Hur ser matematiker på intersektionalitet?

Hur ser matematiker på intersektionalitet?

Intersektionalitet är en försvenskning av intersectionality.

"Intersectionality (or intersectionalism) is the study of intersections between forms or systems of oppression, domination or discrimination." Engelska Wikipedia

Intersection är här helt enkelt detsamma som vi i svenska kallar för snitt, så det svenska ordet borde egentligen vara snittighet.

"Snittet eller skärningen av två mängder. A och B, är mängden av alla element som finns i både A och B, det vill säga, inte i enbart A och inte i enbart B men tillhör både A och B.

Snittet av A och B skrivs A ∩ B." Svenska Wikipedia

Vi har alltså en term som helt enkelt är grundläggande i matematiken, men som har utvecklats till att bli ett av de grundläggande begreppen i akademisk feminism och genusteori.

Ibland får man intrycket att begreppet tappat all kontakt med sin ursprungliga betydelse, och blivit något i det närmaste mytiskt new age begrepp. I andra fall tycks begreppet handla om mer avancerad matematik än att blott uttrycka ett snitt. Och i ytterligare andra fall är användningen fullständigt surrealistisk.
"Nina Lykke påpekar att intersektionalitetsprincipen inte innebär att man kopplar ihop kategorier med varandra utan att man fokuserar på hur olika maktasymmetrier är förbundna genom
interaktion"
http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-5/IKA507_p15.pdf
"var i den intersektionella analysen skulle djuren få plats? Ska rasifierade tillämpa intersektionell analys som inkluderar djur när de utsätts för sexuell rasism?"
http://feministisktperspektiv.se/2014/04/13/djur-har-ingen-plats-i-intersektionell-analys/

" Intersektionalitet handlar om att försöka förstå hur allting hänger ihop och hur det påverkar vartannat. En av förtjänsterna är förståelsen för att sociala maktordningar är strukturella men inte statiska. Synsättet kombinerar analys av strukturella maktordningar med förståelse för dess inneboende föränderlighet, vilket också skapar utrymme för motstånd och kamp."
http://www.rodarummet.org/web/2012/02/04/och-vad-i-hela-friden-ar-intersektionalitet/

"Intersektionaliteten menar att de binära kategoriernas betydelse måste sättas i sitt sammanhang."
http://veronicasvard.wordpress.com/intersektion/


Frågan är alltså hur matematiker, och föralldel statistiker, behandlar och ser på detta begrepp. Frågan är inte att föra en rent feministisk diskussion, det finns en avdelning för det.

Vad jag tror själv? Jag tror att matematiker ser med stor förundran på denna användning av begreppet snitt. I bästa fall kanske de tror att någon missförstått något i en grundkurs i statistik.

Detta är bara postmodernt nonsens & ordbajseri. För att skapa & uppfinna konflikter mellan allt fler grupper, i syfte att förstöra samhällsgemenskapen.

Vi som hade (o)turen att läsa HEJ-Matematik i grundskolan, just när flumskolan började ta fart, vi är ju väl bevandrade i mängdlära & visst heter det "Snitt".

Detta ser ju lite ut som en tanke, att postmodernismens första insteg i det Svenska samhället just var införandet av mängdlära i grundskolan, som alltså nu blommar ut i "Intersektionalitet".

Jag ser inget problem i sättet de använder snitt. Faktum är att det är helt korrekt då syftet är att gruppera människor och studera skillnaderna, precis på samma sätt som man skulle göra i statistik (det matematiska område där snitt förekommer mest).

Tanja Bergkvist, som är matematiker, berör detta på olika ställen i sin underhållande blogg.
http://tanjabergkvist.wordpress.com/

Sen finns ju Fultons bok http://www.amazon.com/Intersection-Theory-Edition-William-Fulton/dp/0387985492, som går in lite mer matematiskt på ämnet, där vi nu är inne på intersektionalitet i algebraisk geometri.

Matematik ∩ genusteori = Ø

En kritik av intersektionalitet jag kan tänka mig att en statistiker skulle göra är att man mycket snart hamnar i extremt små populationer. Handlar det om människor så blir intersektionaliteten snabbt extremt små marginalgrupper, och i slutändan en eller noll individer.

Frågan är vad detta snitt av ett antal egenskaper säger om hur diskriminering/maktordningar 'samverkar'. Säger det egentligen något alls? Vad är ett så litet urval, snittet, representativt för?

Vad är slutpunkten? Att hitta en människa bland jordens 7 miljarder invånare som i sig axlar all världens förtryck? Möts och förstärks alla 'faktorer' hos den människan?

Tendensen att tala om mycket små grupper gör det givetvis mycket svårt att formulera och testa hypoteser, förutom att dessa hypoteser till sin natur blir irrelevanta för populationen i övrigt.

Man skulle kunna sammanfatta denna kritik med att snittigheten blir snuttifierad. Ett citat som illustrerar detta handlar om en intersektionell analys av 'arbetarklass'. Arbetarklassen skulle kunna syfta på alla människor som arbetar, eller ett visst socialt strata av de som arbetar, t ex de som är löntagare.

"Arbetarklassen i dagens Sverige utgörs av framför allt kvinnor, rasifierade personer och personer med funktionsnedsättning."
http://www.etc.se/debatt/bade-kon-och-klass-ar-viktigt-darfor-valjer-vi-fi

Här exkluderas alltså människor som inte har funktionsnedsättning, människor som inte är något som kallas rasifierade samt alla män från 'arbetarklassen'.

Om vi ser intersektionellt på detta så får vi alltså fram en arbetarklass som är funktionsnedsatta, rasifierade kvinnor. Tillför vi några till kriterier så är det slumpen som avgör om vi ens hittar en sådan individ inom ett geografiskt område.

Slutsats: antingen är talet om intersektionalitet helt irrelevant, eller så menar man något annat än vad man säger. Dvs de samband som studeras är något helt annat än vad som fås fram genom att göra snitt av populationer.

Personligen tycker jag att genusteoretikerna ska fortsätta att använda sitt tramsiga postmoderna språk istället för att försöka sno åt sig trovärdighet genom att använda termer från matematiken. De gillar ju att droppa ord som kontext, struktur, konstruktion, diskurs osv för att ge sitt pseudovetenskapliga trams en tunn fernissa av falsk trovärdighet, men om de ska börja använda matematiska termer så blir det ju bara för fånigt.

Hur kvantifierar man förtryck för att kunna beskriva det matematiskt? Antal invektiv per sekund som hen utsätts för på krogen? RMS-värdet av antal bytes näthat per tidsenhet sett över en viss tidsperiod? Om vi har en hen som utsätts för två eller flera förtryck, hur utrycker vi det totala förtrycket? Är det helt enkelt summan av förtrycken eller kan man tänka sig ickelinjära mekanismer som ställer till det? Går det att konstruera förtryckets effektivvärde?

"Termer från matematiken."

Intressant, kan någon förklara varför den termen är just från matematiken? Varför skulle inte termen lika väl kunna komma från filosofin?(skicka pm till mig snälla eller svara här ifall du inte anser det vara OT)

Men är inte det som menas i citatet att arbetarklassen består av kvinnorna, de rasifierade och de funktionsnedsatta? Alltså inte att varje individ i arbetarklassen måste ha alla tre egenskaperna, utan bara åtminstone en.

Jo, det stämmer. Redan det är ganska lustigt, men det är sedan jag som väljer att ta det ett steg längre, dvs att leta efter de få individerna i snittet, med ett "om vi ser intersektionellt på detta".

Här är förresten en utläggning om det intersektionella i Åsa Romsons hets mot heterosexuella medålders vita män.
http://cornucopia.cornubot.se/2014/07/fakta-om-vita-medelalders.html
"Åsa Romson hetsade alltså mot en minoritet av Sveriges befolkning, då vita heterosexuella medelålders män endast är 14.1% eller 1 363 487 personer. Argument att hon inte angrep en minoritet går alltså bort."

Alltså: både i jakten på de mest förtryckta och de värsta förtryckarna hamnar intersektionaliteten i extremt små, i urval gärna obefintliga, populationer.

Första sanna insikten inom det nya emnet metagenusteori.

Man kan väl säga att i den utsträckning en genusteoretiker kan säga något meningsfullt om två systemer av förtryck, så kan man väl tänka sig att dessa överlappar. Men, well, jag har ännu inte sett hur man gett kött på benet vad angår identifikation av maktstrukturer osv., annat än att man slänger om sig med uttrycket som en sorts kritik av det man inte gillar. T.ex. är topic här lättare sarkastisk, da ingen väntar sig hitta mening inom genusteori. Som sådan måste det vara en sorts dold kritik av feminismen. Och endast en man eller en mansfierad person gillar inte genus, så detta topic är, enligt genusgteorin, dåligt och, följeligt, ett uttryck för mansdominans, dvs. uttrycket för den patriarkala grundstrukturen. En struktur är dessutom inte mjuk och fluffig, så allt strukturerad är mansstruktur och dåligt. Och allt som är struktur är struktur. Och... och.... manssvin!