Citat:
Ursprungligen postat av
Gizur
Socialdemokraterna har nu de sämsta opinionssiffrorna någonsin enligt SIFO (dvs sedan de började mäta på 60-talet), sämre siffror än under Juholts pajasartade session. Det senare måste ju vara något av ett konststycke uppnå. I synnerhet som Moderaternas partiledare inte är varm i kläderna och inte heller någon toppförmåga, samt Alliansen slickar fortfarande såren sedan valförlusten.
En del av skulden till haveriet har Löfven. Det är rätt tydligt att han inte trivs i sin roll, han hade helst fortsatt som Metallbas, eller möjligen avancerat till LO-ordförande. Men efter Juholt var det i princip ingen som ville ta över. Margot och Nuder vägrade, íngen annan verkade heller vilja ta jobbet. Stefan sågs som en hygglig kille som gick bra hem i alla läger och övertalades. Han borde ha stått på sig och bett dem ta någon annan, men att vika ner sig är väl hans melodi.
Tyvärr utsåg han också för många inkompetenta ministrar, och inte ens dom som borde ha blivit populära blev det (Fridolin och Wallström). Reinfeldt gjorde också det felet, men hade i alla fall Borg och Bildt vid sin sida. Även Göran Hägglund var hästlängder före Löfvens socialminister Gabriel Wikström.
Stefan verkar inte ha något driv, han mal på innötta fraser och en massa "självfallet" och "för det första", men vad är hans linje. Vad vill han?
Stefan tycks vilja förlora nästa val, så att han äntligen blir avlöst från denna tjänst.
Han har inte varit i närheten av Reinfeldts popularitet. Nu var det ju många som var mot Reinfeldt också, förstås, men han drev i alla fall en linje och lyckades vara tydlig trots att han liksom Löfven drev en koalitionsregering. Även många som var motståndare till Reinfeldt tyckte att han hade en viss talang för sin roll.
Stefan verkar därtill vara rätt feg och ängslig. Varför drev han inte igenom en regeringsombildning i höstas? Varför roterade han inte en del ministrar och bytte ut andra. Varför avgick han inte som han sa att han skulle göra när regeringens budget föll.
Många rätt där. Men du missar några saker. Löfven är inte politiker han är fackföreningspamp. Det innebär att han varit verksam inom ett område där man har ett gemensamt intresse att komma överens oavsett vilka utgångspunkter man har, Facket och företagen är beroende av varandra. I politik finns inte samma drivkrafter. Som statsminister är han dessutom medialt oändligt mer påpassad än som fackföreningspamp.
Detta gör att Löfven är sällsynt dåligt skickad att klara jobbet som statsminister. Han är ingen tankens gigant och har inte talets gåva. När han dessutom har lättviktare kring sig med Jämtin i spetsen så kan det inte gå på något annat sätt än det gör just nu
Det är intressant att se tillbaka, om vi tar Göran Persson och hans två företrädare så är vi tillbaka till Palme. På trettioåtta år så hade man tre partiledare. Efter GP så har man på åtta år förbrukat tre partiledare. Självfallet blir det kaos i ett sådant parti.
Jag vill påstå att dagens socialdemokratiska ledning är mer inkompetent okunnigare och mer lättviktig än vad som någonsin varit fallet tidigare. Tidigare ledare ledde partiet även om dom självfallet var tvungna att ta olika hänsyn till olkika delar av partiet. Idag så leds partiledaren runt utan att ha någon egen uppfatning i sakfrågor eller ha någon vision om vart partiet ska. Eftersom dom som leder honom är dom sämsta på dessa positioner någonsin i partiet så blir det katastrof
