2014-06-16, 11:28
  #1
Medlem
En märklighet som hände här på Säters sjukhus och som jag efter att den hände då valde att helt tiga om för omvärlden men som jag nu känner att jag vill få berätta om.

Är att en legitimerad sjuksköterska inne på Säters sjukhus försåg och gav mig under en tidsperiod av flera år narkotika klassade mediciner som jag inte hade någon läkare ordination på. Jag vet att jag inte var ensam om detta utan att hon gjorde så med flera patienter under den tiden som hon jobbade här på sjukhuset.

Men att hon tvingades att sluta just pga av att man ansåg att hon hade ohälsosamma relationer med patienter på sjukhuset fast officiellt så valde hon att börja jobba på ett annat sjukhus i landet.

Det hela började med att min dåvarande flickvän som jag hade varit förlovade med gjorde slut och jag var såklart helt förkrossad och under isen så hon tyckte synd om mig och erbjöd sig att hjälpa mig genom att ge mig mediciner.

Problemet var bara att detta istället för att hjälpa mig då gav mig stora problem för jag som var en aktiv missbrukare vid denna tid och inte kunde på något sätt hantera mitt missbruk var det som att hälla bensin över en öppen eld. Hon stal både mediciner ifrån medicinrummet på avdelning 31 och 33 på Säters sjukhus som t.ex. pargetan och lyrica och hon tog dessutom med sig sina egna mediciner som hon hade recept på hemifrån som t.ex. sobril och imovan.

Det hela spårade ur totalt efter att hon hade lånat ut en del pengar till mig för att jag hade köpt en ny bärbar dator efter att en medpatient slagit sönder den jag haft eftersom jag inte velat låna ut denna.

Vi hade olika uppfattningar om vad jag var skyldig henne och det slutade med att hon hotade mig via sms att hon minsann fast hon slutat arbeta på Säters sjukhus kunde se till att jag fick ett helvete om jag inte gjorde som hon sa.

Dessutom så fick jag ett hotbrev ifrån en livstidsdömd fånge som både hon och jag kände och som brukade få komma till Säters sjukhus avdelning 31 ibland i avlastnings syfte. I brevet stod det att jag skulle se till att betala henne annars så skulle han se till att träffa mig när vi båda vara ute.

Jag visade detta brevet för den dåvarande avdelnings föreståndaren på avdelning 30 som också ansåg detta vara väldigt märkligt och fel men någon direkt hjälp att göra någonting åt detta fick jag aldrig ifrån sjukhusets sida.

Jag fick minsann ingen hjälp att göra någon form utav polisanmälan jag har ofta undrat var det pga av att jag är en patient och vårdtagare kanske för jag är väl inte lika värdefull som vissa andra.

Borde inte sjukhuset ha gett mig hjälp att reda ut och anmäla denna händelse?
Citera
2014-06-17, 13:09
  #2
Medlem
lithionits avatar
Låter som ett fall att anmäla till inspektionen för vård och omsorg. Hon bryter mot all form av god sjukvårdsetik och utifrån det du berättar så tveksamt om hon bör jobba inom vården överhuvudtaget.

Men det är svårt som psykiatrisk patient, svårt att få genuint förtroende både från sjukvård och andra myndigheter då de lätt kan avfärda folk pga. psykisk sjukdom och att vederbörande talar sanningen/har fått för sig saker som inte är verkliga.
Citera
2014-06-18, 11:42
  #3
Medlem
Ja det är det största dilemmat som man har som patient och vårdtagare och att det inte bara är en dåres eget försvars tal som det handlar om.
Citera
2014-06-18, 11:53
  #4
Medlem
Hmm, du kanske får bättre svar/riktiga svar om du tar upp detta i Juridik?
Det borde/måste ju finnas en lösning där ute! Hoppas du hittar rätt och får bra svar
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in