"De är bättre än oss" - Hur vanlig är denna fras?

Enligt NE:s ordbok är "än" en preposition i följande fall:

"1 (i konstruktion med komp.) i förhållande till viss företeelse; vid jämförelser, särsk. i fråga om storlek e.d. men äv. allmännare: företaget fruktar att vinsten blir mindre ~ i fjol; TV-serien har fler tittare ~ debattprogrammet; problemet är allvarligare ~ så; han är mer ~ lovligt tafatt; han är längre ~ sin bror; det är inte mer ~ rätt; de flesta språkvårdare accepterar numera satser som "han är äldre ~ mig"
BET.NYANS: spec. med angivande av talvärde e.d.: ett företag med färre ~ 50 anställda; tjäna mer ~ 300 000 om året
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. än; av omdiskuterat urspr.; trol. samma ord som eng. than, ty. denn, urspr. betecknande följd

2 (i vissa uttr.) utom just detta, nämligen för att ange utskiljande el. uteslutande av ngn el. ngt; mest i nekande sammanhang: det finns ingen annan ~ du för mig; det var ingen annan ~ NN som kom; man kan inte hoppas på annat ~ att få vara i fred
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; se 1än 1"

Bertil Molde skriver

Frågan om Han är äldre än jag/mig har diskuterats länge av språkmän och språkbrukare.

Inom en för Molde då o·överskådlig tid kom attityden mot bragdmän och språkmän att förändras. Povel Ramel gjorde sitt till, genom att associera bragdmän till näringskoncentratet Pemmikan.

Kategorin språkmän är numera ersatt av språkvetare. Bertil Molde skriver även:

Han är äldre än jag har, trots den långvariga konkurrensen från typen än mig, en så fast ställning i språkbruket att någon ändring i det fallet inom överskådlig tid inte ter sig särskilt sannolik.

Som dokumentation av dåtida nutidens sannolikhetsbedömning är det en intressant formulering.

Vi får också en saftig paradox till livs (mina understrykningar):

… även de mest språkmedvetna skribenter och talare gör den här skillnaden – utan att alls vara medvetna om den.

Detta skrivet av en skribent bland de yppersta språkmännen. Jodå, jag äger ett exemplar av Illustrerad svensk ordbok med utgivningsår XCXLV. I utgåva 2 år 1958 nämns medarbetare Daniel Andreæ.

Än är helt enkelt svårt att placera in bland de traditionella ordklasserna. I Svenska Akademiens Grammatik (del 2, s. 726-727) skriver man:



Jag såg vidare men blev inte klokare. Vad man hur som helst kan konstatera är att det inte råder någon samstämmighet mellan olika auktoriteter om hur än ska klassificeras.


Här framstår det som särskilt underligt att se än som preposition. Skulle du för mig vara en fast fras? Varför blir det i annat fall inte objektsform om än är en preposition?

Ett annat av de ord som nämns som ett gränsfall av SAG är utom. Den likartade problematiken kring detta ord har diskuterats i denna tråd: (FB) Hon/henne?

De flesta tycks säga "oss" istället för "vi" i detta samband, även om "vi [är]" är den korrekta formuleringen.

Som vanligt är det intressant att på Språkbanken Korp jämföra fraser med vi/oss till olika detaljeringsgrad. Med maxat urval av 190 korpusar:

>är bättre än vi< => 260
>är bättre än oss< => 497

>bättre än vi< => 1139
>bättre än oss< => 3148

I träffarna på »bättre än vi« ingår massor av träffar där frasen följs av ett explicit predikat, varvid »än« är att betrakta som konjunktion. Jämför SvD som korpus (Google netto):

site:svd.se "är bättre än vi" => 19 netto
site:svd.se "är bättre än oss" => 19 netto

site:svd.se "bättre än vi" => 84 netto
site:svd.se "bättre än oss" => 64 netto

Slutsats: Det föreligger en rejäl överlappning. På slarvsidan »bättre än oss« är det mycket sport och bloggmaterial, vilket manar till försiktighet för den som vill bli tagen på allvar.