Lever vi alla i en bubbla?

Håller med dig fullständigt, jag är universum och universum är jag.

Upplevelsen av ingenting kan inte upplevas, eller hur? Vad säger du om det uttalandet?

Du kan ju inte vara så blåst... Du vet väl hur efterblivna vetenskapsmännen är inom just det här fältet? "Nyligen tillkommen data" betyder absolut ingenting när det gäller forskningen om universum. We are miles behind, och allting är högst spekulativt. Du kan börja ta dom seriöst 100 år från nu, när dom har lite mer data... Folk med din mentalitet tillför heller aldrig något när det gäller forsking ska du veta. Man måste ha sina egna teorier, inte bara vara trångsynt och acceptera det vi redan "bevisat". Thank god for Einstein's creativity.

Jag håller med om det.


Argumentum ad hominem, argumentum ad hominem!

Ta det lugnt, det kunde ha varit värre.

Jag brukar jämföra detta "onändliga mörker" med en god natts sömn utan drömmar. Du blundar, allt är svart, du vaknar.

De flesta av oss har nog känt att vissa nätter är alldeles för korta.. att du bara blinkar till så är det morgon och en ny jobbig dag att se framemot. Denna period kan kännas som 2-3 sekunder fast i verkligheten rör det sig om 7-8 timmar. Så jag inbillar mig att döden är att man är fast i "2-3 sekunder" steget av det hela och du kan aldrig ta dig ur.

Det finns absolut inga tankar, funderingar eller något medvetande under dessa 2-3 sekunder, enbart mörker. Så du är helt enkelt fast.

Om de är svart för evigt, hade du vetat att det var svart om du inte vaknade? Varför kan inte 5000 år gå på 2-3 sekunder?

Men om man är fast och inte kan ta sig ur så finns man ju.

Håller med dig om att det mesta i Universum sker cykliskt. Därför har jag stött på en liten fundering.

Liv, Död, Återfödelse. Om detta förhållande gäller för all massa och all energi i universum (om man skulle tro din teori). Hur stor är då chansen att människan skulle vara det enda undantaget?

Återfödelse känns därför rätt troligt enligt mig. Sen på vilket sätt det hela manifesterar sig på har jag såklart ingen aning om. Inte så att jag tror på buddhismens teori om den iallafall. Det lär vara någon entropisk version av återfödelse i så fall, inget förutbestämt kretslopp.

Ja, det låter rimligt. Svårt att få in i skallen att man kommer att vara död, jag har svårt att tro på det själv även fast jag på ett teoretiskt plan naturligtvis antar att så kommer bli fallet.

Jag kan inte se någon funktion med att vi människor lever med den vissheten annat än att den finns i våra liv i form utav rädslor för faror och det är ju naturligtvis något funktionellt o gott.

Att du o jag resonerar kring detta beror nog på vårt överflödssamhälle. Vi har helt enkelt det så bekvämt så vi har tid och medel att fundera på det. Eftersom det dock inte är något bra med att veta att vi ska dö så kopplar skallen inte riktigt det.

Exakt, jag har dragit samma slutsats. Detaljerna kommer vi aldrig kunna lista ut när vi lever, men något sånt verkar troligt.

När det gäller människor i västvärlden som lever i välstånd och inte har erfarenheter av krig eller konflikter, så håller jag nog med om det. Men folk som lever i Irak eller Syrien lever nog knappast i denna bubbla utan lär vara betydligt mer medvetna om livets skörhet och dödens närvaro med tanke på kaoset där.