Moderaternas och Folkpartiets succéval! Segern i en liten Ask.

Det är tydligt att väljarna belönat Moderaterna och Folkpartiet för att de skrotat jämställdheten och satsat på radikalfeminism med färglada-kuvert-Beatice Ask och Maria Arnholm. Det har tydligt lockat över väldigt många väljare från den yttersta vänstern. Succén är ett faktum.

Att låta vänsterpartisten och queer-hjälten Inti Chavez Perez tillrättalägga den emotsedda statliga utredningen "Män och jämställdhet" var ett genidrag av M och Fp. Det belönas nu av feministerna som röstat för en värld i rosa skimmer och glödande rött hat. Vilket såklart kommit de blå partierna till del...

Eller har den analysen visat sig slå fel, borgar-strateger?

Kanske vill borgerliga väljare inte ha omvänd bevisbörda i rättssalarna, curling av tjejer och skyll-dig-själv för killar i skolan, statligt sabotage mot mäns politiska organisering och miljardregn över radikala hatorganisationer för kvinnor, vinklade utredningar om hur dåliga män är och hur synd det är om stackars offerkvinnor, förnedring av pappor och kränkning av barnkonventionen som en extra krydda vid separationer, gräddfil för karriärskvinnor och social utslagning förbehållen män.




Vad tror ni?

1) Kommer Alliansen fortsätta sin brunstiga tjurrusning vänsterut?

2) Kommer de envist fortsätta försöka vinna kvinnliga vänsterväljare och blöda manliga väljare som får betala kvinnornas lyxfrågor med att få sina liv förstörda?

Reinfeldt har förstört moderaterna inneifrån. Moderaterna är inte längre moderaterna det är något annat nu under Reinfeldts styre. Ska bli intressant att se hur många år till dom kommer orka dras med det kolhuvudet.

Det hela är ju mycket märkligt.

I den borgerliga idédebatten finns det flera vettiga röster. Men när Alliansen ska forma sin politik och marknadsföra den vågar de inte lyssna till de utmärkta analyserna i de egna leden. Istället famlar man efter marxistiska analyser av kön, och försöker prata om att en god ekonomi löser alla sociala problem.


Det håller inte. Man kan inte skicka fram Gunnar Hökmark och hoppas att det väger upp för att man har en satt en vänsterfeminist som justitieminister. Man avskedar en klassisk liberal som Sabouni från den nya ministerposten "jämställdhetsminister" och sätter in ännu en vänsterfeminist, Maria Arnholm. I deras värld är kanske den svenska kriminalromanen utgör en valid världsbild, men som utgångspunkt för borgerlig politik är Marklund/Mankell/Stieg/Bodström en helt galen utgångspunkt. Vi män känner inte igen oss i dessa nattsvarta fiktioner som vänstern målar upp.

Ska Alliansen och borgarna ha en hållbar jämställdhetspolitik kan den inte utgå från vänsterns anti-mans-propaganda. De kan inte tävla på kommunisternas egen planhalva. Det är dags att återgå till klassisk feminism och inse att idag är det mansfrågorna som släpar efter.

Nu när FI sitter där på den yttersta vänsterkanten av den politiska kartan, finns det ett stort orört utrymme att tala om jämställdhet utifrån ett jämställt perspektiv. Till skillnad från det kvinnocentrerade perspektiv som feministerna står för.
Det perspektivet, utan mansförakt, har potentialen att tilltala långt många fler väljare.


Vågar borgarna lämna knatteligan och tala om jämställdhet för båda män och kvinnor?

Själv tror jag att man på förhand bestämt att det är dags för ett byte. Hela demokratifantasin blir lite besvärlig om folk fortsätter att välja samma härskare. Nu har vi haft alliansen i åtta år, Löffe och Bildt har träffat överhögheten och bestämt att det är dags att byta.

Man bekymrar sig inte ens med att dölja det längre. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter...rg_8245414.svd

För att vara lite mer Ontopic. Jag tror inte att moderaterna/alliansen kan gå allt för långt åt vänster. F!, V, MP och S står ju samtliga för totalitära och antiindividuella åtgärder som i praktiken samtliga kan sammanfattas som förbud, statligt ingripande och höjda skatter. Något som vettiga "höger" väljare knappast uppskattar.

Jag uppfattar det som att Moderaterna är paralyserade av sina motgångar. Det verkar nästan bakbundna, som om någon förbjudit dem att tala klarspråk om feminismens kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är ju som sagt märkligt.

Visst finns det några riktigt rika och mäktiga personer i världen som bedriver påtryckningar, däribland lobbyorganisationen Bilderberggruppen. Att förneka det vore naivt. Sen kan man ju bara spekulera i hur de opererar för att gynna sina egna politiska och ekonomiska maktintressen. Det vet vi ju nästan ingenting om, och de politiker som blir inbjudna till deras informationsmöten vet nog inte så mycket mer de heller. Finns liksom inte så mycket att säga om det därför. Antagligen är de för feminism eftersom det slår sönder civilsamhällen och frigör arbetskraft, samt minskar barnafödande och överbefolkning. Men det är omöjligt att veta hur kraftfulla påtryckningsmedel de har ocg hur de använder dem.