Jag antar att The Independent har felciterat professor Geim å det grövsta. Läser jag på andra håll exempelvis i
Ny Teknik så står det något helt annat som stämmer bättre med min uppfattning om vad som är möjligt och inte. Det är märkligt, i Independets egen artikel står ju klart och tydligt att bara protoner kan passera membranet, ändå skriver de i nästa andetag att det ska kunna filtrera vätgas (proton med elektronskal som dessutom sitter ihop parvis vilket är något helt annat) ur atmosfären.
Jag tror inte för fem öre att Geim har sagt något sådant. I Ny Teknik står däremot:
Citat:
Grafen släpper varken igenom gaser eller vätskor. Men protoner kan faktiskt passera det atomtunna, extremt starka materialet. [...]
Upptäckten kan revolutionera bränsleceller, enligt forskarna. I bränsleceller behövs en barriär som släpper igenom protoner (väteatomer utan elektroner) men blockerar bränslet, som vanligen är vätgas. I dagens bränsleceller läcker även en del av bränslet igenom barriären, vilket försämrar effektivitet och hållbarhet. Grafen skulle kunna komma till nytta för att utveckla tunnare och effektivare membran.
Inget om filtrering av vätgas ur atmosfären. Dels innehåller jordens atmosfär bara 0,55 ppm (miljontedelar) vätgas, dels tror jag inte denna kan filtreras ut utan energiinsats vilket membran man än har.
Vi kan ju jämföra med omvänd osmos på saltvatten genom semipermeabla membran som släpper igenom vattenmolekyler men inte salt. Detta sker inte av sig själv bara för att man har rätt membran, man måste pressa igenom vattnet med högt tryck vilket kräver energi. Detsamma torde gälla separation av gaser och då tror jag inte det är energisnålare än gängse sätt att producera vätgas genom elektrolys av vatten. Tvärt om är jag övertygad om att det skulle gå åt förbannat mycket mer energi med tanke på den försvinnande låga vätgashalten i luften.
Jag hävdar alltså att upptäckten inte har något med vätgasproduktion att göra men däremot användandet av vätgas. Det är mycket möjligt att grafenmembranet kan effektivisera bränsleceller vilket också är ett välkommet framsteg.