Gissa serien genom bilden

12 är Liv Strömqvist..?

Rena chansningar:

12 Berglins
41 Något av Ulf Lundkvist

Tyvärr ingen av dessa, men glad och tacksam fär gissningar.
Yulenuts 2022 p.g.a. sidbyte. Nu återstår lite mer än sex timmar av tävlingen och vem som helst kan ännu sopa hem slutsegern.

Äh, jag har tendens att snöa in lite väl mycket i detaljer
Vill passa på att tacka för superkul omgång, som alltid.
Innan jag avslutar mitt deltagande i årets omgång kommer två tafatta gissningar:

79, Olle Berg? Har mestadels läst hans verk i Larson. Och hans karaktär Svenne passar verkligen inte in, men kanske är bilden från tidigt verk

Stör mig på att ingen knäckt nr 52. Något säger mig att det är från en välkänd serie, men kan inte komma på vilken, så jag chansar med en barnserie jag sällan läste: Pellefant.

Gott Nytt År alla

Edit: Knäck några nötter till!

Tyvärr inte heller Olle Berg eller Pellefant. Men jag instämmer i uppmaningen att knäcka några nötter till!! Sex nötter på tre timmar, det fixar Flashback lätt!

32 .. Lars Krantz? Pär Thörn?
12.. Li Österberg?

52 Kenneth Hamberg?

Tack för tappra försök ända till slutet! Men sex nötter besegrade i år den samlade Flashbackkunskapen, nämligen dessa:

9. Kalle Strokirk: Årstafrön, bidrag i DN:s gästserie 1988. DN var en av de två publikationer som jag yrade om som ledtrådar till rätt spår för både denna och #79. (Den långsökta ledtråden "renstjärna" syftade på Märta Helena Reenstierna, "Årstafrun".) Strokirk inledde ju en gång sin seriekarriär som redaktör och tecknare i den radikala serietidningen Seriefront men antingen det var han själv eller vänstern som skiftade spår så blev han sedermera bekant för serier som Sune och rödstrumporna och sitt ordförandeskap i Antifeministiska samfundet. Vilket kanske bidragit till att varken DN eller Seriewikin ägnat en stavelse åt hans bortgång i våras.

12. Kristina Abelli Elander: Staden, flickorna, tiden... tiden. Det var väl lite orättvist att använda monsterbrains beskrivning av svenska vänsterserier som ledtråd till denna, för Abelli Elanders seriebok från 2011 är rolig och läsvärd. Men åtminstone frasen "någon från Galago med en svårt begränsad produktion" passade in bra, för där har hon sporadiskt medverkat och hennes serieproduktion är förhållandevis liten.

32. Jonas Andersson/Johan Andreasson/Lars Andreasson/Mikael Grahn: Korsmannen. Lite förvånad över att denna inte identifierades. Den andra publikationen jag ville ge ledtrådar med var helt enkelt Svenska Serier, i vars andra omgång denna följetong löpte 1988-89. En superhjältepastisch i svensk miljö (en genre som ju sedan vidareutvecklats inte minst genom Daniel Ahlgrens SH3-svit), tecknad av Grahn och Andersson med inspiration från Frank Miller och Klaus Janson. Och både Lars Andreasson och Mikael Grahn (2 st) hade ju egna nötter i årets skål.

41. Mikael Bergkvist/Magnus Häglund: En julsaga. Även denna från Svenska Serier 1989, onekligen svårare. Häglund har mig veterligen lämnat seriebranschen efter det fina albumet Vill någon väl, medan Bergkvist publicerar sig så smått också på den amerikanska marknaden med sin drivna Neal Adams-inspirerade linje.

52. Lena Furberg: Mulle. Ja, denna borde nog någon ha tagit men Furberg glöms väl ofta bort trots sin 50-åriga karriär på den svenska seriemarknaden där t.ex. Bokus i skrivande stund erbjuder 41 olika titlar på sökningen "Furberg Mulle".

79. Pétur Bjarnason: Regina, även denna alltså ur DN, nämligen julaftonsnumret 1988, men Bjarnason kunde också han associeras med Svenska Serier. Liksom Mikael Grahn med Guld-Gunde (#22) jobbade Bjarnason och hans hustru Sophie gärna med en uppsättning tecknade poser som återanvändes med nya repliker.

Slutresultatet i årets tävling därmed:

Guld: Man-At-Arms, 153,5 p
Rökelse: monsterbrain, 44 p
Myrra: schizophrenia, 30 p
Frijd på jordene och menniskonem en godh wilie: PlantaGenista 29 p; Popesize 19 p; Baldr/ENTRUMPENTRUMP 16 p; erimsund 15 p; UltimateShipII 12,5 p; homan3 7 p; Uff99 4 p; JuniorDahlen/monolithic 3 p; Fiskmånglaren 2,5 p; Gissa vem 1 p; Dealo666 1 bonuspoäng.

Det var det, nu behöver åtminstone jag sova mig in i det nya året. Tack till alla medverkande, god forts. följer!

Mulle alltså, den lilla damphästen! Har läst bilderböcker med Mulle och räknade dumt nog bort serien då jag inte trodde sagoväsen som tomten existerade i den världen
Övrigt har jag bestämt mig för att läsa mer serier av Crumb, då det förvånade mig att 2:an var Fritz the Cat. Lagom realistiskt nyårslöfte.

Tack för ännu en julfin samling svårknäckta nötter! Hoppas kunna ägna lite mer tid åt att knäcka några en annan gång. Vill passa på att gratulera Man-At-Arms för en synnerligen överlägsen och imponerande seger!

Tack för den här gången, roligt att bli tvåa i denna kanske sveriges svåraste tävling. På återhörande.

Ja, det blev en ovanligt förkrossande seger trots att vi hade rätt många deltagare i år, vilket var roligt. Jag bekymrar mig alltid för att den här tråden kanske ter sig helt ointressant för de flesta besökare i serieforumet samtidigt som den ständigt bumpas upp i några veckors tid.


Ja, denna ruta var från de tidiga Fritz-serier som den mycket unge Crumb tecknade för sina och brödernas hemmagjorda stencilfanzines. Har för mig att A Christmas Tale kom från denna volym. Tycker den visar att Crumb gärna tecknade i gullig Walt Kelly-stil redan före tiden på American Greetings. Det är väl detta som har bidragit till att göra honom till en så stor seriekonstnär, att det nästan alltid finns ett drag av charm, snits och underhållning även när ämnena är svåra och/eller formellt motbjudande. Till skillnad från många undergroundtecknare, kanske de flesta, är ju Crumb egentligen inte smal och avantgardistisk utan tvärtom oerhört folkligt vulgär.

F.ö. vill jag uppmana till läsning av de första åren av den andra omgången Svenska Serier, som ni uppenbarligen missat eller glömt. I mitt tycke var det titelns allra bästa period. Utöver Korsmannen fanns där bl.a. pärlor som Gunnar Krantz' Peppe-serier, Esbjörn Jorsäters och Bert Gradins Herr Johansson (i #5/88) och förstås Magnus Knutssons och Ulf Janssons Martin Udd. Tänk den tid då svenska serieskapare ännu kunde intressera sig för människor och samhället runtomkring utan att nödvändigtvis vilja hämnas på det med sin konst.