I mitt yrke, som går ut på att besöka företag, upplever jag mycket och många märkliga företag. Tro det eller ej, men det finns en del creapy companys, så att säga. Jag jobbar över hela landet, och det värsta jag varit med om var under ett företagsbesök i somras, hos ett företag i Växjö som heter Service&Klimat. Kände inte till stället sedan innan, hade inte varit där eller direkt pluggat på om dom utan gick dit helt utan förväntningar för att försöka ge och sälja min arbetsgivares grej.
På ytan verkade det vara ett reko och fräscht företag. Tydligen nån arvsgrej där två vilsna själar tagit över den enes faders livsverk och drev det vidare. Inget märklig med det.
Dock, visade det sig, att när vi skulle ta paus i mötet och det var dags för frukost för de anställda, då började snacket. Det var nån utländsk kund som borde skjutas, en vaktmästare i Uppvidinge som var "så jävla trög", nån kvinna på Norrporten som borde få "den" uppkörd i tvåan och tydligen hade man missat nåt jobb med en större byggare för honom ville VD:n sänka, sa han och skrattade. Jag, som varit fokuserad på vad jag skulle göra, tappade fattningen totalt.
Det fanns även nån skallig liten pratglad gubbe där vid fikabordet, han vräkte ur sig hur han hade sett dom fetaste pattarna i stan när han var hemma hos en kund på söder (i Växjö antar jag, frågade inte direkt..) och som om inte det var nog svarade en uppskattningsvid 40årig chefsaktig sprätt att han faktiskt fått se "Monika i Alvestas" klyfta idag.
Alltså, av alla företag jag varit hos genom åren, det är massor och åter massor, har jag aldrig varit med om att det snackas så otroligt mycket skit om företagets kunder, och helt ogenerat dessutom. Kanske är det jag som aldrig uppmärksammat det tidigare, eller har jag missat de som är likadana, om det finns? Nu ska vi inte dra in politik i det här, men det kändes som att jag satt mitt i SDs huvudkontor. Man kunde sitta, skrattandes och nedvärdera och önska kunders olycka, inte minst nysvenska och kvinnliga kunder.
Vet inte om det kan ha varit för att jag var kvinna, det kändes som att de blev lite nervösa av att ha mig där. Jag har en ganska dominant framtoning i sociala sammanhang vilket kanske fick trutarna att glappa av ren nervositet?
Jag har hållt historien inom mig och hela tiden haft den här dagen i minnet. Efter besöket kollade jag såklart upp vilka de egentligen är som har stället och fick fram att jag har en väninna som bodde i närheten av VDn. Därigenom fick jag veta att denna VD strulat bort sin familj genom att gå till sängs med tjejer så unga som ner i högstadieålder. Därmed kanske man kan säga att cirkeln slöts. Jag började se vad det är för människor innan för de där väggarna.
På ytan verkade det vara ett reko och fräscht företag. Tydligen nån arvsgrej där två vilsna själar tagit över den enes faders livsverk och drev det vidare. Inget märklig med det.
Dock, visade det sig, att när vi skulle ta paus i mötet och det var dags för frukost för de anställda, då började snacket. Det var nån utländsk kund som borde skjutas, en vaktmästare i Uppvidinge som var "så jävla trög", nån kvinna på Norrporten som borde få "den" uppkörd i tvåan och tydligen hade man missat nåt jobb med en större byggare för honom ville VD:n sänka, sa han och skrattade. Jag, som varit fokuserad på vad jag skulle göra, tappade fattningen totalt.
Det fanns även nån skallig liten pratglad gubbe där vid fikabordet, han vräkte ur sig hur han hade sett dom fetaste pattarna i stan när han var hemma hos en kund på söder (i Växjö antar jag, frågade inte direkt..) och som om inte det var nog svarade en uppskattningsvid 40årig chefsaktig sprätt att han faktiskt fått se "Monika i Alvestas" klyfta idag.
Alltså, av alla företag jag varit hos genom åren, det är massor och åter massor, har jag aldrig varit med om att det snackas så otroligt mycket skit om företagets kunder, och helt ogenerat dessutom. Kanske är det jag som aldrig uppmärksammat det tidigare, eller har jag missat de som är likadana, om det finns? Nu ska vi inte dra in politik i det här, men det kändes som att jag satt mitt i SDs huvudkontor. Man kunde sitta, skrattandes och nedvärdera och önska kunders olycka, inte minst nysvenska och kvinnliga kunder.
Vet inte om det kan ha varit för att jag var kvinna, det kändes som att de blev lite nervösa av att ha mig där. Jag har en ganska dominant framtoning i sociala sammanhang vilket kanske fick trutarna att glappa av ren nervositet?
Jag har hållt historien inom mig och hela tiden haft den här dagen i minnet. Efter besöket kollade jag såklart upp vilka de egentligen är som har stället och fick fram att jag har en väninna som bodde i närheten av VDn. Därigenom fick jag veta att denna VD strulat bort sin familj genom att gå till sängs med tjejer så unga som ner i högstadieålder. Därmed kanske man kan säga att cirkeln slöts. Jag började se vad det är för människor innan för de där väggarna.
