Läror inom etiken

Hej är det någon som vet vilka olika läror finns inom etiken?

Ja, här på flashback brukar två olika läror nämnas;
Värdegrunden och dödsknarkarrasismnazism.

Skall vi ta dom tva varsta forst? Jag tvekade forst att skriva nat i den har traden da jag misstankte att den skulle aka i papperskorgen, men det verkar som om den fortfar att "existera".


Dom tva varsta:

Pliktetiken och konsekvensetiken.

Pliktetiken

Det finns inget sadant som ratt eller fel. Egentligen finns ingenting alls! Det rader egentligen total nihilism, sa ar det. Men vi har plikter och vart samvete - som vi foljer av egennytta - sager oss att vi bor tjana fosterlandet, arbeta bla bla bla

Konsekvensetiken

Man bor se till handlingens konsekvenser, for efter detta nar vi dor da ar livet ocksa nagot, namligen det eviga livet hos Gud och man bor se till sin nasta och folja upp handlingen genom uppfoljning av resultaten....a dessa gamla "patriarkaliska" instituitioner ( hor upp alla feminister, upp till Kamp med den gamle kvinnohataren Tinman!)

Pust, svett, jobbigt sant har...smutsigt!

Sa till den verkliga etiken och da kanns det battre:

Handlingsetiken, och vad jag i brist pa battre skulle kalla "Tankeetiken"

Handlingsetik

Man bor alltid handla ratt for vi vet vad som ar det ratta. Resonemanget visar oss vad som ar ratt och vad som ar fel.


Tankeetik

Det ar tankarna som raknas, vi bor tanka goda tankar och handla sa lite som mojligt. Ja och sitta i en och annan asanas ar heller inte fy skam.


Konsekvensetiken och pliktetiken ar ontologiskt beslaktade ( vilken term, lol ), vilket ar latt att varsebli om man ser pa hur det gar for oss just nu - at helvete - och vilket slakte som dominerar: dom ja. Varfor ar dom ontologiskt beslaktade. Jo, sa har:

Pliktetik: ingenting ar och nar vi ar doda ar heller ingenting
Konsekvensetik: nagot ar ( livet, det heliga livet ) och nar vi ar doda ar ocksa nagot ( namligen det eviga livet )

Men tankeetiken och handlingsetiken ar ocksa ontologiskt beslaktad pa foljande satt:

Tankeetik: nagot ar, nar vi ar doda ar inget ( mycket snabbt aterfods vi )
Handlingsetik: inget ar, nar vi ar doda ar nagot ( den langa tiden tillbringar vi som doda )


Sa. Ja ni marker att jag inte ar lika pratglad nar det galler de goda skona och lyckobringande etikerna? Jo ser ni, min daimon, eu ( god ) - daimon (ande ) sager att jag inte skall prata sa mycket om dom har sakerna nu....talar inte sa skarpt men anda, jag maste lyda. En galning! En galning! Han hor roster! Ropar nu nihilisten.

Med "ontologiskt beslaktade" menar jag alltsa att dom ar strukturellt relaterade - detta for att undvika missforstand. Man ser ju det tydligt om man betraktar dom som endimensionella enheter, lol. Dom ar liksom bada endimensionella. Vi tanker oss, nu som en riktig vetenskapsman att, ingen sjal finns, inget ar skont vackert o s v, inget finns har pa jorden var vi lever och sen nar vi ar doda: intet. Alltsa ar allt intet. Medan dom som ar teleologiska etiker ( for att begreppsligt gora er lite forvirrade ) ju anser att jo allt ar precis som det ter sig, en bok ar en bok och ett trad ar ett trad och sjalen finns och nar vi dor da vantar en evighet i himmelriket. Aven har marker vi av endimensionaliteten: allt ar.

Dom ar alltsa strukturellt relaterade eller ontologiskt beslaktade, men jag vet inte riktigt om dessa idiottermer tacker det jag forsoker peka pa.

Observera ocksa - av intresse ar - att dom ju kulturellt nu dominerar, men dom ar helt olika, darfor ar det ju konstigt att dom kan samsas. Jag menar dom ar ju helt olika. Min forklaring till detta ar att sjalen langtar efter den riktiga etiken ( handlingsetiken och tanke- eller kansloetiken ) och nar t ex den kristne ser nihilisten och den destruktive vetenskapsmannen kan hon inte lata bli att dras till honom och acceptera hans destruktivitet eftersom verkligheten bestar av motsatser....hmmm, lyckades jag forklarad det har nu? Vice versa: nar vetenskapsmannen ser den kristne eller vem det da sen ar, kort sagt konsekvensetikern, accepterar han denne p g a av sjalslig langtan till den verkliga etiken. Dom misstar sig helt enkelt - med odesdigra konsekvenser for allt liv pa planeten. Sa ar det tyvarr med idiotin ( som man endera bor skalla ut eller hysa medlidande for ).


Det kan ocksa tillaggas att just deras endimensionalitet ( enkelhet och enfald om man sa vill ) ar en klar indikation vad det ar for folk som uppratthaller dessa moralsystem och etiker. Nietzsche visste det: han kallade det slavmoral. Ja det ar slavar kort och gott. I avsaknad av piskan - da herrarna ar teknologiskt fordarvade eller franvarande pa nat satt - blir dom destruktiva...ja det ar en ytterst sorglig historia egentligen.

Vet inte om det blev sa bra som jag hade tankt mig, men vad tusan.....

Om man vill lara kanna handlingsetiken, och det vill man ju nar man nu forstar vad som gor oss lyckliga och vad som gor oss olyckliga, ja da ar vi lyckligt lottade sa tillvida att vi har Platon att tillga och nagra fatal skribenter ( inklusive jag sjalv ). Platon kan man aldrig fa nog av och bor studeras langsamt. Man tar god tid pa sig med varje dialog, aterkommer till den och funderar och tanker. Nagon annan litteratur behover man inte de forsta decennierna.

Sa det ar relativt latt att bli handlingetiker. Lite svarare ur ett teoretiskt perspektiv kan det vara att hoppa det andra taget: tanke och kansloetiken.

Men jag tror att jag kan hjalpa till lite. Aven jag har svart med det har sa foljande far forstas pa ett ungefar:

Givetvis sysslar man med yoga varje dag nagra timmar i nagra ar tills man borjar fatta att alla manniskor ar fangslade i sin rorelsemonster och kroppsliga vanor och att detta ar vad som menas med karmaafoljden och karmalagen. Yogin frigors fran dessa karmalagar. Men han kanner medlidand for dessa for deras kroppsliga och sjalsliga inflexibilitet och ororlighet som ar sjalvforvallad: ett result...nu sager daimon att jag maste sluta. lol

P.S Trevlig kvall till alla lyckliga och alskande!!!

Handlingsetiken kan dock ibland vara lite svar att relatera till det nuvarande forhallandena: jag tanker pa den destruktiva vetenskapens harjningar och slavrevolten inom moralen.

Man kan latt fa intrycket att en person villkorslost bor lyda lagarna i ett samhalle nar man t ex laser Krition eller Gorgias eller Apologin. Jag skall argumentera for att sa inte ar fallet.

Handlingsetiken ar i forsta hand fornuftbaserad. Dess grundlaggande princip ar att man aldrig skall skada nagon annan ( stat, person, varelse, sig sjalv ). Ur denna princip kan man harleda en annan viktig princip inom teorin: man bor alltid lyda den som ar battre.

Vi har alltsa tva grundlaggande principer som vi arbetar med:

1. Man bor aldrig skada nagon annan

2. Man bor alltid lyda den som ar battre



Pa vilket satt harleder vi nr 2 ur nr 1? Jo, sag att du vagrar lyda den som ar battre, da skadar du dels den som ar battre och dig sjalv och alla andra, for den som ar battre vet ju vad som ar gott och eftersom du per definition ar samre om den andre ar battre har den som ar battre storre tillgang till det goda.

Vice versa galler: man bor aldrig lyda den som ar samre. Nu kan man fraga sig: men skadar jag inte den som ar samre om jag inte lyder honom, vilket bryter mot premiss nr 1? Nej. Ty du forhindrar honom fran att skada sig sjalv och andra genom att inte lyda honom och saledes gor du ratt.


Nu har vi kommit fram till det vi sokte. Vi vet idag att vetenskapen och de enskilda samhallena och ledarna tillsamman forstor var planet, utrotar alla djur och forstor allt for all framtid.

Nu fragar vi oss: ar det ratt eller fel att lyda dom och skaffa sig lagenhet, jobb, ga i skolan, arbeta, titta pa TV, knulla deras horor, dricka deras alkohol, kort sagt overhuvudtaget lata sig komprometteras?

Svaret ar givetvis nej och man bor aldrig gora det oratta saledes ar det fel att lyda dom.

Handlingsetiken sager att vi aldrig skall snegla till dom inbillade konsekvenserna av vara handlingar ( mark val, att inte handla ar ocksa en handling ) utan vagra.

Lat oss ga igenom det en gang till:

Ledarna, vetenskapsmannen och alla skurkar som tillsammans med dom komprometterade medloparna ( storsta delen av manskligheten ) forstor jorden ar samre an du. Dom ar samre eftersom dom ar destruktiva och vet att det dom gor ar fel men gor det anda. Saledes ar du battre. Och enligt prinicip nr 2 ar det fel att lyda den som ar samre.

Av detta foljer att man aldrig bor lyda lagarna i vart samhalle i dag ( var man an ar pa var planet ) sa lange man inte skadar nagon annan. Man bor heller aldrig lyda ledarna, sa lange dom ar samre an du, d v s uslingar. Av detta foljer som sagt att man aldrig bor arbeta, aldrig ga i skolan, aldrig gora som dom sager eller som dom gor.

Och den som foljer handingsetiken blir lycklig och alskvard och den som foljer pliktetiken och konsekvensetiken blir olycklig och elandig.

Liberalismens etik - ge alla möjlighet, tro på människan

En annan uppdelning:

Utilitarismens största möjliga nytta eller lycka till störst antal individer

VS

Rawls "maximera resultatet för den som minst gynnas av systemet"

Nagra ord om den teleologiska etiken. Jag har i en annan forumdel diskuterat den alldeles nyss sa det kanske ar motiverat att redogora for ett visst problem i anknytning till teorin. Vad ar da problemen med konsekvensetiken?

Jo, betrakta den har satsen: "Det ar gott att doda om det sker till ett gott andamal"

Det ar alltsa bra att doda om konsekvensen av dodandet ar nagot gott. Vi ser tydligt och klart att satsen uppfyller kriteriet pa att vara en teleologisk teori.


Men ser ni problemen? Om man analyserar den narmare inser man snabbt att den gar att reducera till:
"Det ar gott att doda om det ar gott", vilket i sin tur ar cirkulart eller nonsens.

Na vad sager ni, herrar teleologer? Kan vi radda godheten pa nagot satt?

Skulle man kunna havda: "Det ar gott att doda om det finns ett andamal ( oavsett om det ar gott eller ont )?

Men i sa fall finns det ju enbart ett alternativ. "Det ar gott att doda om det finns ett ont andamal", vilket ar det samma som "att gora det onda av godhet", vilket givetvis ar omojligt.