Varför är sexualitet fel i vissa religioner? /MOD

Jag har inte påstått att hedonism är omoget, även om jag nog faktiskt tycker det när du tar upp frågan. Anledningen är att det är en livsfilosofi som lätt kan leda till sin motsats, det vill säga lidande istället för njutning, och att det finns andra filosofier som säkrare kan guida en till mer stabila värden såsom acceptans och frid i sinnet.

Vad jag menade med sex av hedonistiska skäl var dock att betrakta sex som att två personer söker individuell kortsiktig njutning och närhet. Bra sex är för mig någonting jag sorterar in i det oförklarliga, spirituella om man så vill, precis som bra musik, vällagad mat, sann empati m.m.


Om du vill räkna högskolepoäng så kan vi gärna göra det. Hur många har du? Jag skall börja med att förklara saken närmre. Titta på ditt citat ovan, det innehåller tesen "Du har inte mycket insikt i akademiska procedurer", argumentet för detta är "tydligen" och en insinuering att jag skulle sakna vad du kallar "kritik-verktyget" (också det en tes). Du anför alltså inga argument för din sak överhuvudtaget. Kanske är det så att jag missförstått den akademiska proceduren, men vad jag vet så accepterar man inte teser utan att dessa följs av någon form av argument som talar för denna tes.


Tack för förklaringen. Nu har jag kunskap om det allmänt vedertagna begreppet sudda ut-retorik. Känns bra.

Då vet vi vad du anser vara bra för DIG. Men det sägar inget om vad religioner specifikt/precist sägar om sex eller vad som är bra för andra än dig.


Det var du som skrev:


Och av den anledning påpekade jag värdet av kritik-funktionen. Jag kan nämligen öht inte ge mig in på "teser" före det finns ett legitimt underlag att bygga på ... vilket slingre-retorik inte är ... och som av den anledning "kritiseras".

Har inte slingrat mig från något. Mina första inlägg handlade om mina egna åsikter kring hur man kan närma sig sexualiteten med en religiös bas utan att hamna på allt för långa villovägar. Det känns som att man bara hamnar i metadiskussioner med dig. Allt blir väldigt personligt och ämnet åsidosätts till förmån för dina underliga försök att läxa upp de som deltar i tråden.

Med risk att gå OT så är jag nyfiken på vad det är som driver dig?

Och jag efterlyste ett tydligt fokus, eftersom flera av dom "tunga" religiösa baser är sexual-neurotiska.


Vilket är naturligt eftersom teismens argumenter på detta forum överlag är pseudo-filosofisk trams. (1)


Se (1).


Existentiell nyfikenhet.

Jag skulle inte betrakta mig som teist eftersom det lätt för tankarna in på organiserad religion och de invändningar som kan anföras mot mycket av denna. Mitt förhållningssätt till religionen är att det bortom illpraktikerna går att finna visdom, så istället för att avfärda religionens behandlande av sexualiteten som pseudofilosofiskt trams eller sexuell neuroticism - vilket mycket säkert är - så lämnar det mig med ett antagande att det finns någonting att utforska.

Förtuom det så finns det givetvis visa och lärda människor som uttryckt sina idéer inom ramarna för en religion. Meister Eckhart är nog ett gott exempel på en sådan kristen person och han levde redan under 1200-talet.

Vart har din existentiella nyfikenhet tagit dig hittills? Hur ser de autentiska filosofiska argumenten ut, enligt ditt tycke?

Jag har inga problem med experimentell esoterism ... om den inte går från det experimentella över i guru-branschen.


Knappast trådrelevant på denna tråd.

Gott. Sov gott.

Gånger tre... Behöver jag säga att vi är lite extra välsignade i vår familj.

tillexempel ?