han vill ha paus, höra av mig eller inte?

Jag och mitt ex var tillsammans två år. Vi var verkligen lyckliga och allt var bra tills det blev ett distans förhållande pga studier.
Jag fick problem att lita på honom pga min dåliga självkänsla. Och det tog slut på förhållandet, det var han som gjorde slut.

Han säger att han inte är HELT säker och vill ta en paus, men vi gjorde slut. Han vill känna hur det är utan mig, att inte ringa varje dag, skriva och träffas. För vi träffades varje helg.

Vad ska jag göra för att få honom tillbaka? Höra av mig någon gång eller inte?
Hör jag av mig och är glad, trevlig och rolig att prata ned så kanske han saknar de och inser att han vill?
Hör jag inte av mig kanske han saknar mig? Eller glömmer mig helt?

Vad ska jag göra?! Hur har ni gjort för att få Exet som tvivlat tillbaka?

Här inte av dig. Vill han ha dig så kommer han själv att ta kontakt.

Ge honom pausen ha vill ha. Efter 2 veckor kommer det bli brutalt uppenbart ifall ni kan försöka igen eller gå vidare.

Vill göra de rätta för att han ska vilja ha tillbaka mig. Tror ni inte att han bara vänjer sig ifrån mig om jag inte ringer? KAN det inte vara bra att påminna honom om mig ibland genom bara ett litet glatt samtal? Som en vän, inte prata känslor eller hur han känner eller fråga om han ändrat sig... ?

Låt honom vara, han bad ju om ensamtid. Det finns inga jävla "kompis samtal" mellan er, du riskerar och sabba allt om du ringer.
Han bad om tid, han ska höra av sig.
Vad du måste göra är, bita i det sura äpplet ett tag, och försök sysselsätta dig med egna saker, dina kompisar, ta en sista minut nånstans, det är sjukt oattraktivt med något man alltid kan få.
Du måste ju ha ett eget liv främst, folk verkar aldrig förstå konceptet av att vara med en annan människa, han ska vara ett komplement i ditt liv, ett trevligt sådant, du tom kanske älskar honom o han dig - MEN du måste ha ett eget liv, han får inte bli ditt liv, han är en egen person.

Så mitt förslag är, lek med, njut av ditt liv, när han tänkt igenom får du veta - oavsett vilket det blir så blir det bästa möjliga utfall för dig, vill han vara med dig o du fortfarande känner starkt så fine - bli ihop. Vill han inte fortsätta, asbra information det med, då kan du börja leva resten av ditt liv. Och stå på dig, var inte någons alternativ eller andra val - varför ska det vara så självklart att han kan få tillbaka dig bara han vill?

Tyvärr, läs gudskelov, så går det inte att tvinga fram att han vill ha dig tillbaka. Om han "vänjer sig av med dig", så betyder det att han inte behöver dig.

Man kan ana din oförmåga att se hans behov. Man kan även ana att han har fått för mycket av dig. Man kan ana att han behöver space.

Om du menar allvar att du älskar honom, så är ditt första steg att respektera hans behov. Hans behov är ju att vara i fred. Släpp taget, även om det gör ont. Det kommer garanterat göra ännu ondare om du försöker klänga kvar.

Trots mina ord, så finns det hopp. Men han måste ta nästa steg. Annars blir det fel. Om du skulle "lyckas" klänga kvar så kommer det enbart att skjuta upp en total separation. För om han ger med sig, så gör han det av medkänsla för dig och ger upp sina egna behov. Detta kommer bara att bli ett långvarit mediokert förhållande där ni båda lurar varandra.

varför vill du ha tillbaka en som inte vill ha dig? Du har fortfarande kvar grundproblemet, din usla självkänsla. Så länge du inte tar tag i denna finns det ingen framtid för er, för du är fortfarande samma kvinna som han inte fann attraktiv. Han vill helt enkelt ligga runt, vilket han antagligen redan gjort, så mitt tips blir, skit i ditt ex, bygg upp din självkänsla, leta upp en man som älskar dig, bygg en framtid med honom istället.

Han tröttnade för att jag var svartsjuk.. För att jag har dålig självkänsla. Men jag kan ju förbättra mig/bli bra. Jag vet att han inte har legat runt eller varit otrogen.
Varför ska jag försöka glömma något som var perfekt.. Förutom det problemet.. Som går att göra något åt.

Men problemet kvarstår fortfarande, du har inte ändrat dig på denna korta tid. Det du sysslar med är lite av självbedrägeri. Uppenbarligen tyckte inte han att allt var så himla bra. Det är bra att du inser att du kan ändra dig, men att försöka få tillbaka honom innan du genomgått förändringen är inte lönt.
Du behöver kanske inte glömma det som varit, men komma över det, glömma är fel ord, komma över är rätt ord, och sedan går du vidare i livet.

Problemet är att HAN vill att vi ska prata då och då, VARFÖR?
Tror ni att det kan vara positivt för att det ska bli vi igen eller tror ni att det är negativt att prata då? Vill ju att han ska sakna mig och känna att han verkligen vill. Men får han en "släng" av mig då och då.. Så kanske de räcker för han?