre.

Ersätt det tomma med något annat! det kan vara allting från tuggummi till ett äpple.
Ta lite frisk luft när du behöver snuset

Fast snusandet har väl en ganska så negativ effekt på aptiten? Om du nu lider av ätstörningar kommer snuset inte göra saken ett dugg bättre.

Okej starkt! Kul att du lyckats hålla sålänge och att du känner dig helt säker på ditt val.

Ja alltså jag har aldrig varit beroende direkt, även fast jag snusade under gymnasiet i något år så har jag aldrig blivit speciellt fast. Jag slutade rätt lätt, om inte väldigt lätt faktiskt.

Har redan ett tuggummi beroende hehe

Jadu jag får väl ta mig en funderare.



Nja alltså, aptiten hade jag problem med när jag var överstressad/utarbetat och led av orkeslöshet etc. Men den är det absolut inga problem med nu när jag väl tagit mig ur dom mentala svårigheterna. Nästa steg är bara att tackla min ätstörning i form utav nyttighets/kaloriräknandet samt att jag alltid "håller tillbaka" känner inte efter med mat etc. Men även det har börjat bli mycket bättre nu. Skiter i hur nyttigt/onyttigt och överdriver med mat etc för att gå upp fort i vikt nu! Är väldigt motiverad och peppad.

Snuset har väl mestadels blivit en "livsnjutning" under min tuffa period. Måste varit en grej jag saknat. Men samtidigt är jag ju en funderande person och undrar om jag tycker det är värt det.

För jag trivs så jävligt med att snusa, och ibland önskar jag att jag var en icke tänkare och bara gjorde som jag ville. Tror jag har någon kärlek till det.

Vem har inte kärlek till snuset? Det är en räddare i nöden, alltid
Jag snusar inte enbart för att jag är beroende utav nikotinet, utan för att jag verkligen tycker om att snusa. Jag var tidigare rökare och DET hade jag extrem ångest över. Jag har själv märkt av att jag mår bättre när jag snusar än när jag rökte! Jag tipsar dig att överväga för/nackdelar med det och utifrån det bestämma dig