Skvaller om Natacha Peyre, numera Elena Belle [/Mod]

Nej det betyder absolut ingenting. Däremot är det vid en snabb anblick på hennes levnadsförhållanden, blogg och synbar ekonomi inte orimligt att tänka sig att hon försörjer sig medelst prostitution.

[quote=27Slak|44346705] Vem då? Ut med språket eller tig!

[quote=hängballen|44352816]
Bingo Rimér såklart!


Att Peyre säljer rumpan är definitivt klarlagt så det är inget att ens spekulera i.

[quote=xallo|44353718]
Jag har själv förmedlat tjänster åt både kända och okända damer.
Själva "tv-delen" är helt ointressant när det rör sig om kapitalstarka kunder i utlandet. För det är trots allt där dom finns.
Det är i regel araber, ryssar eller bara levnadsglada affärsmän med semesterboende runt medelhavet eller arbetsplats runt Dubai som langar in större stålar.
Dessa betalar för veckovis sällskap, ofta för fler än en dam. Kändisfaktorn är helt oviktig, så länge allt sköts diskret, tjejen ser bra ut och håller det som är avtalat utan att glappa.

I dessa affärer kan det rulla rätt stora stålar om kunden är rätt.
På "hemmaplan" kan en någorlunda aktiv dam som ser skaplig ut göra runt 1,5 miljoner per år svart. Här kan kändisfaktorn möjligen betinga ett något högre pris, men också en avsevärt högre risk för personen i fråga. Vilket gör att många "namn" undviker det, med ett par undantag.

Gällande utlandsarbete: tror ni verkligen det är en slump att nolltaxerare som C. Holst, M. Hampl, L. Järdshöjd och ett gäng andra "modeller" spenderat veckovis utomlands på senare tid?
Givetvis inte.
Ingen av dessa tjejer tjänar en krona på sitt "modellande". Det gäller samtliga svenska glamourtjejer.
Ska det bli pengar, då ska dolmen in. Alternativt så ska det strippas, dildoshowas på nätet (alla gör det, typ) eller något liknande.

Fotosessionerna drar in cirka 0:-, så länge det inte är en glad amatör som betalar för att få fota lite naket. Foton är bara marknadsföring.
Bloggandet och VIP-horandet på Scandalbeauties drar in maximalt 5000:- för den som är aktiv och är ett toppnamn på sajten. Övriga gör knappt något. Den tid som läggs ner i förhållande till betalningen ger en sämre timlön än att samla pantburkar.
Det är ett luftslott som bygger på att få enskilda tjejer att börja drömma om någon slags modellkarriär. Man ser bara vad det som visas på bild, sen flyttar man lite gränser eftersom för att bli som alla andra.
Man börjar göra "VIP-videor" för att dra in någon extra slant, sen när man ändå gjort det och det visar sig att det inte gav så mycket pengar så lägger man antingen av eller utvecklar verksamheten så det ger pengar.

S. Reiche har ju, exempelvis, tagit så enormt mycket penis genom åren och fått noll tillbaka. Bor fortfarande i en bondhåla, ett relativt risigt boende och har nada att visa upp för sitt arbete.
Hennes problem är att hon försökt knulla sig till en modellkarriär och helt missat att det inte finns någon modellkarriär att hämta.
Svenska glamourmodeller tjänar inte pengar på modellandet.

Anyway, jag tror bubblan kommer spricka snart. Det är visserligen inte jordens smartaste människor som hamnar i den där cirkusen, men snart bör det vara allmän vetskap att en städerska tjänar mer än en glamourmodell.

[quote=xallo|44353718]
Inte bara Bingo. Även SB-killarna sysslar med sånt, delvis.

[quote=27Slak|44356658]
SB? Vilka talar du om?

[quote=LuminorBase|44369553]
Ja exakt! Förkortningar man själv just kommit på för att låta ITK.

SB = ScandalBeauties i guess?!

Jävligt långsökt enligt min mening, men du har nog rätt, kommer heller inte på nåt annat.

Nja, det verkar som Peyre är lite för intresserad av att få betalt. Hennes nya T-shirt collection heter: How big is your yatchhttp://bayimg.com/CangbaaEo

Hur menar du, att han agerar som hallick? Hur tusan kan tjejerna gå med detta, har de noll i självrespekt/egen värde?

"Den kände personen i mediabranschen" är precis det. Natatscha är nog en förlorad själ vid det här laget. Hon har hållit på i snart tio år och det går inte att hålla på med detta så länge utan att bli fullständigt söndertrasad...

Mediaprofilen vet så mycket om sina kunder i Sverige och utomlands att han a l d r i g kommer att bli uthängd. Det står mycket på spel. Det är tunga internationella personer vi talar om. Han har tjänat grova pengar...och får hjälp att placera dem utomlands...

Det är just på de här båtarna som extremt mäktiga och inflytelserika personer som internationella storpampar, industriledare, kungligheter, oligarker och världens allra tyngsta maffialedare träffas och umgås. Alla med den gemesamma driften för unga snygga tjejer.
Även tjejer som Natascha blir impade av att kunna vara "du" med så oerhört inflytelserika personer och deras personliga mobilnummer och annat.

Många i mediabranschen känner till vad personen sysslar med men det vara mycket kännbart och riskabelt att lyfta på det getingboet även i femismens tidevarv.

Natascha är nog medveten om vad som skrivs här. Men det är möjligt att hon inte inser verkningarna av att allmänheten känner till vad hon sysslar med. Det kommer att göra henne ännu mer isolerad till slut. Gynning fick sin räddning genom Big Brother. Peyre hade inte kontakterna bagaget och "konsttalangerna" att slå mynt av genom sin tid i rampljuset. Big Brother som tvprogram gav också ett mycket större personligt utrymme till Gynning jämfört med vad Peyre fick i sitt. Peyre fick heller inte samma uppmärksamhet av journalisterna som Gynning . Gynning var från Falsterbo Wow(!)och mer "exklusiv" och inte så "trashigt banal" som andra.

Gemensamt för alla dessa tjejer är att de i likhet med många, många andra tjejer kan tänka sig att gå sängvägen.

Om man kan tänka sig att gå sängvägen till "karriär" vilket i dagens läge anses vara ett accepterat faktum så är inte steget särskilt långt till börja gå sängvägen för ytterligare saker men att gå sängvägen hemma på jobbet på kontoret i lilla Sverige är inte lika riskabelt som att gå "sängvägen" på yachten i S.t Tropez eller Monte Carlo. Det är helt olika världar.

Hur kommer det sig att t ex Natascha och de andra ger avkall på självrespekten och egenvärdet?

Att gå sängvägen innebär ju att man dra nytta av sitt yttre och har sex för att åtnjuta utdelning som en sådan närmare sexuell bekantskap kan förväntas ge. Det brukar inte handla om känslor.

Kopplar man bort känslorna och hoppar i säng med någon för att åtnjuta en fördel så har man ju passerat en känslomässig tröskel. Man har på sätt och vis blivit avtrubbad. Det är därmed lättare att göra samma sak om och om igen och för allt mindre vägande skäl. Har de väl börjat så har en spiral påbörjats som det ska mycket karaktär till för att ta sig ur det.

Först kan sängvägen innebära "karriärmöjligheter" men när de möjligheterna är uttömda så är det inte svårt att tänka sig att det då går att tillämpa sängvägen för annat åtråvärt som man vill ha, som annars kan vara svårt att komma över. Statusföremål, en "betald semester", leva i sus och dus och träffa rika inflytelserika personer som kan öppna dörrar etc.

Idag skulle jag vilja påstå att självrespekten till stor del är borta hos 80% av den unga befolkningen när det handlar om att välja mellan den och pengar. Ju yngre man är och ju mindre man sett av samhället som fanns innan media och internet tog över desto mer värderar man bara pengar. Eftersom pengar för många som inte vet bättre är "lycka", så överväger fördelarna med att "blunda och tänka på allt fint man kan få" över det emotionella bagage som prostitutionen innebär och det inser de inte förrän de drabbats av det själva. De tror de kan hantera det men det bryter långsamt ned människor.

Men detta innebär också att man bit för bit värderar sig allt lägre och man tappar till slut kompassen för vad man kan tänka sig ge sig in på och vilka personer man kan ge sig i lag med. Sjävvärderingen blir allt lägre och man blir tacksam för att "få vara med" och ställer upp på den ena förnedringen efter den andra. Samtidigt får man inte vara "jobbig" "till besvär" eller en "belastning" varför de som reagerar på att de blir kränkta snabbt och diskret kastas ut.

Det tjänar som ett statuerande exempel. Då ser andra hur det går när man klagar. De tiger för att hålla fast vid "dörren till möjligheterna" till varje pris, för det blir till slut det enda som de har. Skammen och de ofta känsliga detaljerna kring vad de utsatts för innebär att de inte kan prata med någon om det annat än möjligen personer med tystnadsplikt och då stänger de in sig i sina egna trauman.

Ju mer de stänger in sig och inte hävdar sin sjävrespekt desto mer höjs deras toleranströskel för förnedring i andras ögon och desto sämre blir de behandlade. Dessutom så är de med armbågar, som kan svara för sig, mer värda utifrån köparnas ögon. Så länge de inte pratar bredvid mun dyker upp sjuka, fulla eller snedtänder så är förmågan att kunna svara för sig mycket attraktivt för en person som har makt och inflytande. Den personen är van vid att få som den vill men med någon som svarar för sig och visar självrespekt så blir det mycket mer attraktivt och sexuellt tändandeså en sådan kan t o m efterfråga "tjejen med skinn på näsan" just av det faktum att hon inte är en ja-sägare.

Men alla är inte utrustade med elefanthud och även de som på ytan verkar vara hårda, tuffa och okränkbara lider inombords på ett sätt som kommer att sätta spår för lång tid framöver. Det kanske inte kommer ut när någon ser det men det kommer ut på andra sätt som även det kommer att bringa sorg och olycka framledes. Ingen sådan tjej kommer någonsin att ha lätt för att anförtro sig kring vad hon "gjorde på semestern" eller de där åren när hon var mellan tjugo-trettio. Allt handlar om att få det att se ut som något annat. När de sedan blir över fyrtio och ser tillbaka på ungdomsåren så kan de se tillbaka på en förstörd själ vilket oftast är inkörsporten till missbruk.

Inombords är de därmed väldigt ensamma och skulle de vända ryggen till "förnedringen" vänder de också ryggen till det som de offrat allt för. De vänder ryggen till en dröm som tidningar, tv och konsumtionskulturen har indoktrinerat dem till sedan barnsben. Om de skulle ha lagt ned tid på att vara bra i skolan, skaffa sig en utbildning eller allmänbildning eller (som det oftast handlar om), haft föräldrar som engagerat sig för att de skulle få ett intellektuellt kapital, hade de kunnat känna ett värde över andra egenskaper. Ofta är den "snygga tjejen i klassen" inte alltid klassens ljus. De "snygga" lär sig som tonåringar att de får uppmärksamhet och uppskattning oavsett. Samma bedrägliga trygghet och uppskattning i utseendet kan inte andra få som inte ser "bra ut" utan de måste göra sig förtjänta av uppskattningen. Det är i den här fasen här som tjejer som förlitar sig på sitt utseende formas och "förstörs". Hon blir "vuxen", springer ut på krogen och "upptäcks"...Sedan är karusellen igång...

En känsla av att kunna något och vara bra på något annat behöver de inte på samma sätt för att åtnjuta uppskattning vilket är mycket destruktivt och en oerhörd brist att ha när man ger sig in i media och underhållningsbranschen som är oerhört ytlig och en utnyttande bransch. Värdererar man inte sig själv eller de kunskaper som man har och kan vara stolt över skiner det genast igenom och trasigheten blir uppenbar och därmed blir man också mindre gångbar och en sämre förmåga att satsa på eftersom "man kan tänka sig ställa upp på allt" i andras ögon.

Du talade om självrespekt. Så länge pengar finns så kan en tjej som trängtar efter att bli rik sälja ut sin självrespekt för pengarna. Pengarna köper ju det som är tjejens dröm. Har tjejen ingen bildning eller intellektuellt kapital eller föräldrar som sett till att överföra ett klokt tänk genom att tala med sitt barn och uppmuntra det till att reflektera över följder så är inte chansen stor att tjejen har distans till sin dröm och kan rikta in sig på sundare, mer långsiktiga drömmar. Samhället har alltmer kommit att handla om pengar och berömmelse som ett mått på framgång. Har man ekonomisk framgång blir man av många mer uppskattad som människa. Det får de svaga att sälja sin själ för att uppnå.

När självrespekten börjar få sig en törn känner man till en början att man inte är uppskattad för vad man kan eller för personen vilken person man är inombords. Jag tycker att det verkar som om Natascha själv ger uttryck för just detta redan 2005 vilket syns i det första inlägget i den här tråden:

"Visst är jag ytlig på grund av mitt jobb men det finns en person bakom ytan som inte kommer fram nu. Det känns tråkigt att det bara är tuttar, säger Natacha Peyre."

Detta var 2005, alltså för nästan tio år sedan och redan då kändes det så mycket inombords att hon kunde tala om det för en tidning istället för att hålla det för sig själv. Hur måste det inte vara ställt nu i så fall för stackars Natscha?

Samtidigt är det hennes eget val. Problemet är att hon förmodligen inte har kartan för hur hon ska ta sig ut och vilka möjligheter hon har på "utsidan". Det och förmodligen en portion lathet och rädsla gör att hon stannar kvar i träsket som hon gjort under tio år.

Det finns de som blivit miljonärer på detta och inte har levt rullan för pengarna. De brukar dock vara ganska emotionellt stympade. Men pengar är inte allt särskilt inte när det gäller hur man värderar sig själv. Där har pengar noll roll egentligen. Titta på Michael Jackson. Hur lycklig var han? Charlie Sheen? Lindsay Lohan? Britney Spears etc etc...De har pengar men det som visats upp av dem i media visar att de är trasiga själar.

Det är de som lyckas ta sig ifrån ett liv där pengar, framgång, utseende och ungdom är allt med mentala hälsan i behåll som överlever men de flesta är slut som artister redan när de mentala problemen börjar komma.


Levillain.