Varför tar inte troende ansvar för sitt liv

Jag påstår att det flesta troende inte tar ansvar för sitt liv. Dom försöker följa en bok eller en profet till punkt och pricka i alla möjliga och omöjliga situationer. Det gäller framför allt de tre stora monoteistiska religionerna, kristendom, islam och judendom. Att slaviskt följa en lära är knappast att ta ansvar. Det är att lyda. Barn ska lyda inte vuxna. Vuxna måste leda och ta ansvar. Är du vuxen är du ansvarig för allt du gör och allt du säger. Det väldigt tungt, men så är det.

Förhoppning är väl att religionen de valt är god i nästan alla lägen, och därför ska det blir rätt om jag bara gör som det står/sägs. Tyvärr så kan det inte fungera. Det uppstår ganska snart dilemman, där den troende blir tvungen att välja mellan att följa religionens påbud eller sitt eget samvete. Situationer där någon annan får lida om du följer religionen. Hur gör man då?

Om gud visade sig och vägledde oss och redde ut problemen kanske det skulle fungera någorlunda, men det har ju inte hänt hittills. I stället behövs det en ställföreträdare och det blir den som den troende i praktiken följer. Att var ställföreträdare till en allsmäktig gud ger honom en väldig makt. Så mycket makt kan en människa sällan hantera på ett sunt sätt. De brukar oftast missbruka den. Religiösa är inget undantag

Religioner känns hopplöst föråldrat.
Omöjligt att följa de olika religionernas alla regler utan att må riktigt jävla dåligt.
Jag tror det var psykopater med kontrollbehov som uppfann de olika religionerna.

Min uppfattning om det som du beskriver är att dom inte ser något värde i det "Jordsliga" livet.
Dom tror att döden leder till någon slags belöning om man lever efter vissa regler, och att man kommer bestraffas om man inte lyder.

Men sanningen är den att det är fel. Vi kommer inte till en bättre plats när vi dör, Vi vill gärna tro det när vära o kära dör.

Vi föds troligen om på nytt, med en ny personlighet, Nya erfarenheter. som leder oss till nya utmaningar.

Oftast är dom som söker sig till religion svaga, Dom känner sig inte tillräckligt dugliga, kanske utstötta och söker sammanhållning, något att ha gemensamt med andra.

Och anledningen till att många tror att religion funkar är för att dom undermedvetet intalar sig själv att det ska bli bättre, vilket det i många fall blir! Men inte på grund utav religionen, utan att det undermedvetet styrker deras självförtroende. Dom är inte längre ensamma.

Religion is a scam : Han pratar lite om religion överlag
https://www.youtube.com/watch?v=8WcXH6G2w8w&list=UUjNxszyFPasDdRoD9J6X-sw

Why Some Countries Are Poor and Others Rich : han förklarar lite om fattigdom och religion
https://www.youtube.com/watch?v=9-4V3HR696k

(riktat till alla tre föregående postare)

*gäsp*

alla tror på något och följer något...

den som åtminstone vet om vad han tror och följer, är en sund människa med goda värderingar. Som man kan diskutera med.

Den som tror sig vara "objektiv" och bara följa fakta, är den som är farlig.
Ateist eller religiös.

Självklart, men att tro på något så uppenbart falskt är ju bara dumt?
Barn tror på jultomten vid tidig ålder, men inser när dom växer upp att det är en lögn.

Och religiösa personer går inte att diskutera med, då dom tror fullt ut på brinnade buskar & lögnaktiga ormar med äpplen. Sen kan dom inte svara på frågor utan att benämna gud. Dom är ologiska

av erek021

och gemenskapen som du också nämnde är förstås tilltalande. Det är ibland det positiva att religion kan få en del människor att fokusera otroligt hårt.

av grelin1999


Lite motsägande det där. Det är väl nödvändigt att försöka följa fakta, eller i varje fall inhämta fakta, om man ska veta vad det är man följer?

Du kan använda dig av citeraknappen till höger under inläggen för att få med namnen på den som postat automatiskt och den till vänster om denna om du vill citera flera.

MeanME Tack för tipset det underlättar

Din beskrivning passar inte riktigt in på de kristna jag känner. Gud är den välvilliga Fadern och som alla goda fäder vill han att hans barn ska finna lycka, bilda sig och leva ett gott liv. Man blir ju arvingarna till Guds rike när man blir döpt och därmed hans adoptivsöner/döttrar.

Detta kanske du tycker är infantaliserande men om du har problem med något och ringer hem till din kära far för tips, är detta också infantaliserande? Som kristen ska man ta ansvar för sina gärningar för att dessa kommer dömas i tidens ände. Det krävs därför att man jobbar på sin kristenhet och man kan inte bara säga att man tror på Jesus samtidigt som man lever som värsta horbocken och misshandlar dagarna i ända.

Att jämföra Gud eller religion med en förälder till en vuxen då. Det kan jag gå med på. Alltså för att få råd i moraliska frågor. Dock bestämmer inte mina föräldrar över mig längre. Om vi fortsätter jämförelsen, så bestämmer religionen över vuxna.

Att säga att religion behövs för annars förstår inte människor saker, som att det är fel att lägga ner horor till höger och vänster och misshandla, det är inte vad jag har erfarit. De som misshandlar vet att de gör fel och de som stjäl osv. Det finns många och omfattande tester som visar att även 4-åringar begriper grundläggande moraliska värderingar. Faktiskt blev en grupp apor, aptokiga när de belönades olika för lika arbete.

Det finns inga enkla svar och lösningar på konsten att leva sitt liv och att leva med andra. Det är något som ständigt måste diskuteras och prövas. Jag har aldrig sett något gott av att tvinga på människor lagar och regler. Vuxna människor måste få ta eget ansvar och när det gäller människor tillsammans måste de fatta gemensamma beslut, som flertalet accepterar och tar ansvar för.

Religion bestämmer inte över vuxna. Det finns det sätt som Jesus förespråkade att leva och att leva som honom är det bästa man kan göra. Detta medför att vissa saker är bra att göra och vissa saker är dåliga att göra. Att hjälpa äldre, fattiga och svaga är bra och det "tvingar" kristendomen oss att göra.

Jag har aldrig sagt att man behöver religion för att kunna leva moraliskt liv. Det kristendomen gör är ännu radikalare än vad många förespråkar och det är att älska sin nästa som sig själv. Det är alltså total osjälviskhet den förespråkar och det är många martyrer och helgon som har uppkommit på detta sätt.
De flesta vet att det är fel att slåss, hora, stjäla men likt förbannat gör folk det fortfarande. Det är då kristendomen kommer in och sätter in en till spärr att man ska tänka sig noga för innan man börjar med ett dåligt beteende för att det finns en möjlighet att man blir dömd för sina gärningar när man väl har dött.

Hur du än vill ha det så kommer vi alltid ha lagar och regler som styr oss och kristendomen har varit ett försök att bestämma vad som är rätt och vad som är fel. Det blir inte så att när folk förkastar kristendomen så blir man fri utan det kommer andra grejer som fyller upp dess plats. Jag tycker att kristendomen var en mycket bra moralisk bas att vila ett samhälle på med sitt fokus på antimaterialism och gemenskap.

Enligt Jesus liknelse om arbetarna på vingården så betalar inte Gud ut en jämlik lön utan en rättfärdig lön enligt Hans vilja. Kan väl ses som kontrast med det du skrev om apor.

Tycker precis tvärtom.

Troende tar ansvar för både sig själva och andra genom att följa etik, moral och levnadsregler.

Troende tar ansvar för sin egen mentala hälsa - Man blir lugnare och lyckligare genom att tro på något.

Medan förvirrade ateister knarkar och går omkring med dödsångest har den troende en naturlig tröst i sin tro. "Religion är som opium för folket" sa Mao. Det stämmer. Men det är en bra drog om den ger en känsla av meningsfullhet.