Citat:
Ursprungligen postat av
Alob
Jag kom på min pojkvän göra bort sig totalt och jag gjorde då slut med honom.
Han var min prins, den jag tänkte på hela tiden, t ex trots flera år gått blev jag ändå alltid extremt glad bara jag såg hans namn på mobilen att han smsat, det liksom dunkade till i hjärtat varenda gång (ja vi samsade mycket). Jag verkligen var nykär och älskade honom. Men sen så gjorde han en sjukt svinig grej mot mig som jag aldrig hela mitt liv trodde om min oskyldiga sjukt snälla pojkvän.
Efter det kände jag bara hat. Det gick verkligen från att jag nästan ville gifta mig med honom till att han kan lika gärna dö. Jag grät som fan när jag fick reda på vad han gjort i 1-3 dagar (tror det bara vara 2)... Men sen tänkte jag knappt på honom överhuvudtaget. Jag hade liksom glömt bort honom helt kan man säga nästan. Inga tårar. Ingen saknad. Ingen känslor öht. INGET.
Alltså betyder det här att jag aldrig älskade honom på riktigt? Kan man gå så fort från att älska till hata en person? Man hör t ex hela tiden om kvinnor som stannar kvar i en relation för de älskar sin man för mycket trots att han misshandlar dom liksom...
Jag är en känslosam person men här blev jag bara sjukt kall och skratta ÅT honom (well ja efter jag gråtit klart i nån dag)
Bara du kan veta vad du kände för honom, sen att det slog över till hat är kanske inte så konstigt om han gjort något riktigt för jävligt. Dom man älskar mest är ju också dom som har störst
makt över en på det sättet att dom kan välja att skada en så otroligt ont. Ibland reagerar man "konstigt" på saker som gör en ledsen.