Strukturer som grund för politik - en återvändsgränd?

Jag har läst och hört idéer om att man behöver bekämpa samhälleliga strukturer som motverkar jämställdhet och jämlikhet. Strukturer är, om jag förstått det rätt, kollektiva föreställningar som tar sig uttryck bland annat i språket ("man" som neutralt personligt pronomen t.ex.).

Jag är med på idén att det finns strukturer av olika slag, men kan inte se att identifierandet av strukturer är särskilt fruktbart för politiska syften annat än möjligen i termer av visioner. De kan ju inte användas för att mäta förändring över kortare perioder än flera decennier, eftersom att de väl anses skapas, bibehållas och förändras i sociala sammanhang över längre tid (aktiv bekämpning kan därmed få väldigt oklara effekter, se nedan under punkt 2). Fler grundläggande problem är dessa:

1) Hur ska man bekämpa strukturer då man inte kan uttrycka sig utanför ramarna som dessa strukturer anger? Som exempel: hur kan man avgöra vilka ord som ska ändras och vilka man ska behålla? Analysen av detta ju görs inom samma struktur som begränsar vokabulären.
2) När ska man bestämma sig för att strukturerna man bekämpar faktiskt inte dominerar längre utan andra strukturer har tagit vid? Politiker idag bekämpar strukturer som jag menar spelar en ganska liten roll. För mig framstår det lite som när interimsregeringar cementerade sig i kommunistregimer, de permanentade sig eftersom de själva skulle bestämma när tiden var mogen att införa praoletariatets diktatur. Ett exempel: väldigt många medelklassgammelsvenskar tycker av ren reflex att den svenska flaggan är en förkastlig och rent av rasistisk symbol, medan politiker i gemen fortfarande är inriktade på att bekämpa nationalchauvinistism. Detta tycker jag är ett tydligt exempel på både 1 och 2: att en institutionell förändring, sammankopplandet av flaggan med grupper som BSS och liknande, som skett sedan 80-talet, har slagit igenom strukturellt efter 30 år på ett oväntat och rent av oönskat sätt.
3) Hur pass stor institutionell diskriminering får upprätthållas för att legitimera en önskan att motverka strukturell dito? Nyanlända får stöd med etablering och bostad som svenska medborgare inte får. Är detta en tillräcklig kompensation? Här ska något kvantitativt (pengar) vägas mot något väldigt svårdefinierbart och kvalitativt (strukturell diskriminering).
4) Vilka strukturer är önskvärda? Inga alls? Eller en viss tidlös uppsättning? Eller är det olika över tid?
5) Hur avgör man vilka områden som omfattas av givna strukturer? En del verkar mena att i stort sett alla sammanhang bestäms av av vitmanheterostrukturer, men det måste ju finnas områden där dessa spelar en mindre roll än andra - kan man t.ex. tänka sig att det är brunmanheterostrukturer som dominerar i Fittja och vithenstrukturer som dominerar på Söder? Kan vita tänkas behöva etableringsstöd i Södertälje medan assyrier och syrianer inte bör få det?
6) Frågan om tolkningsföreträde: vem ska bestämma vilka strukturer som existerar och vilka som behöver bekämpas? Flera som pratar om strukturer verkar mena att tolkningsföreträdet är förbehållet den som anser sig förfördelad av strukturer som denne pekar ut. Men med ett sådant synsätt är det omöjligt att komma någon vart, då har ju "arga vita män" lika rätt som "kulturmarxister". Detta mynnar i segregation snarare än dialog.

Finns det någon som har ett bra svar på dessa frågor?

Strukturer är extremt mäktiga och bör i högsta grad uppmärksammas. De är ett av livets/universums största hemligheter och finns rakt framför ögonen på oss.

Tyvärr florerar populärstrukturalistiska idéer i de politiska korridorerna och de som säger sig bekämpa strukturer saknar ofta kunskap om vad strukturer verkligen är.

Den mest primitiva tolkningen är att själva byggstenarna som en struktur uttrycker sig genom är källan till strukturen. Ett typiskt exempel på detta är Rummet som exkluderar vita från sina möten. De menar strukturella rasismen upprätthålls genom de vita elementen. Ett annat exempel är radikalfeminister som inte tillåter män delta i deras diskussioner.

En mer avancerad tolkning är den att det är de inbördes förhållanden mellan elementen som ger upphov till den. Så fort man finner mönster som associeras till strukturer så försöker man ersätta dem med inkluderande mångfald. Exempelvis genom att ha varannan kvinna i bolagsstyrelserna, genom att ha sexualundervisning för alla läggningar, osv.

Ofta ser vi kombinationer av båda vilket resulterar i en kompromiss där de "problematiska" elementen får vara med så länge de anser sig själva vara problemet. De kommer önska att de var som de andra elementen och hade en lika given plats i ordningen som dem.

Förr i tiden fanns det svarta Uncle Toms som försvarade de svartas plats under de vita elementen. Jag minns en gång att min mamma sa att kvinnorna var det svaga könet. Idag är det tvärtom. Vita skuldbelägger sig själva och män ser sig själva som det problematiska elementet. Den enda slutsatsen man kan dra av detta är att grundstrukturen står kvar lika intakt som innan. Den uttrycker sig på annat sätt, men den underliggande logiken/formeln är densamma. Oavsett vilket värde vi matar in på X så är 5x+10 samma linjära kurva.

Det finns så mycket mer att säga om strukturer. Intressant ämne!

PK-trollet, jag är med på vad du säger, men ser inte riktigt behovet av strukturer, i synnerhet inte i politik. Jag har väl ungefär dessa simpla grundhypoteser jag utgår från:

Människor kategoriserar andra och sig själv, de gillar dem de uppfattar som lika mer än olika, folk i grupper skapar hierarkier, ingen vill vara i botten av dessa. Och man sym- och empatiserar med en mindre krets av nära i hög grad, en större bekantskapskrets i lite lägre grad och okända människor ännu mindre. Allt detta gäller för varje människa i mer eller mindre grad.

Strukturer måste ju vara plastiska om man ska kunna bekämpa dem. Vissa verkar hävda att vithetsstrukturer har funnits precis överallt ända sedan arier mot dravider för 4000 år sedan och ännu tidigare. Men om man ska mena att vithets- (eller köns-) strukturer är såpass oföränderliga att de funnits i alla civilisationer sedan mänsklighetens begynnelse, varför ska man då alls hoppas på att det ska gå att förändra strukturerna? Och vad skiljer en sådan extrapolering från ursprungsmänniskor från genetisk determinism som väl många strukturförespråkare vänder sig emot?

De två första punkterna faller på din oförmåga att förstå att konkurrerande strukturer kan existera simultant, och göra sig gällande i olika sammanhang. Det faktum att de flesta svenskar ogillar etnonationalism förändrar inte det faktum att det finns en utbredd etnonationalism i samhället, och att denna är värd att bekämpa.

3) Nu existerar etableringsstöd av ekonomiska skäl, inte för att fungera som någon kompensation för att nyanlända diskrimineras. Annars finns det väl sammanhang där man kan tala om någon form av institutionell diskriminering. Vad man anser är rimligt i dessa sammanhang varierar väl mellan personer.

4) Nej, sociala strukturer kan förmedla saker som grundläggande etik, eller hur man bedriver vetenskapligt arbete. Somliga sturkturer är emellertid skadliga, och dessa bör motarbetas.

5) Frågan bygger på ännu ett missförstånd, "vitmanheterostrukturer" och "brunmanheterostrukturer" är överhuvudtaget inga vedertagna begrepp. Däremot är det tämligen enkelt att avgöra om en struktur existerar i flera miljöer genom att studera dessa närmare.

6) Den som sakligt kan redogöra för sin uppfattning på ett sätt som stämmer överens med andras uppfattning av samhället?

Jag kan varmt rekommendera detta inlägg för den som vill skaffa sig en grundläggande förståelse.

1) Hur faller denna punkt? Menar du att det jag beskriver inte är ett problem? Eller att bara de som inte sitter fast i vissa givna strukturer kan hjälpa de som är fast i dem att komma loss?

2) Den här tycker jag har med den förra att göra. Här verkar det som att politiker är offer för ett system med "strukturell rasism", och de kan bara komma på idén att bekämpa den - de kan inte se att andra strukturella problem finns som är minst lika viktiga. Etnonationalism är värd att bekämpa, det håller jag med om, men hur hög prioritet det bör ha kan man diskutera. Det finns saker som behöver prioriteras minst lika mycket som knappt uppmärksammas överhuvudtaget i förhållande till problemet med svensk etnonationalism (som förresten alltid verkar vara den sorts nationalism som angrips). Till exempel rasism där personer av utländsk bakgrund är förövare - ett uttryck för samma strukturer, men ändå ett annorlunda sätt att uppmärksamma det. Eller klassförakt, som ligger bakom det faktum att journalister inte tror att läsare klarar av att få reda på signalement på brottslingar med mörk hy utan att dra slutsatsen att alla mörkhyade är kriminella. Detta har bidragit till att ett parti med rasistiska rötter har blivit tredje störst i riksdagen.

3) Etableringsstöd blandade jag ihop med instegsjobb. Du medger att det är ett problem.

4) De strukturer som tillåter t.ex. grundläggande etik att förmedlas kan se väldigt olika ut, och varje historiskt exempel på sådana strukturer har säkert en hel del mindre bra sidor. Det tar nog hemskt lång tid att se vilka strukturer som är mer skadliga än andra - därför ser jag inte behovet av dem. Jag ställer upp på att vissa strukturer finns, men tar det onda med det goda. Om strukturer i det moderna väst gör att det går långsamt att "normalisera" mörkare hudfärg, men samma västsamhälle råkar vara det som även mörkhyade helst flyttar till och trivs bäst i, då tycker jag det talar för att de strukturer väst dras med får vara ett nödvändigt ont, och hoppas på en långsam reformering.

5) Även om jag inte pratade utifrån vedertagna begrepp kanske du kunde försökt förstå vad jag menade och skapat ett bättre exempel. Jag menar att det kanske är mer rätt att titta på patriarkala strukturer typiska för vita västliga samhällen om man vill studera kvinnoförakt i samhället i stort, men svarta amerikaners kultur kanske är mer relevant om man vill titta på kvinnoförakt i invandrartäta förorter?

6) Det låter vettigt. Då ställer du alltså inte upp på idén att den som tycker sig vara ett offer för strukturer automatiskt är rätt person att lyssna på för att han/hon anser sig förklara sin egen situation bäst?

Din länk med intro om strukturer var OK men bilden med stommen i huset var inte perfekt - stommen kan stå utan hus, men inte tvärtom, medan strukturer inte existerar utan människor. Om jag ska tänka i bilder ser jag hellre varje individ som en flersidig kropp, och alla individer tillsammans passa ihop (inte perfekt utann med vissa mellanrum här och var) som ett 3D-pussel, med liknande sidor vända mot varandra. Strukturerna är den gjutform man får om man häller en massa runt detta 3D-pussel som sedan får stelna. Tar man nu upp kristallerna ur gjutformen och försöker passa ihop dem igen, kommer det att finnas flera lösningar på pusslet, men varje individ behöver passa in både i gjutformen och funka med intilliggande individer. Ska allt hålla ihop funkar det då inte att slå sönder strukturen, men eftersom individerna rör på sig slipar de varandras kanter och dessutom gjutformen, så att alltihop efterhand defomeras och individerna kan ta nya platser. Efterhand har gjutformen nätts ner såpass att den pajar (ngt slags samhällelig revolution). Kristallpusslet uppstår på nytt osv, ny gjutform skapas, osv.

Min fråga är:
Hur kan man prata om det här på ett enklare sätt?

På riktigt.
Ni skriver fan för svårt för mig!!

Plockar upp tråden igen, jag har två färska exempel på vad jag menar. Det första är ganska simpelt och förkrossande i sin enkelhet, det andra är mer fascinerande bisarrt eftersom det uttalas av en person som själv använder strukturell analys.

1. Erik Helmerson i DN, apropå den slentrianmässiga förklaringen "strukturell rasism" till svartas statistik i rättsväsendet:

http://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-medierna-sviker-om-ferguson/

2. Häng med nu, den här är trixigare. Läs gärna hela artikeln, den är fullständigt nerlusad med paradoxer. Personen orerar om vitt privilegium och vitas totala brist på självmedvetenhet - samtidigt säger han sig själv tillhöra den mest privilegierade gruppen i sitt hemland, kritiserar folk som står lägre än han själv i hierarkin när han kommer till ett annat land, och blir förbannad när dessa vill nedgradera honom. Bjälken i det egna ögat, hallå!


Judar är alltså enligt Max Blumenthal själv den nya eliten i USA, och står över WASPs. Men samtidigt är de judar, och har folkmordet att peka på som görande dem förtryckta, vilket gör att de kan bli tagna på allvar då de säger att de diskrimineras - detsamma kan inte andra vita göra. Men här kommer det värsta: att detta sker är dåligt, och Max gör detta till ALLA vitas fel, eftersom de då bara erkänner rätten för judar att diskrimineras, och inte bryr sig om andra minoriteter, som palestinier. Han glömmer helt att han då själv diskriminerar WASPs genom att säga att de gör fel, eftersom de står under honom i hierarkin. Enligt gängse struktur-/intersektionalitetsteori skulle en WASP kunna säga att detta smetande av skuld på WASPs gör honom till rasist, eftersom han angriper någon som står lägre i folkgruppshierarkin än han själv. Som privilegierad förstår han inte WASPs villkor och ska bara hålla käften.

Den självklara slutsatsen för en logiskt tänkande människa efter detta haveri måste vara att intersektionalitetsidén med grader av offer- och förövarskap inte är användbar, då ingen hierarki är generell nog att applicera på mer än högst ett fåtal situationer.

Det är ganska talande att det är en judisk person som åskådliggör intersektionalitetsanalysers svagheter. De ska räknas lågt i hierarkin, då de har folkmördats en gång i historien och är ett diasporafolk, dvs. i minoritetsställning överallt. Samtidigt är de - enligt såväl sig själva som konspirationsgalenpannor - överrepresenterade bland rika, framgångsrika och inflytelserika, mer än något annat folk. Och vad är överrepresentation på maktpositioner om inte definitionen av privilegium?

http://mondoweiss.net/2014/11/others-interview-blumenthal

Din implicita slutsats är att Patriarkatet är för feminister vad Förintelsen är för judar?