Citat:
Ursprungligen postat av
Sonnenwende
Problemet med ditt resonemang är att du glömmer att staten genom transfereringar de facto håller upp välståndet hos en hyfsat stor minoritet hos folket.
En stat kan inte i längden gå med underskott och ständigt öka sin skuldbörda.
Att staten skall gå med 3 % överskott innebär att det byggs upp finansiella muskler att investera och/eller sänka skatter.
Det som dränerar svenskens " välstånd" är låga räntor och den svaga svenska valutan.
Medelvärdet I konsoliderad offentlig sektors utfall och prognostiserad budget från 2011 t.o.m. 2020 är -0,2% av BNP.
Det är ingenting, i praktiken balans. Normalt sett är offentliga investeringar ca 3% av BNP, inte ens till detta lånar man. Medelvärdet för Off. Sektors bruttoskuld rel. BNP är 40%. Medelvärde för off. Sektors ackumulerade finansnetto är plus 20%.
Visst sker transfereringar, men skuldbördan ökar inte. 40% bruttoskuld är synnerligen modest.
En suverän nation med egen valuta kan per definition inte spara i sin egen valuta. Som man är monopoltillverkare av och kan med en knapptryckning tillverka i oändlig mängd. Att våra politiker verkar tro så gör det inte mer sant.
Statens affärer med medborgarna är per definition ett nollsummespel. Har staten finansiellt överskott i de löpande affärerna med medborgarna har medborgarna ett exakt lika stort finansiellt underskott. Att som SD tycker att det ska vara 3% överskott i de löpande affärerna med medborgarna är att göra medborgarna allt fattigare efterhand. Om kommunisterna hade föreslagit detta för att föra över välstånd till staten hade man kunnat förstå det.
Det enda verkliga skälet för att ha överskott är att strama åt köpkraften hos medborgarna för att förhindra inflation. Det enda skälet till att den ”sparsamhets” politik som förts de senaste 1/4 seklet inte lett till en greklandssituation är att vi haft stora överskott mot utlandet som gjort att privat sektor kunnat nettospara. Men det sparandet har hamnat hos den övre decilen medan folk har belånat sina bostäder alltmer för att hålla igång hemmaekonomin så staten har kunnat visa upp ”starka” balansräkningar. En farlig och ekonomisk riskfylld politik, inte minst om det skett med utlandsupplåning hos bankerna.
Visst kan en stat ha underskott i sin egen valuta i all oändlighet.
Drygt hundra år av amerikanska underskott
http://s26.postimg.org/mihh2j1mh/us_def_1919_2.png
är ingen oändlighet men tillräckligt för att visa på att det inte leder till katastrof. Och det oavsett guldstandard eller fiat. Däremot kan inte privat sektor ha det.
Varje gång US gov. Varit sparsamma och försökt spara har det inneburit ökad skuldsättning hos privat sektor och följts av recession eller rent av depression. Clintons ”sparsamhet” gjordes möjlig av Greenspans bubbelekonomi och privat sektors var extremt skuldsatt. Där hade också privat sektor i USA underskott mot utlandet som ännu mer förstärker underskottet.
https://s26.postimg.org/lil2w5szd/sector_Balance_51_10.png
