Måste stapeldiagram representera fysiska föremål?

Hej fb, min lärare säger att stapeldiagram ska stå för fysiska saker. T.ex. X antal köttbullar varje år mellan 2000-2012 skulle vara i ett stapeldiagram och antalet köttbullar EJ får redovisas i ett linjediagram? Stämmer detta? Alltså skulle icke-fysiska saker redovisas med linjediagram. T.ex. temperatur, valuta, åsikter osv. Som inte är fysiska.

Stämmer detta? Låter vansinnigt Varför kan man inte redovisa fysiska saker i ett linjediagram?
Hänvisa till källa om möjligt, tack.

Menar han att man inte får göra såhär? http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1454/1454941_k--ttkonsumtionens-roll_graf-1.png

Nej, han skulle säga att kött är en fysisk produkt som ska mätas i stapeldiagram.

Visa honom hemsidan då. Men framför allt är det väl han som har bevisbördan. Tråkigt med okunniga mattelärare.

Motivationen att stapeldiagram bara ska användas till fysiska föremål är ju helknäpp. Däremot är ju stapeldiagrammet lämpligare än linjediagrammet för saker som mäts och redovisas med intervall och inte kontinuerligt.

Låt säga att det såldes 1000 köttbullar år 2008 och 2000 köttbullar år 2012. Detta är mycket lämpligt att visa med stapeldiagram eller lika gärna ett punktdiagram. Du vet ju inte hur många köttbullar som såldes 2009, 2010 eller 2011, du vet bara för de båda årtalen 2008 och 2012. Om du då drar en linje mellan 2008 och 2012 skulle man luras att tro att du har mer data än du egentligen har, exempelvis att man av ditt diagram kan utläsa att det såldes 1500 köttbullar år 2010 men det har du ju egentligen ingen aning om. Det kanske såldes en miljon köttbullar 2010 och sedan kom det fram att de var gjorda av grävlingkött så försäljningen gick ned igen.

Linjediagrammet är bra för saker där du har så täta mätningar att man med god säkerhet kan sammanfoga mätpunkterna med linjer utan att det verkliga värdet rimligen kan ha avvikit nämnvärt från de interpolationer som linjerna kan utgöra. Exempelvis om du vet köttbullsförsäljningen dag för dag och ska redovisa den för ett helt år så är det helt ok att använda linjediagram.

Vi säger såhär, om det inte är du som missuppfattat vad läraren sa så gnugga sjömansbröst på den djäveln.

Tack för svaren, bör jag konfrontera läraren? En väldigt sträng lärare vi har.
Ska hänvisa till era källor nästa gång han nämner detta.

Och jag tror inte jag missuppfattat honom, han säger typ "saker du håller i handen ska redovisas i stapeldiagram, saker som inte kan hållas i handen ska redovisas i linjediagram eller annat lämpligt diagram." Ni kan alltså intyga att detta är felaktigt?

Osäkert kön på läraren eller? Det kan kvitta, jag observerar i alla fall att det finns ett glapp mellan vad som normalt ryms i en hand respektive en hink. Kanske läraren menar samma sak som jag skrev, att linjediagram är bra om man har många och täta mätpunkter men om du bara har en handfull (typ fem-tio) mätpunkter så skulle stapeldiagrammet vara bättre.

Men nä, det är ingen bra definition det heller. Skillnaden ligger snarare i om man har goda skäl att anta att det man redovisar med diagrammet har varierat kontinuerligt inom mätintervallet, det jag förklarade ovan med köttbullarna och olika mätintervall.

Du kanske mäter temperaturen i en mugg vatten som står över ett tänt värmeljus en gång per minut under totalt fem minuter. Där har man (om man inte är född i förrgår) goda skäl att anta att temperaturen stigit rätt jämnt även under tiden mellan mätningarna och ett linjediagram är det enda rätta sättet att visa temperaturutvecklingen trots det lilla antalet mätpunkter, vi vet ju att temperaturen inte stiger stegvis i muggen.

Helknäpp eller inte så är lärarens argumentation tunn. Vilket diagram man väljer beror på en rad faktorer, precis som skunkjobb säger.

Många upplever ett stapeldiagram, trots att det kanske bara innehåller en handfull mätpunkter, som tydligare och mer lättläst än ett linjediagram, helt enkelt mer pedagogiskt vilket kan ha en viss betydelse.

Jag tycker att det låter som läraren egentligen har fått lära sig att diskreta variabler (som anger antal) lämpligen visas i stapeldiagram medan kontinuerliga variabler lämpligen visas i linjediagram, men har missförstått och tolkat det som att det är huruvida variabeln beskriver fysiska föremål som avgör diagramtyp.

Även om man kan ha tumregler för vilken diagramtyp som bör väljas, är det ändå bara rekommendationer, inte något som är hugget i sten och ovillkorligen måste följas.

Tackar, blir att konfrontera vid nästa tillfälle.