"Dummare än tåget" och andra oförklarliga uttryck!

»Jag är inte den som är den« är en lite överraskande förkortning.

En typisk situation är att någon fixat fyra frallor men bara får två gäster.
När var och en av de tre närvarande har tagit en fralla säger värden:

— Är det någon som vill ha den sista frallan? Osten ligger och svettas.

Då säger sidotecknad:

— Gärna! Jag är inte den som är nödbjuden.
eller kortare
— Gärna, jag är inte den som är den.

Så är det med den saken.

Nä, nu är du fel ute. De gånger jag (och alla jag hört) använt detta uttryck så brukar det betyda man inte är bangar eller inte är oföretagsam. Alltså att man gör det man ska eller det som förväntas av en. Ibland kan det också betyda att man gör något som kanske är lite oväntat

"Så han var inte den som var den så han klev ut ur bilen och antog utmaningen."

Lät som en bra förklaring, men kan det vara så att uttrycket fått en vidare betydelse?

Visst har uttrycket en bredare användning. Jag menar att både NorrMoppens och
mina exempel är relevanta. Men förlängningen av den till nödbjuden var en
stundens ingivelse, det medges. Nödbedd är mycket vanligare än nödbjuden,
men SAOB reserverar sig inte för att nödbjuden skulle vara dialektalt.

Jag antar att det är en lite skämtsam bildning på just den typen av uttryckssätt som Egon ger exempel på. I dessa betyder den som är ungefär "sådan att". Jag är inte den som är den skulle då motsvara "Jag är inte sådan att jag är sådan". Jämför uttryck som Nu ska vi inte vara så(da)na.

Man är inte den som tackar nej till något/är rädd för något/inte vill göra något. Man är helt enkelt den. Som då är den. Frågor?

Precis, den som är den måste ju också syfta på någon, vad/vem kan det vara!?

Ytterligare exempel med satsförkortningar som modell:

— Jag är inte den som är den lataste.
— Jag är inte den som är den märkvärdige.
— Jag är inte den som är den fegaste.
— Jag är inte den som är den nödbedde.

Det är väldigt lämpligt att inte nämna negativa egenskaper och på det sättet
orsaka tydlig »guilt by association«. Att underförstå är eufemistiskt.

Tack för alla svar!

Jag tror på den underförstådda eufemismen, med förtydligandet att den förkortade satsen gäller en social stereotyp:

-Tavlans ofullbordande visar på konstnärens kapitulation inför den egna förväntan, ett antagande som styrks av faktum att han just här också frångår sin hittills stränga kontrastteknik. Att dessutom lämna delar av duken orörd för att i stället med krampaktig penselföring irra ut över den redan i förväg monterade ramen – för att inte säga monteringen i sig – transcenderar det traditionella konstbegreppet på ett vis som...
-Gubbfan va full asså, hö hö!
-*Suck.* Alltid är det någon...

Dennæ Någon frekventerar de flesta sociala sammanhang och kan sägas vara välkänd i många skepnader; ex:vis en plumpare inkarnation som resulterat i "Ingen känner Apan känner alla." Eftersom det potentiellt alltid finns en Någon (enligt efterföljande! utvärdering) kan man redan i förväg fråga sig Vem – och inför andra deklarera sig inte vara [den person som kommer spela] Den [rollen].

Tjenna

Lite puckad tråd kanske, men jag kan bara inte sluta tänka på var fan uttrycket grädden på moset kommer ifrån.
Kan inte sova för att jag tänker på det hela tiden. Vem fan vill ha grädde på sitt mos liksom? Ska vara en riktigt sjuk person till det

Stör mig även något oerhört på alla som använder sig av det uttrycket. "Hehe det där var att grädden på moset dä!" fyfan va arg ja blir när någon säger så

Brukar ni använda det uttrycket? i så fall, hur fan tänker ni då?
Och är det någon som vet var det kommer ifrån?

Hoppas på seriösa svar även fast ni kankse tycker tråden är lite konstig

Tack o hej

Säkert nåt uttryck från fattig-Sverige ( 18??-1940) då grädde kanske ansågs som en dyrare vara, och det har säkert koppling till uttrycket " lök på laxen" ,vilket låter mer välsmakande än TS kulinariska anrättning.