Hur strukturerar man sina tankar som filisof?

Det där med att bryta ner är väl lite det man alltid gör.
Problemet för mig är ofta då att dessa små förgreningar blir så enormt många (hur många parametrar kan du inte få in i "hur är det att vara en lampa" egentligen) att de till slut blir ohållbart att hålla reda på alla, så mycket att man ibland glömmer bort vart man började. Detta ser jag fortfarande som ett lite olöst problem här..

Någon som skrev att de som inte har en filosofiskt vandrande hjärna är blessed - Amen!
Jäklar vad overwhelmed man kan bli av begäret att ständigt gräva ner sig i tankebanorna och jäklar vad långt tid det kan ta att berätta en helt vanlig historia när man försöker få in så många parametrar i den, i min erfarenhet.

Det viktigaste tycker jag är att få struktur på tankarna genom att läsa andra filosofer, och böcker i de ämnen man intresserar sig för. Det är mycket viktigt att lära sig använda samma terminologi som andra. Samtidigt lär man sig att det man funderat på, har i regel andra funderat på ännu mer.

Annars kan man sluta som en kufisk typ som skickar hundratals brev med egen terminologi, som ingen begriper.

Underligt tanke, "hur är det att vara en lampa?".

Tror att det var lite skämt kring Heidegger, men jag har fortfarande inte läst Sein und Zeit...