Jag: Man. Tidiga 20-års åldern. Lättviktare. Erfaren inom hallucinogener och andra droger.
"Förord": Eftersom jag berättat om detta för så många redan är jag rädd för att jag outar mig själv men samtidigt känner jag att jag inte har lika mycket att dölja längre, jag är inte längre samma (lite lätt inskränkta) människa jag var när började skriva på forumet.
Aja.. Jag var på den psykedeliska festivalen Boom i Portugal i år. Psytrance i alla dess former och diverse annan psykedelisk musik utlovades, underbart. Hade hört om att det inte borde vara allt för svårt att få tag i meskalin och ayahuasca-shamaner där, två saker jag har varit intresserad av länge, speciellt meskalin.
På väg mot Boom började jag prata med mina vänner om det, någon var redan intresserad sedan innan och de flesta kände att de ville testa de också. Det visade sig att precis framför oss satt en svensk snubbe som hade testat det på förra Boom, för två år sedan. Allt han sa lät precis som det jag ville ha. Helvete vad jag ville ha tag på meskalin.
Boom började fantastiskt, sköna människor, bra röka, bra väder, vackra byggnader. De två första dagarna innan musiken drog igång fördrev vi tiden med att röka cannabis, bada, röka dmt, leta droger och bara lata oss. Jag tog ett tygstycke som jag gjorde till en mantel där jag skrev "Buying mescaline, speed & methylone" vilken jag gick runt med på området. Manteln gav mig inte det jag sökte efter men jag hittade i alla fall dmt. Försäljare kom ibland till vårat camp, det hade lite allt möjligt men inte det jag letade efter. En snubbe sa att hans vän kanske kunde sälja 1g för 140 euro. Om man tar 500 mg betalar man alltså ca 700 kr för en tripp. Värt det? Ja egentligen, men jag var lite snål - som tur är visade det sig! Om jag minns rätt tar vi (nästan) alla LSD samma dag, hade den bästa upplevelsen på LSD någonsin och detta var blotta 150 microgram, set & setting gör sitt.. Nog om det! Dagen efter kommer min vän med en kul kille till campet, en holländare vars vänner krängde meskalin på campingen. Vi går dit direkt. Ingen där, helt tomt. Jag tänkte försöka senare, tackar för hjälpen och så skiljs vi åt. En halvtimma efteråt är han tillbaka i vårat camp - med en kapsel "stor dos" meskalin av San Pedro, för 15 euro! Mina vänner vill också ha så vi går till campet som sålde igen, denna gång är det folk där. Till vår stora förvåning förnekar alla att det skulle säljas meskalin eller något annat där. Jag har mitt i alla fall, även om det är synd att jag inte kan dela upplevelsen med någon. Klockan är mellan 18:00-19:00 och jag bestämmer mig för att svälja ner meskalinet i vatten (mindre risk för att spy tydligen, något som verkar vara mer regel än undantag vid upcomen). De andra bestämmer sig för att ta 2CB istället.
Nu börjar det. (Vi byter dåtid mot nutid)
Jag har suttit och väntat länge, jävligt länge på att något ska hända. Fortfarande bra stekt sedan jag åt ett par bollar hasch tidigare. Vet inte hur lång tid som gått men äntligen pirrar det i min kropp på ett sätt jag inte känner igen. Är det inte fantastiskt att upptäcka nya rus? Att känna något man inte gjort innan. Pirret håller på länge och magen gör ont. Väldigt ont. Utan att jag märkt hur det hänt har jag börjat hallucinera lätt, skumma ljudhallucinationer uppkommer, många dessutom. Eftersom det börjat bli mörkt bör klockan vara runt 21:00. Magontet förvärras, balansen förvärras den med, mycket. Jag sätter mig lite längre bort från de andra för att inte skapa någon tråkig stämning. Känner mig bara konstig. Magontet blir verkligen inte bättre, det gör så otroligt ont, som knivar som sticker. Påminner om grov magkatarr så jag tar två omeprazol. Det hjälper inte. Jag andas mycket tungt och är yr. Får ut mig korta meningar om hur dåligt jag mår. Mina ögon tåras. Jag vet att jag kan stå ut, jag måste stå ut, jag har velat göra detta så länge och nu gör jag det, imorgon är ju allt bra igen så stå bara ut! Får en känsla av att jag förstört mina vänners kväll, de ser uttråkade ut (visade sig att det 2-CB de tog var något annat sederande, trist!). Vi bestämmer oss till slut för att fara mot scenerna och musiken. När jag ser hur vackra alla lampor på vägen är skrattar jag högt, det är så vackert så jag kan inte göra annat än att skratta. Plötsligt hugger magen till igen.
Vi går förbi KosmiCare, ett ställe där de tar hand om människor som har snedtrippar och hjälper till med liknande. Jag snedtrippar inte så jag tvekar till en början men jag måste ha hjälp så vi går dit allihop. Jag ber om något som kan hjälpa mig spy men de har inget. Först tror de att jag snear (tror jag) men sen verkar vi vara på samma plan och de ger mig tips om hur jag kan spy via fingrar och saltvattenlösning. Blä, jag avvaktar.
Bara minuter senare slår jag igenom.
22-23:00. En varm känsla i hela kroppen, ett stort leende på läpparna. WOW verkligen. Det känns som att jag ska explodera av BRA känslor. Hela världen är så vacker. Så vacker! Horisonten finns inte längre, allt är bara en stor jävla smet av neonljus, stjärnor och annat som flyter runt. Saker och ting rör sig mjukt men snabbt och oregelbundet, så extremt fascinerande. Det ser lite ut som en Van Gogh målning (inte helt olikt: http://i.imgur.com/uzgcT4Q.jpg). Allting ser ut att vara så mycket större än normalt. Stjärnorna på himmelen är 10 gånger större än vanligt och mycket tydligare dessutom, kontrasterna är tydligare. Jag kan inte riktigt prata, det blir mest bara sluddrande osammanhängande meningar, men jag mår bra! Jag skriker högt, så högt jag kan, snubblar omkull och omfamnar marken. Jag kollar upp mot himmelen. Människor som går förbi kollar intresserat med stora leenden. De verkar fatta att jag mår sjukt bra. Plötsligt ser jag en grön neonpinne ståendes vertikalt på marken. Tre män står runt om och dansar lite lätt till musiken som spelas på scenen längre bort. Den ena rör sin hand mot den men drar i sista sekund bort en snabbt medan han gör en allvarlig min. Jag rycker till och snubblar till igen. De skrattar lite. Jag rör mig närmare men vågar inte röra vid den. Den lyser så starkt, den är så vacker. En av männen täcker för pinnen med ett fodral och drar sedan sakta bort fodralet, det är så spännande. En annan tar upp den och drar den fram och tillbaka framför mina ögon med min blick fäst vid den. De skrattar högljutt och jag vill ha mer. ”Psychedelic porn!” utbrister en. Vi utbyter lite hasch mot pinnen, nu är den min!
Att dansa skulle bli lite halvt omöjligt visade det sig. Vi drar mot Alchemy Circle, den näst största scenen. Det spelas någon långsam psykedelisk dub. Ljudet tar upp hela min värld. Jag rör mig till musiken men jag dansar inte, jag bara staplar runt baklänges i halvcirklar och rör mina armar mjukt, men jag ler stort och varje gång jag får ögonkontakt med någon får jag ett lika stort leende tillbaka, ibland ett skratt. Ruset styr mig helt och jag känner mig nästan bäst, känner att jag är en grymt bra människa som sprider glädje och det känns så naturligt. Vid varje ej förutsedd ändring av ljudet staplar jag till i min obalans och backar ett steg. När det blir för mycket ramlar jag. Jag tappar ständigt bort mina vänner men titt som tätt hör jag ”där är du ju!” och så hittas jag plötsligt. Vi möter upp lite bekanta från Sverige. Detta är enda gången jag känner mig lite osäker, jag vill kunna prata men det funkar inte riktigt. Skakar av mig det rätt så snabbt. Vi rör oss mot Dance Temple istället, d.v.s. main stage. Kan inte beskriva hur vackert det är, det är så överväldigande så mina ögon tåras ännu en gång. Det spelas forest psytrance och darkpsy, något jag tyckt om mycket sedan innan men det är så här det ska upplevas. Jag har alltid trott att tjack är det bästa till darkpsy men detta är verkligen the perfect match. Perfektion. Det är lättare att dansa till men fortfarande riktigt konstigt för mig, inte för att jag bryr mig direkt, det är bara skönt att röra sig till musiken. Vi går bort ett tag, det känns lite förvirrande, vi vet inte var vi ska gå och jag vet inte om jag klarar mig själv. Tillslut säger jag att det är dags för mig att tappa bort mig. Det känns som det rätta att göra. Jag drar till Dance Temple igen och bara omsluts av allt det vackra och mörkret i musiken. Jag är verkligen i ett med musiken, allt är så rätt! Efter ett par timmar nonstop dansande ensam drar jag mig mot campet. Några är fortfarande ute, vissa gör sig redo för sömn. Jag röker lite hasch och beger mig in i tältet. Medan jag ligger och funderar över allt som hänt känner jag ett enormt sug efter dansgolvet igen. Jag meckar ihop ett par stycken och beger mig. Klockan är vid detta laget ca 04:00. Peaken har lagt sig för någon timma sedan men jag är fortfarande bra igång. Sätter i mig ett mål mat, inga problem att äta! Jag dansar och röker. Tar paus någon gång för att fundera lite över saker och ting. Jag mår bra men energin är nästan helt slut. Dags att gå hem till tältet. Väl där möter jag vår campgranne, en fransyska och hennes man som bodde i Sydafrika. Fransyskan mötte jag tidigare i KosmiCare, hon är 44 år och just nu bra kickad på ”några” gram svamp. Vi pratar om dark/forestpsy och hi-tech psytrance. Hennes man bjuder på fint ice-hasch, något jag rökt mycket av innan men detta kan ha varit det bästa jag rökt. Vi skrattar tillsammans, pratar om gamla trippar vi haft och jag förstår snabbt att jag är lite av en nybörjare jämfört med dessa. Två gånger har fransyskan satt i sig 1200 microgram LSD. Hennes man säger att det inte är något att skryta om och att det var något hon inte borde ha gjort. De tjafsar lite lätt om det som om det vore något helt trivialt. Vilket par.
Runt 09-10:00 på morgonen vaknar några vänner upp. Jag erbjuds lite melatonin för min sömn, jag tar emot och tackar, säger hej då till mina trevliga grannar och inväntar sömnen med ett fett leende på läpparna, en av de bästa nätterna i hela mitt liv.
"Förord": Eftersom jag berättat om detta för så många redan är jag rädd för att jag outar mig själv men samtidigt känner jag att jag inte har lika mycket att dölja längre, jag är inte längre samma (lite lätt inskränkta) människa jag var när började skriva på forumet.
Aja.. Jag var på den psykedeliska festivalen Boom i Portugal i år. Psytrance i alla dess former och diverse annan psykedelisk musik utlovades, underbart. Hade hört om att det inte borde vara allt för svårt att få tag i meskalin och ayahuasca-shamaner där, två saker jag har varit intresserad av länge, speciellt meskalin.
På väg mot Boom började jag prata med mina vänner om det, någon var redan intresserad sedan innan och de flesta kände att de ville testa de också. Det visade sig att precis framför oss satt en svensk snubbe som hade testat det på förra Boom, för två år sedan. Allt han sa lät precis som det jag ville ha. Helvete vad jag ville ha tag på meskalin.
Boom började fantastiskt, sköna människor, bra röka, bra väder, vackra byggnader. De två första dagarna innan musiken drog igång fördrev vi tiden med att röka cannabis, bada, röka dmt, leta droger och bara lata oss. Jag tog ett tygstycke som jag gjorde till en mantel där jag skrev "Buying mescaline, speed & methylone" vilken jag gick runt med på området. Manteln gav mig inte det jag sökte efter men jag hittade i alla fall dmt. Försäljare kom ibland till vårat camp, det hade lite allt möjligt men inte det jag letade efter. En snubbe sa att hans vän kanske kunde sälja 1g för 140 euro. Om man tar 500 mg betalar man alltså ca 700 kr för en tripp. Värt det? Ja egentligen, men jag var lite snål - som tur är visade det sig! Om jag minns rätt tar vi (nästan) alla LSD samma dag, hade den bästa upplevelsen på LSD någonsin och detta var blotta 150 microgram, set & setting gör sitt.. Nog om det! Dagen efter kommer min vän med en kul kille till campet, en holländare vars vänner krängde meskalin på campingen. Vi går dit direkt. Ingen där, helt tomt. Jag tänkte försöka senare, tackar för hjälpen och så skiljs vi åt. En halvtimma efteråt är han tillbaka i vårat camp - med en kapsel "stor dos" meskalin av San Pedro, för 15 euro! Mina vänner vill också ha så vi går till campet som sålde igen, denna gång är det folk där. Till vår stora förvåning förnekar alla att det skulle säljas meskalin eller något annat där. Jag har mitt i alla fall, även om det är synd att jag inte kan dela upplevelsen med någon. Klockan är mellan 18:00-19:00 och jag bestämmer mig för att svälja ner meskalinet i vatten (mindre risk för att spy tydligen, något som verkar vara mer regel än undantag vid upcomen). De andra bestämmer sig för att ta 2CB istället.
Nu börjar det. (Vi byter dåtid mot nutid)
Jag har suttit och väntat länge, jävligt länge på att något ska hända. Fortfarande bra stekt sedan jag åt ett par bollar hasch tidigare. Vet inte hur lång tid som gått men äntligen pirrar det i min kropp på ett sätt jag inte känner igen. Är det inte fantastiskt att upptäcka nya rus? Att känna något man inte gjort innan. Pirret håller på länge och magen gör ont. Väldigt ont. Utan att jag märkt hur det hänt har jag börjat hallucinera lätt, skumma ljudhallucinationer uppkommer, många dessutom. Eftersom det börjat bli mörkt bör klockan vara runt 21:00. Magontet förvärras, balansen förvärras den med, mycket. Jag sätter mig lite längre bort från de andra för att inte skapa någon tråkig stämning. Känner mig bara konstig. Magontet blir verkligen inte bättre, det gör så otroligt ont, som knivar som sticker. Påminner om grov magkatarr så jag tar två omeprazol. Det hjälper inte. Jag andas mycket tungt och är yr. Får ut mig korta meningar om hur dåligt jag mår. Mina ögon tåras. Jag vet att jag kan stå ut, jag måste stå ut, jag har velat göra detta så länge och nu gör jag det, imorgon är ju allt bra igen så stå bara ut! Får en känsla av att jag förstört mina vänners kväll, de ser uttråkade ut (visade sig att det 2-CB de tog var något annat sederande, trist!). Vi bestämmer oss till slut för att fara mot scenerna och musiken. När jag ser hur vackra alla lampor på vägen är skrattar jag högt, det är så vackert så jag kan inte göra annat än att skratta. Plötsligt hugger magen till igen.
Vi går förbi KosmiCare, ett ställe där de tar hand om människor som har snedtrippar och hjälper till med liknande. Jag snedtrippar inte så jag tvekar till en början men jag måste ha hjälp så vi går dit allihop. Jag ber om något som kan hjälpa mig spy men de har inget. Först tror de att jag snear (tror jag) men sen verkar vi vara på samma plan och de ger mig tips om hur jag kan spy via fingrar och saltvattenlösning. Blä, jag avvaktar.
Bara minuter senare slår jag igenom.
22-23:00. En varm känsla i hela kroppen, ett stort leende på läpparna. WOW verkligen. Det känns som att jag ska explodera av BRA känslor. Hela världen är så vacker. Så vacker! Horisonten finns inte längre, allt är bara en stor jävla smet av neonljus, stjärnor och annat som flyter runt. Saker och ting rör sig mjukt men snabbt och oregelbundet, så extremt fascinerande. Det ser lite ut som en Van Gogh målning (inte helt olikt: http://i.imgur.com/uzgcT4Q.jpg). Allting ser ut att vara så mycket större än normalt. Stjärnorna på himmelen är 10 gånger större än vanligt och mycket tydligare dessutom, kontrasterna är tydligare. Jag kan inte riktigt prata, det blir mest bara sluddrande osammanhängande meningar, men jag mår bra! Jag skriker högt, så högt jag kan, snubblar omkull och omfamnar marken. Jag kollar upp mot himmelen. Människor som går förbi kollar intresserat med stora leenden. De verkar fatta att jag mår sjukt bra. Plötsligt ser jag en grön neonpinne ståendes vertikalt på marken. Tre män står runt om och dansar lite lätt till musiken som spelas på scenen längre bort. Den ena rör sin hand mot den men drar i sista sekund bort en snabbt medan han gör en allvarlig min. Jag rycker till och snubblar till igen. De skrattar lite. Jag rör mig närmare men vågar inte röra vid den. Den lyser så starkt, den är så vacker. En av männen täcker för pinnen med ett fodral och drar sedan sakta bort fodralet, det är så spännande. En annan tar upp den och drar den fram och tillbaka framför mina ögon med min blick fäst vid den. De skrattar högljutt och jag vill ha mer. ”Psychedelic porn!” utbrister en. Vi utbyter lite hasch mot pinnen, nu är den min!
Att dansa skulle bli lite halvt omöjligt visade det sig. Vi drar mot Alchemy Circle, den näst största scenen. Det spelas någon långsam psykedelisk dub. Ljudet tar upp hela min värld. Jag rör mig till musiken men jag dansar inte, jag bara staplar runt baklänges i halvcirklar och rör mina armar mjukt, men jag ler stort och varje gång jag får ögonkontakt med någon får jag ett lika stort leende tillbaka, ibland ett skratt. Ruset styr mig helt och jag känner mig nästan bäst, känner att jag är en grymt bra människa som sprider glädje och det känns så naturligt. Vid varje ej förutsedd ändring av ljudet staplar jag till i min obalans och backar ett steg. När det blir för mycket ramlar jag. Jag tappar ständigt bort mina vänner men titt som tätt hör jag ”där är du ju!” och så hittas jag plötsligt. Vi möter upp lite bekanta från Sverige. Detta är enda gången jag känner mig lite osäker, jag vill kunna prata men det funkar inte riktigt. Skakar av mig det rätt så snabbt. Vi rör oss mot Dance Temple istället, d.v.s. main stage. Kan inte beskriva hur vackert det är, det är så överväldigande så mina ögon tåras ännu en gång. Det spelas forest psytrance och darkpsy, något jag tyckt om mycket sedan innan men det är så här det ska upplevas. Jag har alltid trott att tjack är det bästa till darkpsy men detta är verkligen the perfect match. Perfektion. Det är lättare att dansa till men fortfarande riktigt konstigt för mig, inte för att jag bryr mig direkt, det är bara skönt att röra sig till musiken. Vi går bort ett tag, det känns lite förvirrande, vi vet inte var vi ska gå och jag vet inte om jag klarar mig själv. Tillslut säger jag att det är dags för mig att tappa bort mig. Det känns som det rätta att göra. Jag drar till Dance Temple igen och bara omsluts av allt det vackra och mörkret i musiken. Jag är verkligen i ett med musiken, allt är så rätt! Efter ett par timmar nonstop dansande ensam drar jag mig mot campet. Några är fortfarande ute, vissa gör sig redo för sömn. Jag röker lite hasch och beger mig in i tältet. Medan jag ligger och funderar över allt som hänt känner jag ett enormt sug efter dansgolvet igen. Jag meckar ihop ett par stycken och beger mig. Klockan är vid detta laget ca 04:00. Peaken har lagt sig för någon timma sedan men jag är fortfarande bra igång. Sätter i mig ett mål mat, inga problem att äta! Jag dansar och röker. Tar paus någon gång för att fundera lite över saker och ting. Jag mår bra men energin är nästan helt slut. Dags att gå hem till tältet. Väl där möter jag vår campgranne, en fransyska och hennes man som bodde i Sydafrika. Fransyskan mötte jag tidigare i KosmiCare, hon är 44 år och just nu bra kickad på ”några” gram svamp. Vi pratar om dark/forestpsy och hi-tech psytrance. Hennes man bjuder på fint ice-hasch, något jag rökt mycket av innan men detta kan ha varit det bästa jag rökt. Vi skrattar tillsammans, pratar om gamla trippar vi haft och jag förstår snabbt att jag är lite av en nybörjare jämfört med dessa. Två gånger har fransyskan satt i sig 1200 microgram LSD. Hennes man säger att det inte är något att skryta om och att det var något hon inte borde ha gjort. De tjafsar lite lätt om det som om det vore något helt trivialt. Vilket par.
Runt 09-10:00 på morgonen vaknar några vänner upp. Jag erbjuds lite melatonin för min sömn, jag tar emot och tackar, säger hej då till mina trevliga grannar och inväntar sömnen med ett fett leende på läpparna, en av de bästa nätterna i hela mitt liv.
Låter som att du hade väldigt trevligt! Lite avundsjuk måste jag medge att jag är.. Kan du ge något exempel på muisk/låtar som spelades där?
