Utdelning från fåmansföretag, K10 eller K12?

Hej,

Under 2013 köpte jag in mig som delägare i det företag där jag arbetar. Jag äger 2% där en huvudägare äger drygt 80%. Jag har fått en utdelning om 50 000 kr under 2013 och har nu deklarerat det på blankett K10 (kvalificerade aktier). Eftersom jag inte ägde aktierna vid årsskiftet 2012/2013 fick jag inget gränsbelopp så allt (50 000 kr) skattas som tjänst. Min marginalskatt är ca 52% vilket innebär att dryga 25 000 kr av dessa 50 000 kr betalas i skatt.

I år kommer jag få en något högre utdelning (ca 75 000 kr) och till deklarationen 2015 får jag därför räkna ett gränsbelopp. Under 2013 har en ny gräns införts gällande gränsbelopp enligt huvudregeln, endast 4% och större andelar får tillgodoräkna lönebaserat gränsbelopp. Jag har inte möjlighet att köpa större andel och kommer troligtvis inte få möjlighet till detta inom ett par år (minst). Eftersom min andel är relativt liten jämfört med utdelningen är förenklingsregeln inte aktuell (den ger ca 150 000 * 2% = 3 000 kr) och jag får inte heller räkna lönebaserat utrymme enligt huvudregeln. Huvudregeln tillåter dock omkostnadsbelopp * ca 10,5% vilket i mitt fall är drygt 80 000 kr.
Med K10 nästa år (deklarationen 2015) kommer jag få skatta 20% på årets utdelning vilket innebär att 15 000 kr av utdelade 75 000 kr betalas i skatt.

Jag har nu fått reda på att jag kanske inte alls borde räkna mig till kvalificerade aktier och K10 utan istället okvalificerade aktier och K12-blanketten. Skatteregler för kvalificerade eller okvalificerade aktier finns i broschyr SKV 292. K12-blanketten beskattas rakt av med 25% utan något krav på gränsbelopp. Jag har läst reglerna för kvalificerade/okvalificerade och är nog i gränslandet men jag anser att jag lutar lite mer mot okvalificerade aktier (jag anser mig inte "unik" på bolaget och kan inte heller själv välja att ta ut utdelning istället för lön för att få förmånligare skatt). Med en K12-blankett för år 2013 skulle jag skatta 12 500 kr mindre än med K10-blanketten. Nästa år skulle en K12 innebära ca 19 000 kr i skatt (4 000 kr mer än med blankett K10).

Om jag om några år skulle sälja av mitt innehav med en kapitalvinst om t ex 400 000 kr skulle det bli större skillnad i belopp. För K10 skulle jag troligtvis ha svårt att komma upp i ett lagom stort gränsbelopp och därför få skatta stor del av denna vinst som tjänst (52% skatt), dvs 208 000 kr. För K12 skulle jag få en platt 25% skatt vilket endast skulle bli 100 000 kr i skatt (dvs 108 000 kr mindre än K10). Jag har också hört att man låser sig på K10 i 5 år om man lämnar in en K10, osäker på om det stämmer och om det är så enkelt men det är ändå något att tänka på.

Jag har pratat med Skatteverket och de lutar också åt att jag borde lämna in en ändring och byta till K12-blankett.

Ett sista alternativ är att skapa ett eget företag som mottagare av utdelningen vilket också ska vara fördelaktigt, jag har dock inte forskat så mycket i det spåret ännu.

Har ni några råd att ge?

1) Om jag har valet mellan K10 och K12, borde jag då byta till K12 med tanke på att jag endast äger 2%?
2) Vad är fördelarna med att "stanna kvar" på K10? (Jag kommer troligen inte få chans att köpa upp mig till 4% i närtid)
3) Vad är fördelarna med att skicka över utdelningen till ett företag istället? Hur fungerar beskattningen då?

Grunden för K10 är om du eller någon dig närstående varit aktiv i bolaget "i betydande omfattning" inkomståret eller de 5 närmast föregående åren.

Eftersom Du arbetar i företaget, och jag antar att det är din huvudarbetsgivare, så borde tolkningen bli att du varit aktiv i betydande omfattning. Följaktligen får du inte lämna K12 utan måste lämna K10.

Det bästa alternativet är att starta ett eget AB som äger dina 2 %, på så sätt kan du ta ut utdelning enligt förenklingsregeln årligen, samt att du inte behöver beskatta en eventuell reavinst förrän ditt bolag betalar ut pengarna till dig.

Tack för svaret. Att starta ett AB känns allt vettigare men det innebär en kostnad/investering på 50k och dessutom är det lite meck med deklaration varje år. Det är ändå intressant och kanske det bästa sättet om jag tittar på längre sikt. Hur blir det om mitt AB äger aktierna och jag får 100k i utdelning och samma år säljer jag dessa med en kapitalvinst på 400k? Då har mitt AB en kassa på 500k (antar att dessa inte skattas alls när de betalas till ett annat företag). Kan jag då välja att ta ut enligt förenklingregeln årligen och skatta 20%? Dvs ta ut drygt 150k per år i 3-4 år och därmed ha 20% skatt på hela beloppet? Den enda nackdelen är i så fall att jag inte kan ta ut allt på en gång.

Gällande K12-blanketten har du rätt i sak men på sidan 6 i broschyr SKV 292 står det:

Det står också så här:

Eftersom jag är en av drygt 20 anställda kan jag argumentera för att jag inte påverkat resultatet i betydande omfattning. Jag kan inte heller välja utdelning istället för lön för att få en förmånligare beskattning.

Om ditt AB äger så kan du få hur stor vinst/utdelning som helst utan beskattning för bolaget. Din privata beskattning styr du sedan själv genom utdelning, som du beskriver, under en längre tidsperiod.

När det gäller SKVs broschyr och "i princip" så är det just "i princip", min gissning är att den "principen" som SKV väljer att driva, om det hamnar i en bedömningssituation, är den princip som ger mest klirr i kassan, tyvärr. Om SKV får välja på en K12a med 25 % beskattning eller en K10a med 30-50% beskattning skulle jag inte sätta för stora förhoppningar på en K12a, tyvärr. Men man kan alltid försöka. Så länge du inte är släkt med någon annan aktieägare finns kanske chansen att inte bidra i betydande omfattning.