Citat:
Det var en bra reflektion av dig. Ibland i livet kommer det vara situationer där det bara är jag som tror på mig själv eller någon idé! Varför inte följa sin magkänsla om fördelarna väger mer? Jag ska försöka tänka lite mer på mig själv, på mitt eget bästa. Tack för tipset.
Citat:
Tycker att du gjort helt rätt, alla har vi våran rätt att utvecklas och att få göra vad vi vill. Jag menar, hur tufft är det inte med en tjej som vill cykla downhill? 
Det finns ju gott om tjejer som klättrar i berg, dyker med mera så varför skulle det vara märkligt om du cyklar? Nä, gör som du vill det kommer att ge mest i längden.
Varför föräldrar är bromsklossar kan jag inte svara på mer än att jag känner samma sak själv, har ett ganska stort intresse för klockor och berättar jag att jag ska köpa bla bla för X antal tusen blir de arga och påstår att jag kan göra något bättre för pengarna. Men vad skulle det vara? Det är mitt intresse och jag lägger min tid och pengar på det - en annan kanske lägger det på resor och för din del att testa nya grejer så som att cykla.
Det finns ju gott om tjejer som klättrar i berg, dyker med mera så varför skulle det vara märkligt om du cyklar? Nä, gör som du vill det kommer att ge mest i längden.
Varför föräldrar är bromsklossar kan jag inte svara på mer än att jag känner samma sak själv, har ett ganska stort intresse för klockor och berättar jag att jag ska köpa bla bla för X antal tusen blir de arga och påstår att jag kan göra något bättre för pengarna. Men vad skulle det vara? Det är mitt intresse och jag lägger min tid och pengar på det - en annan kanske lägger det på resor och för din del att testa nya grejer så som att cykla.
Håller med om att deras verklighetsbild av mig kanske inte riktigt stämmer överens med deras alltid. Klart tjejer kan klättra, cykla downhill m.m. det har du rätt i och det är precis vad jag ska göra.
Som du skriver om klockor så verkar du gilla det, så varför inte fortsätta med det om du har råd och intresse? Om du mår bra av det så tycker i alla fall jag att du ska fortsätta med det intresset!
Citat:
Ska du dra till Mehico? WOW, vad kul! Det där låter som en bra plan!
Hojja downhill håller jag med om, det ser jävligt skoj ut, kör på det.
Annars kan jag rekommendera musik, att lära sig spela ett instrument.
Berätta ingenting för dina föräldrar, dom behöver klippa navelsträngen och lära sig att inte kontrollera dig, samt lära sig att acceptera och respektera dig.
Ska du dra till Mehico? WOW, vad kul! Det där låter som en bra plan!
Hojja downhill håller jag med om, det ser jävligt skoj ut, kör på det.
Annars kan jag rekommendera musik, att lära sig spela ett instrument.
Berätta ingenting för dina föräldrar, dom behöver klippa navelsträngen och lära sig att inte kontrollera dig, samt lära sig att acceptera och respektera dig.
Meeehiiico! Jajemen, jag funderar starkt på det. Tänkte åka till Cancún. Det verkar schysst. Jag håller med dig där angående respekt och acceptans. Alla har inte samma intressen och är de inte insatta eller har intresse av min kommande sport så är det inte mitt problem - så länge jag inte lägger kraft på att engagera mig i vad de tycker, vilket jag tyvärr gjorde nu. Jag ska försöka bli bättre. Gå efter magkänslan och väga för- och nackdelar mot varandra. Men det blir downhill, det känns helrätt.
Citat:
Jag började berätta mindre för människor vad jag ska göra eller har för planer just p.g.a av bromsklossar som du kallar det för. Nu berättar jag oftast endast om någon har visat genuint intresse.
Men sen måste du förstå att en del av bromsklossarna är för att skydda dig. Man kommer alltid vara ett barn i sina föräldrars ögon.
Skitkul att du vill pröva det här med downhill men bara så du vet att vissa delar av Mexico är skitfarligt. TA reda så mycket du kan om Mexico och vart man kan göra det man vill utan att oroa sig för brutala psykon som vill råna och göra andra elaka saker mot turister och sitt eget folk
Men sen måste du förstå att en del av bromsklossarna är för att skydda dig. Man kommer alltid vara ett barn i sina föräldrars ögon.
Skitkul att du vill pröva det här med downhill men bara så du vet att vissa delar av Mexico är skitfarligt. TA reda så mycket du kan om Mexico och vart man kan göra det man vill utan att oroa sig för brutala psykon som vill råna och göra andra elaka saker mot turister och sitt eget folk
Det gjorde du verkligen rätt i, även jag ska fortsätta tänka mindre på vad andra tycker om något som jag verkligen tycker verkar skitkul, spännande och något som JAG skulle må bra av. Jag behövde den där boosten som ni gav mig här kära användare. Ibland ska man tänka lite mer på sig själv och vara mer egoistisk. Det ska jag försöka vara i detta avseende numera.
Håller med angående Mexico och det var fint av dig att underrätta mig om risker i det landet. Cancún dit jag vill tror jag inte är någon större fara. Om jag lever efter resan får du en livsrapport.
Citat:
Jag har senaste tiden fått uppfattningen att det är väldigt svenskt att kritisera någons planer. Jag har faktiskt försökt lägga märke till när människor i min omgivning kritiserar någons planer och jag har märkt att i min omgivning är det väldigt vanligt. Det är till och med så att jag, utan att tänka på det, kritiserar andra för deras val. Jag försöker sluta med det och istället uppmuntra, men det är svårt att bryta.
Jag tror den enda lösningen är att vara uppmärksam på vilka kompisar man har och hitta vänner som stöttar istället för att kritisera i sådana lägen. Då blir man i vart fall inte kritiserad jämt.
Jag tror den enda lösningen är att vara uppmärksam på vilka kompisar man har och hitta vänner som stöttar istället för att kritisera i sådana lägen. Då blir man i vart fall inte kritiserad jämt.
Ja, många användare här tycks dela din uppfattning om att det är Jantelagen som ligger till grunden för det missunnsamma tänket som jag nämnde i min trådstart. Vilka är vi egentligen att ge kritik till någons val? Barn som inte längre bor med sina föräldrar har rätt och ska fatta sina egna beslut. Föräldrarna hade 18 år på sig att uppfostra och barn formas även av sin omgivning (vänner/kollegor m.m.) och borde våga förlita sig mer på sitt inre. Vad som är rätt och fel i ett samhälle och mot oss själva borde vi ha lärt oss under vår uppväxt. Mitt kommande intresse är inget destruktivt heller, i ett sådant läge kan jag förstå om föräldrar faktiskt kritiserar MEN det är alltid upp till individen att fatta bättre beslut om man VILL. Så är det ju.
Håller med angående omgivning, det är nog alltid bättre att omges av människor med positiv energi än tvärtom. Nu är det här mina föräldrar men fortfarande - jag kan tänka efter lite hur mycket jag vill ta in av deras kritik och lyssna mer på mig själv. Dessutom behöver de inte veta allt om mig, alla har vi rätt till vårt privatliv.
Vill tacka alla användare som tog sig tid att svara. Tack för stödet och kloka ord.
Och inte lägga så mycket energi på andras åsikter om man själv känner att man gör rätt val.
Jag behöver en självkänsleboost känner jag nu när jag skriver och det fixar jag genom att tänka mer på mig själv och mitt bästa. Det känns som det enda rätta nu, att fokusera på mina intressen och vad JAG vill uppnå och mår bra av - det är väl det livet handlar om bland annat.
Det gäller att hantera sådant som bromsar en i livet bara, så länge det inte är en förälder som vill bromsa sitt barns destruktiva handling, då kan jag förstå att man som förälder lägger energi på att få sitt barn att tänka om och göra bättre. Det är bra att vi diskuterar det här med att människor kan vara ovanligt missunnsamma mot andra ibland - när det egentligen inte är nödvändigt alls. Det vore bättre om fler tänkte mer optimistiskt och stöttade, tror jag. Det mår vi nog alla bättre av!
Citat:
Du har verkligen så rätt i ditt första stycke. Det är inte bra för mig alls att ta in för mycket av det de säger, för det har redan påverkat mig negativt som jag skrev i trådstarten. Jag ska försöka tackla dessa situationer bättre i fortsättningen och berätta vissa saker i efterhand istället. Då är de redan gjorda och föräldrarna får säga vad de vill. Jag är en vuxen människa som har tagit så många beslut i mitt liv och det har gått bra. Som jag svarade en annan användare så är det viktigt att så länge man vet om att man inte gör något destruktivt mot sig själv - så ska man leva som man vill, det anser jag.
TS: Tycker du ska sluta berätta dina planer för föräldrarna om allt de gör är att kritisera både det du tänkt göra och ogiltigförklara din förmåga att själv fatta beslut som är bra. Det är inte bra för dig varken på kort eller lång sikt.
Många skulle nog avfärda deras beteende som att de "bryr sig" och "är överbeskyddande", men när man vuxit upp med sånt vet man att så inte är fallet, utan att deras syfte är att trycka ner en tills man inte litar på sin egen förmåga, och målet i sin tur är att man hamnar i beroendeställning till dem och därmed upprätthåller kontakten för att man inbillar sig att de "sitter på de rätta svaren" eftersom man själv inte gör det.
De verkar ha vissa tendenser av narcissistisk personlighetsstörning, läs lite om det och se om det kan stämma.
Många skulle nog avfärda deras beteende som att de "bryr sig" och "är överbeskyddande", men när man vuxit upp med sånt vet man att så inte är fallet, utan att deras syfte är att trycka ner en tills man inte litar på sin egen förmåga, och målet i sin tur är att man hamnar i beroendeställning till dem och därmed upprätthåller kontakten för att man inbillar sig att de "sitter på de rätta svaren" eftersom man själv inte gör det.
De verkar ha vissa tendenser av narcissistisk personlighetsstörning, läs lite om det och se om det kan stämma.
Och inte lägga så mycket energi på andras åsikter om man själv känner att man gör rätt val. Jag behöver en självkänsleboost känner jag nu när jag skriver och det fixar jag genom att tänka mer på mig själv och mitt bästa. Det känns som det enda rätta nu, att fokusera på mina intressen och vad JAG vill uppnå och mår bra av - det är väl det livet handlar om bland annat.
Citat:
Ja, du har rätt angående att jag vill göra lite revolt mot mina föräldrar, haha. Det har jag faktiskt många exempel på. Jag har aldrig gjort något olagligt eller ens testat knark utan jag tänker på annat under mina tonår och mina senare år, även nu när det gäller downhill. Pga deras beteende så vill jag irritera de lite pga att jag redan innan känner till deras reaktioner. Men om jag vill cykla downhill så gärna och jag inte upplever det som något destruktivt - utan tvärtom; en glad sport, tid att göra något roligt på min fritid och lära mig mer om cykelteknik samt cykeln så skulle jag säga att det är något positivt. Så jag viker mig inte för dem, det är det värsta jag kan göra för då får de sin vilja igenom medan jag bromsas, det känns fel! Verkar som att din mor inte förstår att du är en självständig individ med egna behov. Samtidigt känns det som att du försöker göra lite revolt och slå dig fri. Kanske genom att göra saker som du vet dina föräldrar kommer att vara kritiska mot (även om det är undermedvetet), som en protest helt enkelt. Vissa föräldrar är avundsjuka när deras barn blir vuxna och börjar leva självständigt. Dom kan även tro att dom kommer bli övergivna. Därav försöker dom förhindra en separation från barnet och börjar bete sig konstigt, genom att vara kritiska eller genom att försöka trycka ner (förminska). Men dom ökar bara risken för en större separation genom detta beteende, att man helt enkelt tröttnar och aldrig hör av sig mer.
Citat:
Människor är allt, inte bara konstiga. Det är den här dumma jantelagen som spökar lite och sen är många svenskar medvetet/omedvetet pessimistiska. Jag vet inte riktigt varför egentligen. Det är fett tråkigt. Man blir tvungen att skaffa en självständighetsmentalitet när vi är flockdjur i slutändan och det kan vara destruktivt.
Jag tycker man kan kräva lite att folk som ska älska och bry sig om än INTE trycker ner eller försöker krossa drömmar. Nu är givetvis inte alla så men det ligger verkligen en negativ stämning/anda i luften väldigt ofta som folk verkligen inte bryr sig om att försöka döda.
Hur jävla svårt är det att förstå att konstruktivitet och lite vänlighet är ett måste?
Människor är konstiga
Jag tycker man kan kräva lite att folk som ska älska och bry sig om än INTE trycker ner eller försöker krossa drömmar. Nu är givetvis inte alla så men det ligger verkligen en negativ stämning/anda i luften väldigt ofta som folk verkligen inte bryr sig om att försöka döda.
Hur jävla svårt är det att förstå att konstruktivitet och lite vänlighet är ett måste?
Människor är konstiga
Det gäller att hantera sådant som bromsar en i livet bara, så länge det inte är en förälder som vill bromsa sitt barns destruktiva handling, då kan jag förstå att man som förälder lägger energi på att få sitt barn att tänka om och göra bättre. Det är bra att vi diskuterar det här med att människor kan vara ovanligt missunnsamma mot andra ibland - när det egentligen inte är nödvändigt alls. Det vore bättre om fler tänkte mer optimistiskt och stöttade, tror jag. Det mår vi nog alla bättre av!
"...så länge jag inte lägger kraft på att engagera mig i vad de tycker, vilket jag tyvärr gjorde nu. Jag ska försöka bli bättre."
Det är inte du som måste bli bättre, du är redan tillräckligt bra
Berätta för din familj när du kommit hem från din resa så tar du bort en hel del oro från dina föräldrar, dom ser ju hur bra du mår "nu när du är hemma igen", typ.
Lycka till!
Det är inte du som måste bli bättre, du är redan tillräckligt bra
Berätta för din familj när du kommit hem från din resa så tar du bort en hel del oro från dina föräldrar, dom ser ju hur bra du mår "nu när du är hemma igen", typ.
Lycka till!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
