Läs inte det här.

Nytt stycke, vaknar, tittar, det är ljust. klockan är 14:00. Borde gått upp klockan nio. Hade massor att göra. Jag gick och la mig när solen gick upp, och vaknar när den är på väg ner. Litterally sovit bort hela dagen. Framför datorn. Flashback. Läser om rasfrämmlingar som våldtagit vit svensk flicka. Om feministfittor som borde flås levande till takt av bongotrummor. Om den nya budgetten. Försöker vara seriös, skriva vettiga inlägg, vara sansad, rationell, tänka efter, inte säga det redan sagda, utan modifiera det redan sagda an claim it for my own. Återigen problemet med att inte vara unik, att inte finnas förutom för mig själv. Tvättstuga. Hänga tvätt. Springa. Skönt. Duscha. Ännu skönare. Mår bättre, äter mat. Klockan är 7. Mår bra, ser på film. Klockan är 23:00. Uttråkad. Pratar med kompis. Pratar om hasch. Vi vill ha. Planerar om helgen. Tänker på tjejer. Runkar. Klockan är 01:00 CET+2h. Uttråkad. Framför datorn, flashback. Muslimer, onda. Judar, onda. Vita, onda. Feminister, onda. Humanister, onda. Snurrar. Har jag rätt? Har jag fel? Söker jobb. Finns inga. Tappar lusten, blir äcklad, huden vänder sig, ögonen vägrar läsa, handen vägrar skriva. Gör upp planer för morgondagen. Gå upp tidigt, skit att du är trött. Sätt inte på datorn. Ät frukost, nyttiga flingor, nyttig fil som är bra för magen, mörkt bröd med låg sockerhalt. Mager ost, magert smör med viktiga omegatresyror. Banan. Äpple. En sund start på en sund dag. Sätt inte på datorn. Måste bara kolla mail. Sätter på datorn. Inga mail. Musik. Skönt med musik. Flashback. Klockan är 12:00. Kan inte ringa jobb nu, dom är på lunch. Sätter larm på ett, ringa jobb då. Alarm ringer. Bara skriva klart inlägg. Ringer ett jobb. Fastnar i växeln. Tittar ut genom fönstret. Läser gamla sms. Skickar ett. Får inget svar. Stirrar in i dataskärmen. Klockan är 7. Äter middag. Äckligt. Fiskpinnar kan dra åt helvete. Onsdag idag. tre dagar till fredag. Äntligen!! En paus! En helg som jag kan vila upp mig på. Välförtjänt. Jag är ett med naturen, lever det liv som jag vill leva. Jag har vandrat gatorna i New York, gatorna i Hongkong, i London, i Barcelona, i Bangkok, vad fan gör jag här? Varför har jag inget jobb? Varför.... ska jag vara så lat. Ska ändra mig! Nytt liv, skärpa mig, ta tag i det här. En ny dag. En torsdag. Vaknar klockan nio. Går upp. Inte sätta på datorn, flingor, banan, äpple, ringer jobb. Ett till. Ett till. Klockan är 10. Inte sätta på datorn. Har ju jobbnummer där. Klockan 12. Dom är på lunch nu, ringer sen. Klockan är 3. Kan inte ringa nu, oseriöst att ringa på eftermiddagen. Går till kompis. Kommer hem. Klockan är 23:37. Ganska trött, sovit två timmar. Ska gå och lägga mig. Tittar lite på film. sängen. klockan 01:03. Bra, alarm på nio. Imorgon fredag. Söka jobb. Vaknar nio. Somnar om. Vaknar 15:34. Öl. Sprit. Hasch. Måndag. Bakfull. Tisdag. Ingen har ringt tillbaks, inget jobb. Flashback flashback flashback. Läser gamla trådar, från 2000. Gamla medlemmar, bannade. Undrar varför dom blev bannade, söker efter ledtrådar i deras inlägg, hittar inget. Ibland gör jag det. Ibland inte. Vem kan man fråga om det? Läser läser läser. Trött. Klockan är 6 på morgonen. Jag är vaken. Igen. Igen. Igen. Igen. Igen. Igen. Igen. Igen. Dagar - veckor - månader.

Det kanske är dags att rycka upp sig. Fast snart är det fredag igen. Bättre att börja på måndag. Mycket bättre. En hel vecka. Japp, en ny start.

2000-talets dekadens personifierad: Un Perro

Vet inte vad som fick mig att fortsätta läsa, säkert samma anledning som får dig att fortsätta leva vad det nu är...

Saker och ting ter sig en aning värre fem i 6 på morgonen efter 12 timmars surfande. Jag skrev det som terapi, och lade upp det för att på något sätt offentligöra min vånda. Mitt liv är egentligen inte så tokigt, och jag gör bra mycket mer än jag skrev där... Ja... Men ibland känns livet skit, och då är det skönt att göra sig av med lite.

Jag känner igen en hel del av det när man var arbetslös (eller mellan två jobb som det så fint heter). Man försöker göra något bra av dagen men det blir bara skit man bygger upp förväntningar på sig själv att man ska ta och börja på något projekt men det blir inte av man för för lat och att man "kan ju göra det i morgon" när man har mer krafter.

Började bygga på en "låd bil" med två kompisar som oxå var mellean två jobb det blev bra i början sen skaffade jag ett jobb sen den andra sen den tredje sen fick vi inte tag i någon motorn osv blev aldrig något.

Det är vår fördolda dödslängtan och trygghetsnarkomani som tar överhanden.

Fan det där var ju min dag du beskrev....spionerar du på mej??

Och allt detta skedde ackompanjerat av The Mars Volta hoppas jag (syftar på din avatar).

Haha, naturligtvis.

Har för övrigt fått jobb nu, förhoppningsvis kommer de sista tre månaderna att succesivt försvinna från mitt medvetande, till skillnad från Mars Volta

Ja, hade jag varit i samma situation hade "De-Loused In The Comatorium" gått på repeat samtidigt som jag stirrade ut genom fönstret med en cigarett i handen, den ultimata melankolin.

"Stalk the ground..."

Det där var tamejfan det bästa jag läst på länge när det gäller igenkänningsfaktor tror jag.
Får en att tänka på vilket meningslöst liv man lever egentligen.
Kul att det finns fler än jag som har läst gamla trådar och letat bevis på varför folk har blivit bannade på forum också.

Un Perro. Du kanske skapar en ny trend här nu för jag blev jäkligt sugen på att skriva en liten novell om morgondagen och denna dagen i samma ett-andetag-berättande-intressant-om-någon.jag-inte-ens-känner format som du så skickligt bemästrar .

Imponerande text, verkligen. Det som möjligen gör dig lite mer betydelsefull än andra är att dina inlägg är kreativa och tänkvärda. Som sagt, igenkännighetsfaktorn är otroligt hög.

Ska göra en film om detta. Men skillnaden jämfört med andra filmer är att du inte bryter tristessen, kul va?