Funkar inte med min kollega

Hej! Nu är det så att jag har fått lite problem med en kollega. Hon har varit föräldraledig och nyss kommit tillbaka till jobbet. Jag började jobba där under tiden hon var ledig. Vi är helt olika varandra, verkligen totalt olika. Jag uppfattar henne som lite fin i kanten. Hon tänker mycket på sin vikt, som redan är på gränsen till undervikt, och hon verkar alltid tillgjord på något sätt. Jag är mer den lugna och blyga som inte säger så mycket, men jag är väldigt naturlig av mig. Jag har aldrig upplevt att jag haft svårt för att komma överens och samarbeta med andra inom jobbet, men med henne är det svårt. Hon har nämligen alltid en väldigt trist stämning mot mig och jag vet inte vad det handlar om!

Hon hälsar knappt på mig och frågar aldrig hur läget är. När jag har frågat henne har jag bara fått ett kort: "bra!" till svar. När hon snackar med dem andra är hon trevlig, men inte mot mig. Nu känner ju inte jag henne lika bra som de andra eftersom jag träffade henne först efter sin ledighet, men jag har alltid bemött henne trevligt. En gång råkade jag bli lite sen till jobbet pga en lång bilkö och jag fick ett minst sagt otrevligt sms... "Är du på väg???!" Det är alla de där frågetecknen som jag uppfattade som otrevligt och dessutom blev jag bara fem minuter sen. Hallå, kan hon inte ens vänta fem minuter? Vi går helt enkelt inte bra ihop. Jag är väldigt typ strukturerad av mig och vill litegrann ha var sak på sin plats för att lättare hitta sedan. Hon är min motsats... Hon drar fram massa grejer som hon sedan inte lägger tillbaka och hon städar inte ens upp efter sig. Det brukar vara jag som får göra det eftersom jag som sagt gillar ordning och reda. Har någon en aning om varför hon stör sig så på mig? Jag vill gärna ha en bra relation till alla på jobbet, men hon gör mig bara på dåligt humör.

Välkommen till yrkesvärlden! Precis som dina lärare en gång sa till dig så kommer man någon gång i arbetslivet behöva arbeta med människor man inte kommer överens med.

Kanske känner hon sig hotad av dig (är du kvinna?) eftersom du är ny och hon har varit borta och föräldraledig och är rädd att inte känna sig behövd? Hon kanske känner att hon tappat lite i status i jobbet och vill markera sig i rangordningen?

Eller så är hon bara en idiot. Såna finns också.

Du måste däremot kanske inse att du inte kan gå igenom arbetslivet och vara kompisar med alla på jobbet. Ibland går folk inte ihop och då gör man bäst i att hålla saker och ting kort och koncist och skita i varandras privatliv.

Fortsätt vara professionell och även trevlig mot henne. Det lär bara göra henne mer provocerad eller så mjuknar hon efter tid

Jo jag är också kvinna men jag är över 10 år yngre än henne, så jag skulle inte tro att hon känner sig hotad på något sätt. Hon är mer den typen som verkar vilja tro att hon är bäst och vackrast jämt. Jag säger inte emot och provocerar henne, men ändå beter hon sig som hon gör.

Jag fattar att man inte behöver bli vän med alla, men det blir en bättre stämning om alla iallafall försöker vara trevliga. Hon behöver inte prata med mig men om hon ska göra det uppskattar jag såklart om hon gör det vänligt.

Är du 10 år yngre kan hon mycket väl känna sig hotad. Men som tidigare skrivits, skit i henne. Det enda du kan var mot henne är trevlig. Gå inte ner på hennes snäsiga nivå och vill hon vara en idiot så låt henne. Det är bara hon som förlorar på det. Vissa personer går inte ihop så är det bara. Skit i henne och lät det inte förstöra dina arbetsdagar.

Ta upp det med någon av kollegorna som du fått bra kontakt med och säg i stil med. "Jag måste fråga om Annika. Jag får känslan av att hon inte riktigt gillar mig, men jag vet inte varför?" Då har du planterat ett frö i den personens huvud om hur hon beter sig. Fortsätter beteendet tar du upp det med fler kollegor, men säg aldrig något negativt om henne personligen. Tillslut kommer någon ta upp det med henne.

Alternativt gör du som jag skulle göra. Inför alla andra "Annika visst plockar du bort efter dig och sen går du".

Att du är kvinna styrker bara min tes om att hon känner sig hotad och 10 år yngre spär bara på det faktumet än att det skulle tala emot det. Du är yngre, fräschare etc i hennes ögon och hon är nog rädd att förlora uppskattning osv. Vet flera kvinnor, i synnerhet yngre kvinnor, som känner sig motarbetade av framförallt kvinnliga, äldre kollegor.

Ni kan nog bli goda kollegor inom sin tid, men först verkar hon nog vilja säkra sin plats på kontoret och i gruppen innan hon kan känna sig till freds att "acceptera" dig.