Det logiska i positivismen.

Vad gör något positivt?
Är vetenskapen positivt skapande?
För vem är den positiv, alla?

Är kunskap positivt?

Vad som är positivt och inte är ju en subjektiv känsla, blir svårt att applicera det på något objektivt utan sammanhang.

Jag tror kunskap/naturvetenskap är nödvändig för att samhällsutvecklingen ska ske på ett positivt sätt ur vår mänskliga och rasliga synvinkel, men även de andra livsformerna - vilket jag menar hör ihop, då människan är en integrerad del av ett större ekosystem snarare än överstående det såsom det påstås idag.

Dock så är knappast all kunskap positivt på ett individuellt plan. Kunskapen om hur omskärelsen på judiska pojkar går till, med tillhörande avsugnings-rabbin traditioner är ett exempel på perversionerad kunskap som man klarar sig gott utan. För mycket sådan kunskap tror jag gör människor sjuka, både psykiskt och fysiskt.

Är subjektet isolerad världen?
Om subjektet inte är isolerad världen, är den då ett subjekt?

Jag tror själv att evolution utan medvetenhet är framtiden för välbefinnande.
Kunskapen har återvändning till lidandet.

Kunskap är lidandets flykt.
Kunskap är perversion av natur.

Grundar det på enkelhet,
Solen går inte upp i morgon.
Den går troligen upp, inte mer.

Är subjektiv lönsamhet lönsamt för objektet med?

Subjektet handlar ju om hur man upplever världen, vilket beror på ens sinnesstämning som är allt annat än objektiv. Det betyder dock inte att vårt subjektiva inre är helt isolerat omvärlden, olika intryck från omvärlden är ju de som skapat vårt inre, känslor har formats fram utefter hur de gynnat oss i olika sammanhang, rent evolutionärt har det ju vart en fördel att t.ex känna rädsla när en björn närmar sig, istället för kamplust.

Medvetandet om att en björn är farlig har på så vis utvecklats evolutionärt, därav skulle man kunna säga att evolutionen bygger på en slags medvetenhet om omvärlden - om den inte gjorde det skulle evolutionen och anpassningen vart lönlös.

På så sätt är ju det som subjektivt är lönsamt för oss också menat för vårt objekt.

Kunskapen i sig är knappast någon perversion av naturen, allt handlar om hur vi förvaltar den.