Fanns Jag och Du under Big Bang?

Eftersom all materia uppstod vid big bang och man leker lite med tanken, fanns då en liten del av mig som partiklar under själva explosionen?

Vilka partiklar pratar du om?

Ja, det är samma materia men alla tunga grundämnen har kokats ihop inuti stjärnor långt innan jorden bildades.
Den största delen av allt väte som finns i universum bildades de första minuterna i universums historia. Kolet i din kropp exempelvis har bildats under CNO-cykeln inuti en stjärna.

Mängden materia idag är mer eller mindre den samma som för 13.8 miljarder år sedan (lite har blivit strålning).

Om det är samma atomer som under Big Bang samtidigt nu finns i min kropp.
Att atomerna gått i ett kretslopp under alla dessa år och tillslut hamnat i mig, om detta är möjligt kan jag då varit en del av en mammut som dött och förmultnat och sedan blivit näring till ett äpple som en av mina förfäder ätit som sedan blivit en del av mig, eftersom nästan allt består av kol borde väll detta vara möjligt?

Javisst är det så.

Ungefär 60% av alla dina atomer är väte och bildades i universums tidiga stadie. Den största andelen väte finns i vattnet i din kropp, men väte är ett mycket lätt grundämne vilket gör att ca 93% av din massa INTE bildades vid Big Bang, utan inuti stjärnor miljarder år senare.

Vår kunskap säger oss att vi alla består av stjärnstoft (det vill säga samma materia som den som "tillkom" vid Big Bang). Men om om detta innebär att vi fanns då på grund av denna insikt, ja, då är vi detsamma som en gråsten. Känner du att en sten är likvärdig med dig?

Elementarpartiklar saknar individualitet. Man kan alltså inte säga att någon enskild elementarpartikel fanns direkt efter Big Bang, och nu finns i dig.

Däremot består du uteslutande av energi från Big Bang. Jag höll på att skriva nästan uteslutande, och tala om hur nya partiklar uppstår i vakuum. Men de kommer inte ur intet, utan ur den energi som finns i vakuum.

På samma sätt finns det inte, vilket ofta felaktigt sägs, vatten som Jesus druckit i ditt vattenglas. Den enskilda molekylen eller atomen har varken individualitet eller en specifik historia.

Hmm, intressant.
Varför kan man inte säga att en enskild molekyl eller atom har induvidualitet?
Jesus och vattnet liksom Napoleon och syre som man andas har man ju hört några gånger.

Jag önskar att jag hade hittat en bra artikel som förklarar saken, men nu kan jag bara peka på:

http://en.wikipedia.org/wiki/Identical_particles
"According to quantum theory, the particles do not possess definite positions during the periods between measurements. Instead, they are governed by wavefunctions that give the probability of finding a particle at each position. As time passes, the wavefunctions tend to spread out and overlap. Once this happens, it becomes impossible to determine, in a subsequent measurement, which of the particle positions correspond to those measured earlier. The particles are then said to be indistinguishable."

Det finns även en annan omständighet, som gör att ingen vattenmolekyl bevaras särskilt länge. De omvandlas hela tiden:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattnets_autoprotolys

Om det nu inte är samma vatten hur är det då med syret? Är det samma luft jag andas nu som du gjorde förra veckan och som Abraham Lincoln en gång gjorde?

Nej, vad jag förstår så är det inte det. Det som bevaras genom tiden är kvanta av energi.

Någon kanske kan invända att under en kortare tid, om man håller en enskild syreatom under uppsikt, så är den skild från andra syreatomer. Och ja, då kan man ju skilja den från andra iallafall. Även om den är fullständigt identisk med alla andra i alla sina egenskaper. Dessutom är ju syre extremt reaktiv, oxiderar och har sig mest hela tiden.

Så du menar att allt är energi i olika former? Hur kan materia och även jag bildas av bara energi?