En kirurgisk kastrering är verkligen ingen billig historia, men för din och hundens väl och ve så är det värt varenda krona. Hon kommer aldrig mer löpa, du minskar risken för juvertumörer (osäker på hur mycket då det är beroende på hur tidigt i hundens liv du kastrerar), du eliminerar risken för livmoderinflammation m.m.
Citat:
Fördelen med att kastrera en tik är självklart att hon efter operationen inte kan få valpar. En annan fördel är att tiken slipper humörsvängningar som hänger samman med varierade halter könshormon i blodet. Vissa tikar blir precis som vissa kvinnor kraftigt påverkade och deprimerade, framför allt under tiden efter löpningen. För vissa tikar kan depressionen sitta i 2 månader efter löpningen.
Kastrering av tik har även påtagliga förebyggande hälsoeffekter. Om kastreringen görs tidigt, helst före 2:a löpningen, så minskar risken att tiken senare ska drabbas av juvertumörer (”bröstcancer”) nästan helt och hållet. I och med att livmodern tas bort vid operationen så försvinner även risken för att tiken ska insjukna i livmoderinflammation. Denna sjukdom tillhör de vanligaste problem som en äldre tik kan drabbas av, och sjukdomen kan ibland bli så allvarlig att tiken avlider om operation inte hinner göras i tid.
Än så länge görs ingreppet vanligen som ett så kallat öppet bukingrepp. Man gör ett ca 10 cm långt (beroende på ras) snitt bakom naveln mitt under magen. Båda äggstockarna och livmodern avlägsnas genom att man knyter av blodkärlen till dessa vävnader och därefter klipper bort vävnaden. Buksåret sys sedan ihop vanligen i tre separata lager – först bukvägg/muskulatur, därefter så kallad subkutan vävnad (bindväv och fett) och slutligen hud. Stygnen avlägsnas tidigast 10 dagar efter ingreppet. Under denna konvalescens ska tiken ta det lugnt, endast gå ut och rastas, samt ha en krage eller body på sig så att hon inte kan komma åt att slicka på såret.
Precis som på humansidan börjar man framför allt på de större djursjukhusen utföra fler och fler ingrepp via titthålskirurgi. Kastrering är ett ingrepp som ibland passar för denna teknik. På en något äldre tik är det dock oftast en fördel med ett traditionellt buksnitt för att man ordentligt ska kunna granska organen.
Alla ingrepp kan innebära risker för ”biverkningar”. För en tik så är de vanligaste problemen:
Fetma: Direkt efter operationen bör man övergå till ett lågkalorifoder, alternativt rejält minska på matportionen. Det är lättare att hålla tiken i ett bra hull om man tar itu med detta på en gång, jämfört med att vänta och försöka banta henne när hon redan blivit tjock.
Förändrad pälskvalitet: Vissa raser med lång glansig päls kan bli matta och lockigare. Det gäller t ex raser som cocker spaniel och irländsk setter. Andra raser kan få tjockare/tätare päls än tidigare, t ex spetshundar. För merparten av hundraser blir det dock inga större förändringar i pälsstrukturen.
Inkontinens: Vissa tikar kan få svårt att hålla tätt framför allt när de sover. Denna biverkan kan ibland debutera ganska snart efter operationen men i andra fall först 4-5 år senare. Skulle tiken bli inkontinent går det vanligen alldeles utmärkt att behandla detta med mediciner.
Ring runt mellan lite olika veterinärer då priserna kan diffa väldigt mycket! Här i Gävle skulle de ha närmare 10 flak för att kastrera medans de på Strömsholm skulle ha nåt på 6...
