Alliansen med 4 kvinnliga partiledare - feministisk synvinkel?

Fast där finns en stor bild, en helhet och där finns en liten, en detaljbild, samt där finns s.k. "strukturer". problemet är inte att 1 statisminister, partiledare, VD post innehas av en man, problemet är att dessa ständigt, i överväldigande majoritet så gott som 100% alltid varit män, eller hur?

Om ditt regeringsalternativ med 4 kvinnliga partiledare står för en politik som inte innebär något större arbete för typiskt feminisitska frågor så hoppas jag verkligen att inga "light feminister" röstar på dem.
men visst kan säkerligen finnas folk som tänker lite "ytligt" att de gynnar kvinnor genom att rösta fram 1 kvinna. Och visst, att kvinnor syns utåt, står som talande bevis för sitt köns duglighet, som ex. Lööf just nu, eller Cecilia Malmström som just håvat in en av EU:s tyngsta poster är ju av stor vikt, de funkar som reklampelare. Ju fler kvinnliga politiker, kvinnor på utmärkande poster desto fler unga tjejer kommer tänka...men vad fan? kan de så kan ju jag och fler FB snubbar av värsta sortens antifeminister och antikvinnor kommer fatta att nej kvinnor är inte några secondhand människor som bara klarar av att sära på benen och föda barn.

Mitt intryck överlag är att allianspartierna producerar vassare kvinnliga företrädare än de rödgröna. Kan ha att göra med att de inte drivs av en välvillig (kvoterings-)feminism utan går på duglighet.

Tycker mig se samma tendens om man jämför svenska kvinnor med utländska dito i karriären. Svenska kvinnor curlas och får lära sig att gapa som hungriga fågelungar.

Alliansen med fyra kvinnliga partiledare? Aah, äntligen jämställdhet på riktigt

Intressant dock om det skulle vara fyra kvinnliga partiledare i alliansen mot vänsterblockets Fridolin, Sjöstedt och Löfven. De skulle få passa sig i debatter, särskilt om feminism eftersom alliansen alltid kan anklaga dem för att "mansplaina"

För övrigt förstår jag inte varför Annie Lööf får så mycket skit inte minst här på FB. Hon är väl inte värre än någon av de andra partiledarna? Antar att vissa "antifeminister" visar sitt rätta, misogyna ansikte när de ser en relativt ung kvinna som partiledare. Centern lyckades ju faktiskt förhållandevis bra jämfört med övriga allianspartier.

Jag är inte heller så förtjust i henne men är hon så mkt värre än de andra dryga politikerna man har sett nu inför valet?

Då kan Åkesson vara statsminister fortare än någon kan ana. Iaf om haggorna Ohlsson och Batra tar över. Vad gäller FP blev det väl bestämt igår att Björklund kör till 2018. Var det inte så även med Hägglund.

Dessutom lär nog alliansen vara ett minne blott 2018.

Självklart skulle en femme-allians inte driva en feministisk politik på det sätt som F! vill, däremot skulle de kanske genomföra en del liberal-feministiska reformer. Är de så dåliga så att de är sämre än att Löfvén med Mp + ?/? bildar regering?

Tittar vi på liberalakvinnor.se så vill de "att heltid är norm och deltid en möjlighet", "att sexköpslagen fortsätter att spridas genom EU och internationella konventioner", "att ett europeiskt FBI införs för att bekämpa människohandel för sexuella ändamål", "att båda kvinnor i ett lesbiskt förhållande ges rätt till insemination, IVF och annan fertilitetsfrämjande behandling", "att skola och olika institutioner får i uppdrag att upplysa kvinnor om vikten av ägande."

Inget av detta borde en feminist vända sig emot, eller?

Är det större eller mindre risk/möjlighet att femme-alliansen genomför sin "kvinnopolitik" än att Svetsarn med befintliga stödpartier gör det?

Att folk tänker "ytligt" i sitt politiska val är en rimlig utgångspunkt för att förstå Sverige av idag.


Wrestlingmatch mellan de rödgrönrosa och alliansen, jämställdhetspolitikens framtid:


Lööf vs Jämtin

Skyttedal vs Dinamarca

Ohlsson vs Romson

Abrahamsson vs Schyman

jag tippar att matchen vinns av Alliansen efter ett spännande tungviktsmöte mellan MA och GS

Kan börja med att säga att man inte behöver rösta på F! för att vara feminist.

Sedan så är inte varje kvinna världens förespråkare för jämställdhet. Alla kvinnor vet inte tydligt om patriarkatet som vissa lever i. Själv tror jag att t ex FP skulle föra sin feministiska politik mer fast att de inte skulle ändra den. De vill ju alltså ha ökade löner etc. etc. Inte för att man vill ha högre lön utan mest för att det påverkar en själv ännu mer.

Tror dock det kommer fortsätta vara ganska likadant då partiledare inte bestämmer allt i sina partier, man kan inte bara säga vad som helst utan man måste komma överens med hela partiet om alla åsikter istället för att bara säga vad man själv tycker. Därför kan man då och då (som i slutdebatten med Fredrik Reinfeldt) höra hur politiker säger; mitt parti tycker.

Varför är då kvotering så viktig inom feminismen? näringslivet,nämnder,politiska platser osv.

Det är en feministisk paradox som man aldrig får ett svar på.

Är ingen paradox alls och går visst få svar.

Feminismens mål är detta jag beskrev, ett där kön inte spelar någon som helst roll i dessa saker nebart hur duglig man är.
Nu har vi dock levt i en värld där, så långe vi kan se tillbaka i tiden, vi levt i ett patriarkat, dvs män har intagit alla positioner med makt, inflytande och kulturell status och kvinnor har förpassats till en "service"roll, I Sverige har vi nu gjort oss av med patriarkatet (enligt mig, här håller ju inte alla feminister med) dvs vi ser kvinnor inneha dessa positioner, de kan möjligen fortfarande ha lite svårare att få dem och inneha dem (ex. på det är att kvinnliga politiker som gör misstag blir en sjujävla historia, män som gör samma misstag sitter oftast kvar i orubbat bo, kvinnor måste visa sig vara dugliga, män anses som dugliga från början, ta Lööv som ex. rätt nedvärderad från början men har nu jobbat "upp" sig.) Så länge som dessa strukturer och idéer kring våra kön fortfarande sitter i väggarna kan det vara en fördel kvotera. Eftersom just kvinnor på "plats" också är en förutsättning att kvinnor väljs in.
men som sagt jag är även för kvotering av gossar, ex. till högskolorna, där tycker jag det borde ringa larmklockor lång väg, men verkar inte vara nån som intresserar sig speciellt för den frågan, endast ca 30% män i högre studier, not good!

Så? svar nog?

Man tycks kunna sammanfatta detta med att det spelar roll när ni vill att det ska spela roll och det spelar ingen roll när ni inte vill att det ska spela roll? För vem ska egentligen få förtroendet att avgöra var "idéer kring våra kön fortfarande sitter i väggarna"? Har jag, som inte tror på detta, samma rätt som du att avgöra detta? Eller är det någon med genusvetenskaplig profil som ska avgöra det?

Lite OT, men jag blir ändå nyfiken; om vi kvoterar överallt där "idéer kring våra kön fortfarande sitter i väggarna", hur ska vi då veta när "idéer kring våra kön" inte längre "sitter i väggarna"? Alltså, när kan man sluta kvotera? Om allt är kvoterat finns ju inga naturliga signaler kring hur könsfördelningen skulle se ut utan kvotering.

Kanske ämne för en annan diskussion...

Där du "ser" diskriminering av olika slag, sämre löner, mer utbildade meriterade kvinnor som inte tillfrågas till poster, VD-styrelser som enkom består av män etc. så har du "strukturer om sitter i väggarna"
Idag har du en gräns som går vid 27 eller 25 (har sett båda uppgifterna) under dessa åldrar så är kvinnor idag generellt mer och bättre utbildade än män, du bör då enligt all logik se ett samhälle där betydligt fler kvinnor intar viktiga positioner i samhället som kräver en hög utbildning, sen upp till nån nivå som jag inte minns nu så är vi lika och ovanför denna så är män mer utbildade. Läkarkåren ex. den håller på att tas över av kvinnor, betydligt fler nyexaminerade kvinnliga läkare än manliga men betydligt fler äldre manliga läkare. Läkare kommer i framtiden vara ett klart kvinnligt dominerat yrke.

Som svar på ditt sista...så när vi inte ser ovan typ av diskriminering längre så kommer kvotering upphöra av sig självt för om där redan finns kvinnor på plats så behövs ju ingen kvotering, men som sagt som det ser ut just nu så kommer vi tvingas kvotera in män lite här och var i samhället i framtiden. Möjligen kommer vi sitta på FB om ca 100 år och diskutera hurvida män egentligen är bra på någonting och jag lovar om jag via nått litet magisk live-for-ever piller sitter här ska jag försvara mäns rätt att få jobb som politiker, statsminister samt VD för what ever.