Översättning av vetenskapliga artiklar

Vad gäller ordförråd, betydelse och innebörden av meningar är vissa språk rikare än andra. Att göra sig förstådd när man pratar med vänner och bekanta eller andra människor på fritiden är ingen svår match men när det kommer till att tolka vetenskapliga skrifter eller rent av översätta en artikel på ett annat språk till tex svenska blir det mycket svårare. Jag har länge funderat över hur mycket innebörd av betydelsen går förlorad när man översätter en artikel från tex engelska till svenska? Och är svenska ett språk som kan användas för att på ett korrekt sätt förklara vetenskapliga metoder och teorier?

Svaret är definitivt Ja. Inom mycket starkt specialiserade nischer kan visserligen behovet av svensk grundtext vara begränsat.

Som jag har sagt flera gånger på dessa trådar så blir jag ofta glatt förvånad över hur bra svenska naturvetare och svenska översättare skriver. Och titta på Svenska Akademiens och KVA:s presentationer av Nobelprisvinnarnas insatser. De svenska versionerna fungerar.

Nils Uddenberg har skrivit utmärkta originalverk på svenska i ämnena antropologi, evolution och medicin.

Nationalencyklopedin är skriven på svenska och ryggar inte för vetenskapliga metoder och teorier. I en uppslagsbok med hyperlänkar har man särskilt lätt att hänvisa till begreppsförklaringar på flera nivåer. Svenska Wikipedia har den stora fördelen att läsaren med ett klick kan läsa motsvarande artikel på exempelvis engelska.

Översättningar av författarna Richard Dawkins och Steven Pinker till svenska, de översättningarna håller hög språklig kvalitet, det är mitt intryck. Att författarnas perspektiv förändrats under resans gång, det är en annan historia.

Ett svenskt originalverk som gjort starkt intryck är en antologi:

Djuren och människan : om den moderna biologin och dess världsbild (antologi 280 sid, 6 förf)

Den som vill börja skriva på svenska har troligen redan kontakt med institutioner som har etablerat svensk terminologi. Naturligtvis är det mycket lånord. Carl von Linnés grepp att ge arterna latinska namn, det var genialt. Det hindrade inte Calle från att skriva om sina resor på god svenska och precisera med latin vid behov.

I princip ja. Men kommer man till en viss nivå (kan variera beroende på fält) då måste man ändå svänga sig med anglicismer eller direkta lån från engelskan.
Eftersom det saknas ord på svenska i många fall. Visst, det går att konstruera svenska nyord, men det blir ju inte lättare att förstå för det - nyorden kommer ju att vara helt nya för läsaren.
Detta är en anledning att det är många gånger enklare att direktlåna engelska (och förr i tiden latinska) fackord. En allmänbildad allmänhet som är hyfsat påläst på fältet ifråga, har ju ändå ett hum om dessa ord, har sett / hört dem tidigare.