Citat:
Ursprungligen postat av
Rati
Det är få som frivilligt vill jobba inom vården idag. Vikarierna är diverse kreti och pleti som är tvingade dit av arbetsförmedlingen. Och då händer sånt här.
EDIT: Okej detta var inte fallet i just denna händelsen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Toshiro.Mifune
Flera andra på boendet ska också blivit utsatta för vanvård den aktuella natten.
Enheten det skedde på är ett demensboende.
Mycket har man hört genom åren men det här tar priset.
Jag jobbade frivilligt på somrarna inom sjukvården på 80-talet, när jag pluggade på KTH. Inte på rena "demensboenden", men på vissa avdelningar som var ett mellanting mellan sjuk- och äldrevård. Typ gamla dementa, som dessutom hade svåra somatiska problem som inte de vanliga "boendena" kunde hantera.
De kunde vara jättejobbiga, och man fick en och annan örfil ibland - men de förstod ju inte bättre! Och insåg man inte det så hade man hamnat på fel arbetsplats. Jag var inte den enda sommarvikarien, och ibland kom det in mindre stabila personer.. Som var labila, och tog illa åt sig om en patient "förolämpade" dem. Eller nöp dem, eller klöste dem.. Spottade, skrek och var "otrevliga". Det hör liksom till sjukdomsbilden!!!! Vi brukade vara 10 sommarvikarier på de avdelningar jag jobbade på, i början av sommaren. Efter ett par veckor så försvann 3-4 stycken. Antingen frivilligt, eller på uppmaning.
Den fasta personalen uppvisade aldrig några sadistiska tendenser, under den tiden jag jobbade där. De var riktiga "Florence Nightingale"'s - tålmodiga och förstående, både mot patienter och arbetskamrater. Det är klart att man blir arg om man får en redig smocka av en 90-årig farbror som var boxare på 50-talet (Jo, det känns kan jag lova! Boxning är mycket teknik, inte bara muskler. Fick mig en ordentlig blåklocka en gång, av en farbror som knappt orkade äta utan hjälp. Men slåss kunde han

). Men man slår inte tillbaka, utan diskuterar det tillsammans med den övriga personalen på fikarasten.