1) Flytande vatten. 2) Energi. 3) Näring.
Europa har flytande vatten, mycket sannolikt. Åtminstone i en isblandad mix.
Energi i extremt sparsam omfattning. Som subvegeterande extremt långsamt evolverande mikrober inuti Jordens hårda bergiga underjord. Fast jordiska mikrober har ju den stora fördelen av att ha evolverats i den frodiga Jordens hav och åtnjuta den näring därifrån som sjunkit ned tillsammans med dem.
Näring. Kanske. "Havet" kan kanske ha kontakt med en stenkärna på bottnen där det finns fler grundämnen än vad som finns i bara isar. Och kanske igen kan använda det som näring.
Det jag förstått av vad astrobiologer menar med liv inuti isiga månar, är att det är mycket möjligare i exoplaneters månar, som knådas väldigt mycket hårdare av sina jätteplaneter. Europa bara visar tendensen. Ta Europa gånger en miljon stycken, med slumpmässig variation, och du får några riktigt bra kandidater! Det handlar om att ismåneliv kan vara relativt vanligt i galaxen, inte att det finns i solsystemet.
Och om att livsformer som har utvecklats på den generösa Jorden kanske skulle kunna överleva i Europas hav. Om det är som vi hoppas så kan vi kanske implantera liv i Europas hav. Men det är mycket svårare att uppstå från det döda, än att överleva i det. Habitable, not originable.
Det är helt korrekt att säga att Europa, näst Mars, är en av de tre bästa platserna att leta efter utomjordiskt liv om det finns i solsystemet. Eller minst dåliga, rättare sagt. Och det räcker inte med att skicka "en sond" dit. Vi måste skicka världens djupaste gruva dit, och all utrustning som grävde den (okay, det är lättare på Europa p.g.a. att den består mest bara av is som kan smältas och har så låg gravitation, men en fet kärnkraftsdriven Caterpillar snarare än en liten Philae-fjantrobot på 60 timmars batteri som vilken telefon som helst)
Europa har flytande vatten, mycket sannolikt. Åtminstone i en isblandad mix.
Energi i extremt sparsam omfattning. Som subvegeterande extremt långsamt evolverande mikrober inuti Jordens hårda bergiga underjord. Fast jordiska mikrober har ju den stora fördelen av att ha evolverats i den frodiga Jordens hav och åtnjuta den näring därifrån som sjunkit ned tillsammans med dem.
Näring. Kanske. "Havet" kan kanske ha kontakt med en stenkärna på bottnen där det finns fler grundämnen än vad som finns i bara isar. Och kanske igen kan använda det som näring.
Det jag förstått av vad astrobiologer menar med liv inuti isiga månar, är att det är mycket möjligare i exoplaneters månar, som knådas väldigt mycket hårdare av sina jätteplaneter. Europa bara visar tendensen. Ta Europa gånger en miljon stycken, med slumpmässig variation, och du får några riktigt bra kandidater! Det handlar om att ismåneliv kan vara relativt vanligt i galaxen, inte att det finns i solsystemet.
Och om att livsformer som har utvecklats på den generösa Jorden kanske skulle kunna överleva i Europas hav. Om det är som vi hoppas så kan vi kanske implantera liv i Europas hav. Men det är mycket svårare att uppstå från det döda, än att överleva i det. Habitable, not originable.
Det är helt korrekt att säga att Europa, näst Mars, är en av de tre bästa platserna att leta efter utomjordiskt liv om det finns i solsystemet. Eller minst dåliga, rättare sagt. Och det räcker inte med att skicka "en sond" dit. Vi måste skicka världens djupaste gruva dit, och all utrustning som grävde den (okay, det är lättare på Europa p.g.a. att den består mest bara av is som kan smältas och har så låg gravitation, men en fet kärnkraftsdriven Caterpillar snarare än en liten Philae-fjantrobot på 60 timmars batteri som vilken telefon som helst)
vilket gör det väldigt lätt att vara rätt så bias när det kommer till kriterierna för liv någon annanstans än jorden? Det är ju därför vi måste dit och borra! Kom igen nu Fri, lev lite! 
