Citat:
Ursprungligen postat av
Das Auto
Behov är något vi själva skapar. Som en hund som jagar sin egen svans ser vi till att skapa nya behov så fort ett är uppfyllt. Varför har vi en så olycklig befolkning om nu behoven är så enkla att uppfylla? För att vi istället för att försöka leva enkelt skapar en massa orealistiska mål. Lycka är inget annat än kemisk balans, vilket innebär att olycka snarare är att leva fel än att lycka vore att leva rätt. Det är en modern illusion att lycka skulle vara något att "uppnå". De antika filosoferna insåg detta, men den faustiska människan verkar aldrig kunna komma till samma insikt trots att vi har det svart på vitt.
Det är just det jag menar att vi kan välja att ställa oss utanför om vi vill. Jag håller helt med om att lycka inte är någonting vi "uppnår" utan det är en sinnesstämning som vi kan känna om vi väljer att göra det. Jag upplever att lycka till väldigt stor del ligger just i det inre och livet måste inte vara "perfekt" för att man ska kunna känna lycka. Att minimera stora olyckor och sådant som är svårt att ignorera och bidrar till olycka (hunger, sjukdom, död, akut fattigdom, tvång, stress, våld osv) gör det dock betydligt lättare att känna lycka. Idag har som sagt fler människor än någonsin möjlighet till detta, även om det inte betyder att samtliga människor kan undvika dessa faktorer så har fler det och därför tycker jag att detta är den hitills bästa tiden att leva i. Vi kan visst välja att leva enkelt. Det valet är ditt! Strunta i de orealistiska målen och njut av häggdoften och solskenet
Citat:
Med tanke på hur många människor som är i behov av syntetiska substanser för att få denna balans, den naturliga balansen, så lever vi uppenbarligen väldigt fel.
Det gjorde de ju på 20-talet också, folk var gravt alkoholiserade på en nivå som vi inte kommer i närheten av idag.
Citat:
Resa oss över vårt eget sinne? Vad återstår då? Själen? Är det religiöst perspektiv du försöker introducera?

Det är kanske omgivning du syftar på snarare. Det går givetvis om man tilldelats en tro om att en förändring av omgivning skulle leda till något bra, att man innehar kunskap kring hur en sådan process kan genomföras, samt att man har förmåga att sätta igång och genomföra processen. Huruvida man är kapabel beror på en mängd faktorer, både hos uppgiften och personen. Men företeelsen är knappast isolerad från genetisk predestinering och tidigare erfarenheter som du försöker få det att framstå.
Ja, religion eller livsåskådning eller andlighet eller vad du vill kalla det. Jag tror att man kan vara lycklig i princip var som helt och i de flesta omgivningar och situationer eftersom lyckan finnes inombords, men att det som sagt är betydligt lättare om man har sina grundläggande behov tillfredsställda. Personligen så tycker jag också att det blir enklare om man väljer en omgivning som man trivs i och väljer vilka intryck man tar del av. Jag undviker till exempel att ta del av reklam och marknadsföring så mycket jag kan (har alltid adblock igång, kollar inte på tv, läser aldrig veckomagasin osv) eftersom jag inte vill få skönhetsideal och andra konstlade ideal upptryckta i ansiktet hela tiden, eftersom jag känner hur det påverkar mig negativt. Detta är bara ett enkelt exempel och det finns väldigt mycket liknande man kan göra för att välja sin omgivning och underlätta för sig själv att må bra. Andra saker i livet som orsakar en olycka får man så klart kämpa mer för och är svårare att förändra men jag tror absolut att det nästan alltid finns någonting man kan göra för att göra det lite bättre. Många små steg mot ökad sinnesfrid och eliminering av faktorer som orsakar en olycka gör att man snart kan må ganska bra
Självklart spelar både temperament, genetik och tidigare erfarenheter in, men möjligheterna till förändring och tillgången till kunskap och hjälp har som sagt aldrig varit större, även för de mest utsatta!
Citat:
De flesta människor är totalt aningslösa när det kommer till att bryta destruktiva livsvanor. Så fort de börjar reflektera över sina liv eller påminns om hur de egentligen mår blir de desperata och söker snabba lösningar i olika former av eskapism och missbruk.
Det är möjligt, men såvida du inte har några belägg för det så tror jag knappast att de var mer kapabla på 20-talet.
Citat:
Ja, varför skulle man inte vara tacksam över att slippa dåliga saker? Frågeställningen i sig är skev. Punkterna du tar upp påverkar föga din lycka eftersom du redan förutsatt varje punkt du tar upp. De har aldrig figurerat i din verklighet annat än som återberättande och därmed som något på förhand utanför standard.
När jag tänker på det så påverkar det så klart mig lycka eftersom det ger mig anledning till tacksamhet, en känsla som ökar välbefinnandet och lyckan. Det kanske vore på sin plats för fler att oftare tänka på hur bra vi har det.
Citat:
Såg du ens klippet? Man använder en pedagogisk vinkel som innebär att man applicerar hjärnans mekanismer på triviala ting. Uppenbarligen stannar det därvid för dig. Ett exempel är människor som i valet av glassmak får möjlighet att välja mellan en butik med många val och en med få. Utan att blinka väljer de den med många val och mår sedan dåligt över att inte kunna bestämma sig eftersom där finns för många sorter att välja mellan. En lustigt träffande allegori över vad som är så destruktivt med vårt samhälle.
Jo jag har läst och sett och hört om glass-exemplet många gånger tidigare och det är just det jag menar med att med kunskap om detta så kan vi givetvis välja även när det gäller detta. Gå inte till butiken med massor av olika glassorter. Häng inte på Facebook och låt dig själv bli avundsjuk på andra människors "perfekta liv". Lär dig fatta beslut utan att se tillbaka. Att vi rationaliserar dåliga val i efterhand är ju positivt, det gör att vi kan känna oss nöjda och glada även när vi inte valt det mest optimala - utnyttja detta till din fördel och var nöjd med de val du gör utan att fundera för mycket på vad du väljer bort.
Citat:
Om människor mår dåligt, känner sig förvirrade och tyngda över att kanske göra fel och gå miste om något bättre, när det kommer till glassorter, hur tror du då betydligt mer livsavgörande val påverkar oss och vår självbild?
Om man låter sig själv må dåligt över allt man inte väljer, så mår man givetvis dåligt. Det är dock ett val man har och det går att påverka. Säg det till en fattig statare på 20-talet som har 8 barn att föda i sin trånga statarlänga utan minsta möjlighet att välja NÅGONTING i sitt liv och se vad han hellre dealar med - beslutsångest eller inga val alls.
Citat:
Hur lätt tror du det är att övertyga sig själv eller andra att man gjort ett felaktigt val sedan när hjärnan automatiskt rationaliserar dåliga val? Vad tror du hjärnan säger när man "väljer" att vara olycklig, jo att det var det bästa valet, att du har alla anledning i världen att vara olycklig, och att något annat vore totalt orimligt.
Du menar att de som en gång blivit olyckliga kommer att fortsätta vara olyckliga för att de väljer att känna sig olyckliga? Det går givetvis att tänka om och bli lycklig, det är bara en fråga om att arbeta med sina tankemönster. Återigen, det finns mer kunskap om detta och mer hjälp att få än någonsin tidigare för att bli mer lycklig.
Citat:
Jag har redan sagt vad som är dåligt, det behöver inte sättas i ljuset av en annan tid. Men det tycks inte råda någon tvekan inom psykiatrin att fler människor än någonsin lider av psykisk ohälsa, liksom att man kan konstaterar en upptrappning av övervikt och välfärdssjukdomar. Vi har en kultur som när orealistiska ideal och en teknisk utveckling som distanserar oss från varandra, ökar vår stress och förändrar vår tidsuppfattning.
Sen är ju frågan om ifall fler verkligen lider av psykisk ohälsa eller om ingen kanske brydde sig om att mäta folks psykiska hälsa på 20-talet? Hur vet vi att de mådde bra då? Att vi har fått det materiellt bra och att folk sitter hemma och är otacksamma för att de inte har det ännu bättre och har på tok för mycket tid och på tok för få riktiga problem för att grubbla håller jag dock med om. Det är dock inte någonting som inte går att göra någonting åt.
Citat:
Vad du dock verkar ha misstagit dig kring är att jag skulle glorifiera 20-talet. Det led av samma vanföreställning om lycka som något man uppnår, och led liksom nutiden av skadlig faustism i industrialismens fotspår. Den starka tron på framtiden som skapelse, vars positiva sidor jag tidigare nämnde, i kombination med den utvecklade vapenindustrin kom att trappa upp viljan till makt och föranleda den ideologiska kapprustningen som nådde sin peak med världskrigets utbrott 1939. Det är knappast en förebild. Utifrån våra respektive utgångspositioner hade vår diskussion på ett ungefär sett likadan ut om den utspelat sig 100 år tillbaka i tiden som nu.
Japp. Även Aristoteles klagade på "ungdomarna nu för tiden" och tidens dekadens och hur dåligt folk mår osv. Det har alla människor gjort i alla tider. Människan kommer inte ifrån sig själv men gemensamt för alla är att det är inom oss själva vi måste skapa vår lycka. Det är bara vi själva som kan få oss själva att må bra. Att samhället och vår tekniska utveckling eliminerar den värsta olyckan är dock någonting fantastiskt som gör det möjligt för oss att ägna oss mer fokuserat på vår egen lycka.