Biståndsmedel används för att övertyga oss om de positiva effekter av bistånd!

I en artikel i SVD (27/7-14) http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ko...4.svd?sidan=11 får man veta att åtskilliga miljoner av de statliga biståndspengarna inte går till fattiga och utsatta människor i utvecklingsländer. Istället används de för att övertyga den svenska allmänheten om de positiva effekter av biståndspengarna!

Skattepengar och bidrag som går till svenska biståndsorganisationer används alltså för att försäkra oss svenskar om att pengarna verkligen gör nytta i utvecklingsländerna. Av artikeln framgår att sammanlagt får ett trettiotal organisationer bidrag för att exempelvis betala pressekreterare, åka till Almedalen, trycka affischer och arrangera olika tillställningar.

Svenska kyrkan, som har 36 000 miljoner i egna tillgångar fick förra året 3 miljoner för att informera svenska folket om de positiva effekterna av sin biståndsverksamhet.

Biståndsmyndigheten Sida använder årligen ca 40 miljoner av sina medel till att informera oss svenskar om effekterna av sitt biståndsarbete.

Min fundering är om det är vettigt att åtskilliga av de miljoner som vi betalar in i skatt går till "informationsinsatser" som syftar till att få oss skattebetalare mer positivt inställda till att skattemedel används till bistånd?

Naturligtvis inte. Ligger väl på samma nivå som biståndspengar som går till korruption och/eller biståndspengar som går till avbetalning av mottagarlandets stadsskuld. Oavsett vilket är det stöld av våra skattepengar. Hade varit intressant om någon vågat göra en ordentlig undersökning av hur mycket pengar som verkligen går till behövande. Jag håller inte andan medan jag väntar.

I princip är ju hela Sverige idag ett "jobbprogram" för akademiker. Jag menar inte att gå off-topic, men för mig blir det allra tydligast när det gäller reklam, nästan all reklam som görs, såväl politisk som kommersiell, görs ju för att dom som är med i den ska kunna kvittera ut en lön.

Samma sak gäller ju "frivilligorganisationer", alla "projekt", osv. osv.


Tillgångar betalar ju inte hyran. Dom genererar ju inga intäkter. Dom skulle teoretiskt kunna sälja sina tillgångar (som ju är fastigheter primärt) men det finns inga köpare.


Som sagt, politiker får betalt (av oss) för att säga till oss vad vi ska tycka. Tjänstemän får betalt av oss för att bestämma vad vi får och inte får göra.

Arbetsförmedlingen får betalt av oss för att förmedla jobb som inte finns. Det är ju såhär det ser ut innan det "smäller". Se Grekland.


Det kom ju en siffra häromsistens att "staten" varje år handlar upp tjänster/varor för 770Miljarder. Gissningsvis är 75-50% av det "overhead".

Ja, det är fascinerande med skattefinansierade myndigheter och institutioner som använder våra skattepengar för att, genom reklam, PR och odlande av personliga kontakter, påverka politiker att fortsätta att hålla bidragskranen öppen.

Mitt favorithatobjekt Svenska Filminstitutet hör till de värsta syndarna på detta område.

Myndigheter och andra skattefinansierade institutioner har idag nästan lika stora marknadsföringsbudgetar som företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Fast man kan förstås se politiken som en marknad, och då blir det förstås rimligt.

I don´t play favourites...but...det här gäller ju kultur överhuvudtaget.


Jag skulle säga större. Det beror såklart på hur man ser det, men ser man till antalet anställda skulle jag säga att myndigheter har avsevärt större budgetar för "marknadsföring" (som ju även är t.ex. oppinionsundersökningar, attitydmätningar, osv.)

Det slår mig alltid hur absurdt det är när media berättar för mig vad jag tycker om någon myndighet.

Jag citerar baksidestexten till journalisten Pär Krauses bok "DET SVENSKA BISTÅNDSBEROENDET" från 2007.

Jag har inte sett något vildsintare bemötande av siffran 10000, och visst går den ut gränsmarkerna då den inkluderar storföretag. Jag har sett en annan framräkning på ca 4500 i Sverige som har bara har bistånd som syssla och är direkt beroende av SIDA:s pengar, inom Afrikagrupperna, Forum Syd, konsulter, frivilligorganisationer osv, inklusive SIDA självt då.

Det är i alla fall en hyfsat stor näring med en försörjningsbörda. Den här näringen är alltid på nåder så det gäller att tala för den om man vill vara kvar i den.

Vi lär i framtiden få se liknande reklamkampanjer från t.ex. Migrationsverket och de binäringar som blivit beroende av dess verksamhet. MV har under ett antal år svällt och fortsätter svälla. Just nu har de politisk medvind och ett repressivt typiskt myndighetsuppdrag som de inte behöver rättfärdiga inför skattebetalarna, men det kommer ändras när opinioner ändras. När jättekolossen Orvar står där med enorm försörjningsbörda och ett tryck från skattebetalarna på att deras kundströmmar ska minska, då kommer nog tonen att ändras och kampanjerna om också deras nödvändighet att hagla.

Det här har varit känt länge.

Det är en storskalig korruption inom godhetsindustrin. Det handlar om tiotals miljarder enbart inom SIDA-systemet och över hundra miljarder inom migrationsindustriella komplexet som drivna byråkrater tillsammans med privata intresseorganisationer kan ösa ur.

En miljard kr räcker till lön, kontor och utrustning till ungefär 1000 högbetalda anställda. Säger sig själv att antalet som får inkomst ifrån dessa system uppgår till rätt så många tusen då de har så många miljarder offentliga medel till sitt förfogande. Hyfundans siffror på 4500-10000 stämmer ganska bra med siffror jag har hört på runt 7-8000. Hur många parasittjänster finns det inom migrationspolitiken? Kan mycket väl vara en rejäl multipel av antalet SIDA-parasiter.

Att de spenderar skattepengar på reklam till varför deras parasitism är ok bör inte förvåna. Dessutom så får de ju massor av gratisreklam då de organisationer som de finansierar tenderar att skriva debatt-artiklar och liknande.

Men vem skulle bemöta den? Det finns inte ens i dom människornas världsbild att dom skulle kunna vara en del av problemet. Dom är ju goda människor...

Men adderar du svenska bidrag (socialsekreterare, arbetsförmedlare, osv.) till det där, kulturabetare, osv. så är du ju uppe i en siffra av 100.000tals människor, kanske till och med närmare miljonen.

Men varför tillåts detta vansinne pågå?

Varför tillåts det som användaren glimmande i inlägg # 7, benämner "en storskalig korruption inom godhetsindustrin"?

Varför tillåts att åtskilliga av de miljoner som vi betalar in i skatt går till "informationsinsatser" som syftar till att få oss skattebetalare mer positivt inställda till att skattemedel används till bistånd

Varför tillåts tusentals "parasittjänster" inom migrationspolitiken?

Är det så att alla dessa "parasittjänster" inom biståndsindustrin fungerar som reträttplatser för politiker som tröttnat, eller som gjort bort sig? Är det därför vansinnet tillåts pågå?

Dels är det fullskalig korruption, dels är det nog en hel del desillusionerade lallare som verkligen tror de gör ett bra arbete, "det är tanken som räknas" eller någon annan rationaliserande floskel.

Och folket? De ger frivilligt och formellt bort sitt eget ansvar för samhället i en urna var 4:e år till dessa professionella lögnare och legitimerar skiten. Sverige ska bli en humanitär stormakt, då ska det kosta vad det kosta vill. Den smala åsiktskorridoren och massindoktrinerandet av värdegrunden har eskalerat i det extremistiska Sverige á la DDR Light.

Eftersom blind ideologi är viktigare än vare sig resultat eller verkligheten, så fortsätter man pumpa ut PR* med skattepengar, istället för att lägga pengarna på seriösa, värdeneutrala utredningar och förändra sin verksamhet därefter. Ser något illa ut, så bortrationaliserar man det med subjektiva, ideologiska värderingar och det kan man göra med vad som helst, oavsett hur illa det är.

*PR = Public Relations = subtil propaganda som riktas mot befolkningar i fredstid för att kontrollera deras världsbild, attityder och beteende. Begreppet myntades av dess grundare Edward Bernays eftersom ordet propaganda från nazisttiden hade en sådan negativ klang.

De goda har ju inte haft anledning att bemöta sådana siffor eftersom argumentet att biståndspengarna stannar i Sverige för att avlöna pärmbärare aldrig används i debatten om bistånd. Det är lite underligt eftersom det alltid funnits ideologiskt motstånd mot bistånd även i riksdag och regering. Det är väl nåt tabu.

Jag känner f.ö. ett par personer lokala uppdrag i Rädda Barnen och de berättar att det är vanligt att de blir kontaktade av "biståndskonsulter" med erbjudanden. Erbjudandena går alltid ut på att deras avdelning av Rädda Barnen ska stå som huvudmän för biståndsprojekt inom något område där konsulten sniffat reda på att det finns bidrag att söka, så sköter konsulten resten. Det är bara namnet de är ute efter. Nu har i alla fall den ena av dem alltid tackat nej, men uppenbarligen finns det lokalavdelningar som nappar. Och så klart nappar det även inom andra ideella organisationer (statsfinasierade eller ej) som Röda Korset. Godhetssystemet är fantastiskt och göder allt från de mest storhetsvansinniga jesusfigurerna till de slemmigaste av slemma.