2014-11-29, 19:54
  #1
Medlem
Nu börjar jag bli otroligt trött på detta helvete till liv.
Har sedan några år tillbaka haft problem med "fatigue", värk och en rad andra problem som jag knappt kan få rum på ett a4 papper känns det som.
Det kom inte från ingenstans egentligen, utan symtomen kom när stressen var som värst.
Både fysiskt och psykisk stress som jag under lång period utsatts för och utsatt mig själv för.
Det började med att jag fick problem med sömnen, sen värk i axlar, rygg, knän...ja nästan överallt kan man säga.
Struntade i detta dumt nog, och fortsatte att utsätta mig för stressen under långa perioder....let´s say 2 years.
Nu har jag ändå sedan en tid tillbaka lugnat ner mig och försökt att motionera på lagom nivå, men även det orsakar problem. Drar lätt på mig skador efter träning. Skador som aldrig läker ut.
Har varit hos läkaren ett antal gånger. Proverna har inte visat någonting ovanligt, utan allt är normalt.
Blev remitterad till en psykolog som jag gick till några gånger. Totalt meningslöst! Känner att mina problem är mer fysiskt relaterade än psykiskt, även om jag ändå vet att jag är ett psykiskt vrak i grunden. Men nu har jag lugnat ner mig avsevärt mycket, men tyvärr har inte mina fysiska krämpor gett med sig.

Nu är jag desperat och vill ha hjälp.
En läkare tror att jag har fibromyalgi, som många säger bara är ett påhitt, ett symtom if you will.
Kan inte jobba, men blir heller inte sjukskriven då jag inte är "tillräckligt" sjuk och inte har en verklig sjukdom.
Vad i helvete ska jag ta mig till? Vill ju så gärna få tillbaka mitt liv igen.
Har provat alla typer av kosttillskott utan någon framgång. Provat att utesluta gluten, laktos och en rad olika dieter (under kort tid dock) utan någon förändring.

Sitter det i huvudet eller finns det en obalans någonstans?
Om ni har några goda råd att ge så är allt välkommet.
Citera
2014-11-29, 19:58
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TheRageInsideMe
Nu börjar jag bli otroligt trött på detta helvete till liv.
Har sedan några år tillbaka haft problem med "fatigue", värk och en rad andra problem som jag knappt kan få rum på ett a4 papper känns det som.
Det kom inte från ingenstans egentligen, utan symtomen kom när stressen var som värst.
Både fysiskt och psykisk stress som jag under lång period utsatts för och utsatt mig själv för.
Det började med att jag fick problem med sömnen, sen värk i axlar, rygg, knän...ja nästan överallt kan man säga.
Struntade i detta dumt nog, och fortsatte att utsätta mig för stressen under långa perioder....let´s say 2 years.
Nu har jag ändå sedan en tid tillbaka lugnat ner mig och försökt att motionera på lagom nivå, men även det orsakar problem. Drar lätt på mig skador efter träning. Skador som aldrig läker ut.
Har varit hos läkaren ett antal gånger. Proverna har inte visat någonting ovanligt, utan allt är normalt.
Blev remitterad till en psykolog som jag gick till några gånger. Totalt meningslöst! Känner att mina problem är mer fysiskt relaterade än psykiskt, även om jag ändå vet att jag är ett psykiskt vrak i grunden. Men nu har jag lugnat ner mig avsevärt mycket, men tyvärr har inte mina fysiska krämpor gett med sig.

Nu är jag desperat och vill ha hjälp.
En läkare tror att jag har fibromyalgi, som många säger bara är ett påhitt, ett symtom if you will.
Kan inte jobba, men blir heller inte sjukskriven då jag inte är "tillräckligt" sjuk och inte har en verklig sjukdom.
Vad i helvete ska jag ta mig till? Vill ju så gärna få tillbaka mitt liv igen.
Har provat alla typer av kosttillskott utan någon framgång. Provat att utesluta gluten, laktos och en rad olika dieter (under kort tid dock) utan någon förändring.

Sitter det i huvudet eller finns det en obalans någonstans?
Om ni har några goda råd att ge så är allt välkommet.


Har du problem med ledvärk och överrörlighet i kombination? Kommer trötthet och smärta inte under men efter fysisk aktivitet?
Citera
2014-11-29, 20:14
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zigga
Har du problem med ledvärk och överrörlighet i kombination? Kommer trötthet och smärta inte under men efter fysisk aktivitet?

Inte så mycket ledvärk direkt vanligtvis. Om jag anstränger mig riktigt hårt möjligtvis, men det har jag inte gjort på sistone så ledvärk upplever jag inte som så. Mestadels värk i muskler som rygg och axlar efter hård ansträngning. Hur menar du med överrörlighet i kombination?
Tröttheten finns där hela tiden, men jag kan ta mig igenom vilket träningspass som helst, men kul är det inte när kroppen inte fungerar optimalt. Den värsta tröttheten kommer efteråt när jag vilar.
Sömnen blir grovt problematisk de dagar som jag tränar. Får rastlösa ben på natten (myrkrypningar osv) och även ont i rygg och svanskota.
Citera
2014-11-29, 20:19
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TheRageInsideMe
Inte så mycket ledvärk direkt vanligtvis. Om jag anstränger mig riktigt hårt möjligtvis, men det har jag inte gjort på sistone så ledvärk upplever jag inte som så. Mestadels värk i muskler som rygg och axlar efter hård ansträngning. Hur menar du med överrörlighet i kombination?
Tröttheten finns där hela tiden, men jag kan ta mig igenom vilket träningspass som helst, men kul är det inte när kroppen inte fungerar optimalt. Den värsta tröttheten kommer efteråt när jag vilar.
Sömnen blir grovt problematisk de dagar som jag tränar. Får rastlösa ben på natten (myrkrypningar osv) och även ont i rygg och svanskota.

Med överrörlighet menar jag tex, lätt för att trampa snett och vricka sig, kunna sätta tummen ned mot handleden, böja handens fingrar onormal mkt bakåt.
"Knäppande handleder", stor möjlighet till utåtrotation av fötterna som balettens grundposition. Alla eller en del av dem.
Citera
2014-11-29, 20:27
  #5
Medlem
Hej!
Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Du behöver aktivera dig fysiskt. Orkar du springa? Om inte, börja med att promenera och börja löpträna. Lägg upp ett schema med stegrande aktivitet, ät nyttigt och du kommer märka en påtaglig förbättring på några veckor.
Citera
2014-11-29, 20:50
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zigga
Med överrörlighet menar jag tex, lätt för att trampa snett och vricka sig, kunna sätta tummen ned mot handleden, böja handens fingrar onormal mkt bakåt.
"Knäppande handleder", stor möjlighet till utåtrotation av fötterna som balettens grundposition. Alla eller en del av dem.

ah, ok. Nej jag är inte överrörlig då. Knäppande handleder har jag dock märkt, men först då om jag vrider på dom. Samma sak med fötter och fingrar, även knän som det knäpper i om jag t.ex. tränar och så. Ingenting som gör ont eller så. Har haft det sedan tonåren (är 30 nu).

Citat:
Ursprungligen postat av Mrpeasly
Hej!
Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. Du behöver aktivera dig fysiskt. Orkar du springa? Om inte, börja med att promenera och börja löpträna. Lägg upp ett schema med stegrande aktivitet, ät nyttigt och du kommer märka en påtaglig förbättring på några veckor.

Jo jag orkar springa, styrketräna, ta promenader och så. Men är det för hårt så får jag problem direkt.
Äter bra gör jag (enligt mig) och motionerar varje dag på ett eller annat vis. Märker ändå ingen skillnad. Har haft det så här i över 2 år nu så vet inte vad jag ska ta mig till.
Citera
2014-11-29, 21:32
  #7
Medlem
Finiss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av TheRageInsideMe
Nu börjar jag bli otroligt trött på detta helvete till liv.
Har sedan några år tillbaka haft problem med "fatigue", värk och en rad andra problem som jag knappt kan få rum på ett a4 papper känns det som.
Det kom inte från ingenstans egentligen, utan symtomen kom när stressen var som värst.
Både fysiskt och psykisk stress som jag under lång period utsatts för och utsatt mig själv för.
Det började med att jag fick problem med sömnen, sen värk i axlar, rygg, knän...ja nästan överallt kan man säga.
Struntade i detta dumt nog, och fortsatte att utsätta mig för stressen under långa perioder....let´s say 2 years.
Nu har jag ändå sedan en tid tillbaka lugnat ner mig och försökt att motionera på lagom nivå, men även det orsakar problem. Drar lätt på mig skador efter träning. Skador som aldrig läker ut.
Har varit hos läkaren ett antal gånger. Proverna har inte visat någonting ovanligt, utan allt är normalt.
Blev remitterad till en psykolog som jag gick till några gånger. Totalt meningslöst! Känner att mina problem är mer fysiskt relaterade än psykiskt, även om jag ändå vet att jag är ett psykiskt vrak i grunden. Men nu har jag lugnat ner mig avsevärt mycket, men tyvärr har inte mina fysiska krämpor gett med sig.

Nu är jag desperat och vill ha hjälp.
En läkare tror att jag har fibromyalgi, som många säger bara är ett påhitt, ett symtom if you will.
Kan inte jobba, men blir heller inte sjukskriven då jag inte är "tillräckligt" sjuk och inte har en verklig sjukdom.
Vad i helvete ska jag ta mig till? Vill ju så gärna få tillbaka mitt liv igen.
Har provat alla typer av kosttillskott utan någon framgång. Provat att utesluta gluten, laktos och en rad olika dieter (under kort tid dock) utan någon förändring.

Sitter det i huvudet eller finns det en obalans någonstans?
Om ni har några goda råd att ge så är allt välkommet.

Detta låter som Det du själv beskriver, UTMATTNING. Stress i långa perioder är skadligt för både hjärna, och övriga kroppsfunktioner som är beroende av en jämn och välfungerande Binjure. När vi är stressade så ökar vårt egna kroppshormon kortisol i kroppen som ett svar på den "mobilisering" som kroppen kräver vid hot och fara. En allt för lång tid med höga kortisol i kroppen "bränner" hela systemet från Tå till huvud. Mest känslig är vår hjärna för höga kortisol nivåer då det till slut leder till att hippocampus krymper. När hippocampus krymper så minskar också vår förmåga till stresskontroll och det hela skapar en ond cirkel där vi blir allt mer stresskänsliga. Vår sårbarhet ökar

Kvinnor har en mer komplex hormonell struktur i sin kropp och är på så vis mer beroende på att det finns en balans i hormonaxlarna. När kortisolet har varit högt för länge så kan övriga hormonaxlar börja fallera. Inte så att det alltid syns på blodprover men som ändå finns i kroppen. Efter en långvarig ökning av kortisol där binjurarna fått arbeta så kan det snabbt gå åt motsatta håll. Att organet alltså binjuren inte orkar producera det som krävs och man kan istället sluta med utmattade binjurar och för låga kortisolhormoner i kroppen.

Tyvärr tar det ibland väldigt lång till att återhämta sig från en långvarig period av stress och av de besvär som du beskriver så låter det som en rejäl utmattning. Det kan ta veckor, månader och i vissa fall åratal. Inkomplett återhämtning kan ses hos vissa.

Det viktiga är att försöka få ordning på hormonaxlarna genom. Bra kost, lagom motion, minskad stressaktivitet, SAMT GOD SÖMN. Ingen alkohol.

Jag vet inte vilka prover som De har gjort på Dig men jag förutsätter att de kollat alla dina hormoner.
inkl kortisol.

Om alla dessa prover är tagna och det ser bra ut så skulle jag nog se över en behandling med Cipralex Då det har visat sig att SSRI kan öka volymen på hippocampus.

/ Finis
Citera
2014-11-29, 21:50
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Finis
Detta låter som Det du själv beskriver, UTMATTNING. Stress i långa perioder är skadligt för både hjärna, och övriga kroppsfunktioner som är beroende av en jämn och välfungerande Binjure. När vi är stressade så ökar vårt egna kroppshormon kortisol i kroppen som ett svar på den "mobilisering" som kroppen kräver vid hot och fara. En allt för lång tid med höga kortisol i kroppen "bränner" hela systemet från Tå till huvud. Mest känslig är vår hjärna för höga kortisol nivåer då det till slut leder till att hippocampus krymper. När hippocampus krymper så minskar också vår förmåga till stresskontroll och det hela skapar en ond cirkel där vi blir allt mer stresskänsliga. Vår sårbarhet ökar

Kvinnor har en mer komplex hormonell struktur i sin kropp och är på så vis mer beroende på att det finns en balans i hormonaxlarna. När kortisolet har varit högt för länge så kan övriga hormonaxlar börja fallera. Inte så att det alltid syns på blodprover men som ändå finns i kroppen. Efter en långvarig ökning av kortisol där binjurarna fått arbeta så kan det snabbt gå åt motsatta håll. Att organet alltså binjuren inte orkar producera det som krävs och man kan istället sluta med utmattade binjurar och för låga kortisolhormoner i kroppen.

Tyvärr tar det ibland väldigt lång till att återhämta sig från en långvarig period av stress och av de besvär som du beskriver så låter det som en rejäl utmattning. Det kan ta veckor, månader och i vissa fall åratal. Inkomplett återhämtning kan ses hos vissa.

Det viktiga är att försöka få ordning på hormonaxlarna genom. Bra kost, lagom motion, minskad stressaktivitet, SAMT GOD SÖMN. Ingen alkohol.

Jag vet inte vilka prover som De har gjort på Dig men jag förutsätter att de kollat alla dina hormoner.
inkl kortisol.

Om alla dessa prover är tagna och det ser bra ut så skulle jag nog se över en behandling med Cipralex Då det har visat sig att SSRI kan öka volymen på hippocampus.

/ Finis

Vet ej vilka prover de tog, men fick lämna 4 olika rör med blod så antar att de gick igenom det mesta?
Skulle inte förvåna mig om kortisol nivåerna inte är optimala, men inom referensvärdet för vad som anses normalt. Samma med sköldkörteln säkert.

Nej usch för Cipralex. Provade det en gång för ett antal år sen och fick problem med magen (som jag för övrigt redan har) och mådde inte bra på dom. Vet i tusan om diverse piller är rätt väg att gå då stressen jag upplever är omöjlig att göra något åt då alla människor är på mig hela tiden, och jag är nära på att förlora allt jag har. Är nämligen arbetslös och har ingen som helst ersättning så sitter i en jobbig sits. Nu tror ni säkert att alla mina problem beror på det, men så är det inte. Mitt fd aktiva liv har nog en stor del i detta.
Citera
2014-11-29, 22:01
  #9
Medlem
Finiss avatar
[quote=TheRageInsideMe|51290499]Vet ej vilka prover de tog, men fick lämna 4 olika rör med blod så antar att de gick igenom det mesta?
Skulle inte förvåna mig om kortisol nivåerna inte är optimala, men inom referensvärdet för vad som anses normalt. Samma med sköldkörteln säkert.

Nej usch för Cipralex. Provade det en gång för ett antal år sen och fick problem med magen (som jag för övrigt redan har) och mådde inte bra på dom. Vet i tusan om diverse piller är rätt väg att gå då stressen jag upplever är omöjlig att göra något åt då alla människor är på mig hela tiden, och jag är nära på att förlora allt jag har. Är nämligen arbetslös och har ingen som helst ersättning så sitter i en jobbig sits. Nu tror ni säkert att alla mina problem beror på det, men så är det inte. Mitt fd aktiva liv har nog en stor del i detta.[/QUOTE

hypomani? Inte så att du faller inom det området?
Citera
2014-11-29, 22:07
  #10
Medlem
[quote=Finis|51290631]
Citat:
Ursprungligen postat av TheRageInsideMe
Vet ej vilka prover de tog, men fick lämna 4 olika rör med blod så antar att de gick igenom det mesta?
Skulle inte förvåna mig om kortisol nivåerna inte är optimala, men inom referensvärdet för vad som anses normalt. Samma med sköldkörteln säkert.

Nej usch för Cipralex. Provade det en gång för ett antal år sen och fick problem med magen (som jag för övrigt redan har) och mådde inte bra på dom. Vet i tusan om diverse piller är rätt väg att gå då stressen jag upplever är omöjlig att göra något åt då alla människor är på mig hela tiden, och jag är nära på att förlora allt jag har. Är nämligen arbetslös och har ingen som helst ersättning så sitter i en jobbig sits. Nu tror ni säkert att alla mina problem beror på det, men så är det inte. Mitt fd aktiva liv har nog en stor del i detta.[/QUOTE

hypomani? Inte så att du faller inom det området?

Nä, jag är inte manisk. Men är ingen läkare så kanske inte borde yttra mig om det. Tror inte det dock.
Citera
2014-11-29, 22:09
  #11
Medlem
Finiss avatar
[quote=TheRageInsideMe|51290697]
Citat:
Ursprungligen postat av Finis

Nä, jag är inte manisk. Men är ingen läkare så kanske inte borde yttra mig om det. Tror inte det dock.


Nej men du kanske var hypomanisk.? Alltså hade Hypomani... Det är en lättare form av manisk.
Citera
2014-11-29, 22:37
  #12
Medlem
[quote=Finis|51290715]
Citat:
Ursprungligen postat av TheRageInsideMe


Nej men du kanske var hypomanisk.? Alltså hade Hypomani... Det är en lättare form av manisk.

Vem vet. Kan inte med säkerhet säga nej, men tror det inte om man ska lita på vad som skrivs om hypomani. Tycker inte att det stämmer in riktigt på mig helt enkelt.
Strunt samma, vill bara bli bättre så att jag kan börja leva livet igen.
Först måste jag bli fri från allt negativt i min omgivning (känns omöjligt just nu men).
Sen kanske jag kan bli frisk. Ja om jag nu inte redan förstört hjärnan som du nämnde tidigare. Får hålla tummarna.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in