Har svenskar kyrkan liturgi alltid varit så katolsk till sitt uttryck?

Svenskar Kyrkans liturgi är vad jag förstått relativt katolsk i sitt uttryck, i relation till andra protestantiska (kanske ska man säga lutherska?) samfund.

Har det alltid sett ut så? Är det ett exempel på en kontinuitet från den katolska tiden, eller beror det på senare reformrörelser? Jag lyssnade på "människor och tror" på P1, där de antydde att det var först under 1800-talet som det katolska började träda fram. Stämmer det?

1593 hölls Uppsala möte där det bestämdes att kyrkan i Sverige skulle vara luthersk-evangelisk samt att mässorna skulle hållas på svenska samt att alla gudstjänster ska innehålla en predikan. Dock togs inget formellt beslut kring liturgin utan den bibehölls relativt oförändrad sedan den katolska tiden. Martin Luther hade på sin tid inga invändningar kring att man fortsatte använda den katolska mässan som grund i luthersk-evangeliska kyrkor men i Tyskland ville man ändå rensa bort de katolska resterna efter reformationen. Martin Luthers inställning var att man kunde inrama gudstjänsten med hur många symboler man ville bara man inte förtog Guds rena ord, dvs predikan.
I den äldre katolska mässan så förekom predikan bara under vissa söndagar, stora helgondagar och sådant vilket gjorde att Martin Luther krävde att predikan skulle hållas varje söndag och det är därför de reformerade kyrkorna fokuserar gudstjänsten främst till predikan och inte på mässan, nattvarden.
Under 1800 men kanske främst 1900-talet har man i Svk mer börjat att, precis som katolska kyrkan att fokusera på nattvarden, mässan igen och inte på predikan vilket har gjort att man mer har gått tillbaka till den katolska för-reformatoriska mystiken igen vilket exempelvis tyska lutherska kyrkan mfl reformerade kyrkor i Europa har reagerat på och undrat om Svk verkligen är en reformerad kyrka. Smygpapister har vissa kallat Svk under senare tid.

Okej två frågor i anslutning till det:
1) Har SvK någonsin tagit bort symboler eller på något sätt ändrat mässan på samma sätt som i Tyskland. Har det någonsin sett ut "typ" så här i en kyrka på en söndag i Sverige:
http://www1.wdr.de/mediathek/video/sendungen/lokalzeit/lokalzeit-aus-aachen/dieevangelischekircheunddasmillionenloch100_v-ARDFotogalerie.jpg

2) Hur skiljer sig en gudstjänst/mässa där fokus ligger på nattvarden respektive predikan?

1. Både ja och nej skulle jag nog säga eftersom det beror vilken tidsperiod vi tittar på.
Rent krasst så härstammar den svenska liturgin med dess symbolspråk från den döberska mässan från 1525. 1531 kom den första mässboken på svenska och den följde den döberska mässformen av den latinska mässan eftersom man hade beslutat att "den svenska mässan skulle hållas och skulle man ock likväl icke lägga platt den latinska mässan". Med det menade man att förvisso var den latinska mässan förbjuden men att det var inte möjligt att då ersätta den latinska mässan med en fullständig svensk mässa. Man ersatte därför bara de centrala teologiska delarna i den latinska mässan med svenska partier. Johan III gjorde en egen reformkatolsk handbok och mässbok 1576 som sedan ersattes av en helt svensk handbok/mässbok 1614.


Under 16 och 1700-talet, som kallas för den lutherska ortodoxins tid, vitkalkades många medeltida kyrkor och gjordes ljusare vilket fick till följd att de medeltida målningarna överkalkades och kyrkorna fick större fönster osv. Dopen hölls alltmer i hemmen vilket gjorde att dopets koppling till kyrkan och församlingen försvann.
Under pietismen radikaliserades förbuden mot svk "papistiska symbolspråk" och krav ställdes på ett förbud av att tända ljus och att ha blommor på altaret så 1811s handbok förbjuder ljuständning och blommor på altaret. Förbudet mot ljuständning fanns långt in på 1900-talet. Numera har man tända ljus och blommor på altaret och församlingen får också tända ljus.
Dopfunten har placerats från sin gamla plats vid porten till koret istället för att markera att den lutherska kyrkan bara har två sakrament: dopet och nattvarden. Prediksstolen som under 16-1700talet och 1800 talet var oerhört viktig och visade på en reformerad kyrka används inte så ofta längre utan predikas det så görs det i koret vilket också påvisar en tillbakagång till den latinska liturgin där man predikar vid en pulpet i koret.


2 Det som hände under 1800talet var att man alltmer sällan firade mässa och alltmer höll gudstjänst fokuserad på predikan. Den är uppbyggd på lite olika sätt,ibland är den helt fri från liturgi mer än bönemomenten och sällan sjungen. En annan variant bygger på den gamla högmässan vilket innebär att den är sjungen med många liturgiska moment men saknar nattvardsdelen. Högmässan är sjungen och innehåller nattvard och många liturgiska moment.

Ok högmässan är en variant där mycket fokus ligger på nattvarden rent liturgiskt. Det finns även mässor som är inspirerade av andra kyrkor som tex ökenmässan i Högalids församling. Den utgår från den koptiska mässan och så finns det bla specialvarianter som Iona och Taizemässor. Gemensamt för dem är iaf att till skillnad från en högmässogudstjänst som trots sin sjungna liturgi fokuserar på predikan så fokuserar mässorna på nattvarden och ofta har man läsningar av psaltaren istället för en predikan om du förstår hur jag menar.

Du jämförde med tyska lutherska kyrkor och om vi säger så här att en tysk luthersk gudstjänst och en gudstjänst i pingstkyrkan, EFS, EFK, Equmeniakyrkan/Svenska Missionsförbundet är mer lika varandra både gällande kyrkorum och gudstjänstform än den är mellan Svk och tyska lutherska kyrkan. Varför?
Jo därför att frikyrkorna här har ofta sitt teologiska reformerade ursprung från andra europeiska reformerade kyrkor som den tex engelska metodistkyrkan och baptiströrelsen som är grunden till pingstkyrkan eller tyska reformerade kyrkor. En av de främsta reformatorerna under pietismen när våra frikyrkor växte fram var Karl Barth och han var inte lika välvillig till det katolska arvet som Martin Luther var utan han ansåg att allt katolskt skulle rensas bort. För honom räckte det inte att man vitkalkade kyrkorna utan alla symboler skulle rensas bort. Som vi ser på bilden du länkade finns ju inte ens triumfkorset kvar i kyrkan för det var papistiskt. Karl Barth och andra mer radikala reformatorer inspirerade även de tyska kyrkorna, även de lutherska, gällande det symbollösa kyrkorummet och avsaknaden av liturgi eftersom Karl Barth och de mer radikala reformatorerna ansåg att endast Ordet var viktigt att förmedla i gudstjänsten och det fick inte distraheras av symboler och vad de kallade för "papistiska villoläror".

Tack Gabriel Knight för ett utmärkt och utförligt svar!

Jag bockar!