Jag har tittat runt lite grann och gått igenom både psykologiavdelningen samt drogavdelningen men har inte hittat någon tråd som behandlar beroendet i sig som ett tillstånd. Jag tänkte därför starta en tråd som behandlar tillståndet i sig, här kommer diskussionen inte handla om specifika rusmedel, mat, övervikt, ätstörning, träning osv dvs. Det är tillståndet som diskuteras här. Jag har placerat tråden under psykologiavdelningen, på grund av den kända anledningen att det är inte endast droger som man blir beroende av utan man kan bli beroende av i princip vad som helst.
Beroende är ett starkt tillstånd som många människor drabbas av i någon form. Det kan handla om droger, mat, träning, sex osv. Som vi alla vet så har många forskare, läkare och vetenskapsmän försökt lösa mysteriet och förklara vad de bakomliggande orsakerna till ett beroende är. Undersökningar har gjorts på olika djurarter, många teorier har kommit till och förgåtts och ersatts av nya teorier men fortfarande existerar fenomenet i alla samhällen. Inom psykologin menar man på att ett beroende har med positiv samt negativ förstärkning att göra. När något utförs och leder till euforiskt tillstånd vill vi gärna upprepa handlingen och erhålla samma känsla. Detta är en pålitlig förklaring men inte den enda orsaken utan ärftlighet spelar också en viktig roll här enligt många. Har man tex släktingar som missbrukar någon form av aktivitet, mat eller droger så är risken stor att man själv drabbas någon gång i livet. Missbruk är kanske fel begrepp att använda sig av. Eftersom beroende, missbruk, och tvångstankar är olika fenomen tycker jag att det är väsentligt att inte blanda ihop dessa men det är allmänt känt att ett beroende är ett mycket starkare tillstånd än vad tvångstankar och missbruk är, dessutom leder tvångstankar och missbruk oavvisligen till ett beroende så småningom. Det som är intressant att diskutera här är dessa teorier; ärftlighet, positiv förstärkning. Visserligen handlar det om det psykiska och att bota eller rota i det som är ''själsligt'' mentalt, psykologiskt är mycket mer komplicerat än att bota somatiska sjukdomar och besvär. Positiv förstärkning innebär ju att man utför något och får en belöning i gengäld. Problemet som uppstår här är ju att den positiva förstärkningen är kortvarig och snabbt övergående, bieffekterna däremot, som oftast går att ta på och se är för det mesta negativa effekter eller rent av skadliga, detta leder ju till att en långvarig negativ förstärkning men detta hindrar ju inte missbrukaren att sluta inta eller utföra handlingen. En kraft som är så stark att man i nyktert tillstånd förlorar kontrollen! Ärftlighet är en annan förklaring men även om ärftlighet är en bakomliggande orsak innebär det inte att individen i fråga föds med ett beroende, visst kan det hända om mamman tex röker under graviditeten så kan fostret utveckla ett beroende eller tolerans mot nikotin men i flesta fall så föds ingen med ett beroende utan måste vara aktiv för att utveckla ett beroende. Här uppstår också ett problem; Om ärftlighet är en verklig orsak och individen vet om att han/hon löper större risk, varför väljer han/hon då att exponera sig för droger eller andra beroendeframkallande substanser och aktiviteter? Grupptryck är också en stark kraft som skulle kunna få de som löper större risk att välja att pröva och testa.
Det sägs att hjärnan deformeras efter ett lång tids beroende och anpassar sig. Det är denna anpassning som får oss att stanna kvar i beroendet. Belöningssystemet aktiveras vid intag eller trånar efter substansen eller aktiviteten efter en tids avklingande. En nära släkting till mig var helt fastkedjad vad gäller alkoholen, den här människan var så beroende att allting som var alkoholhaltiga i hemmet togs vid ett och samma tillfälle. En gång var den här människan så berusad att ambulans fick tillkallas och läkarna tyckte att det var bäst att hen skulle vara under vårdens uppsikt. Hen fick stanna kvar på sjukhuset i tio dagar och efter att läkarna pratat med den här patienten och förklarat hur illa det såg ut för hens del, att levern hade skrumpnat och att hen absolut inte fick dricka en droppe vätska som innehöll alkohol, och alla anhöriga kontaktades och informerades om att vi inte fick bjuda på alkoholhaltiga drycker, var utgången av hela händelsen ändå fascinerande, skrämmande, spännande, reflekterande, bortträngande. Utgången blev att hen efter mycket bön och bedjande om att vi skulle smuggla in lite vin eller whisky till sjukhusavdelningen, trots vår (anhöriga) nekande och tydligt markerande, trots läkarnas varningar och allvarliga tillrättavisningar, hade den här människan efter endast tio dagar, druckit sig berusad genom att tömma en handsprit på 75% ren sprit. Hittades av sjukpersonalen död sittande i sängen med flaskan i handen. Att ett beroende kan gå så långt är verkligen fascinerande och skrämmande.
Det hela kan liknas vid ett scenario; Ett barn på nio år låses in i ett rum med en påse godis, som råkar vara barnets favoritsmak, bredvid påsen ligger en lapp där det står att om barnet låter bli att äta av godiset kan barnet få en miljon kronor vid 15 års åldern. Det är inte svårt att lista ut vad barnet väljer. Barnet tycker att 6 år ligger så långt bort och godiset så nära. Sannolikheten är väldigt stor att barnet tömmer godispåsen trots instruktionerna som barnet läst och förstått. Lite så är det med vuxna som har ett beroendeproblem. Att tänka sig ett harmoniskt liv fritt från beroende ligger ju så långt bort i tiden, sen spelar det ingen roll för den här individen vad ett liv fritt från beroende innebär. För individen är det nästintill otänkbart att gå igenom alla plågsamma avgiftningar, processer, längtan, väntan på att bli frisk från en sjukdom. Allt detta ligger så långt bort och drogen, maten eller aktiviteten så nära till hands. Jag tror självskrivet på vetenskapen och de teorier som forskarna har lyckats arbeta fram men ändå tror och anser jag att en omfattande kunskap föreligger hos anhöriga till missbrukare eller beroende personer, en ovärderlig kunskap föreligger hos före detta missbrukare och beroende personer. Vidare är jag övertygad om att en osynlig och orörd kunskap föreligger hos gemene lekman.
Beroende är ett starkt tillstånd som många människor drabbas av i någon form. Det kan handla om droger, mat, träning, sex osv. Som vi alla vet så har många forskare, läkare och vetenskapsmän försökt lösa mysteriet och förklara vad de bakomliggande orsakerna till ett beroende är. Undersökningar har gjorts på olika djurarter, många teorier har kommit till och förgåtts och ersatts av nya teorier men fortfarande existerar fenomenet i alla samhällen. Inom psykologin menar man på att ett beroende har med positiv samt negativ förstärkning att göra. När något utförs och leder till euforiskt tillstånd vill vi gärna upprepa handlingen och erhålla samma känsla. Detta är en pålitlig förklaring men inte den enda orsaken utan ärftlighet spelar också en viktig roll här enligt många. Har man tex släktingar som missbrukar någon form av aktivitet, mat eller droger så är risken stor att man själv drabbas någon gång i livet. Missbruk är kanske fel begrepp att använda sig av. Eftersom beroende, missbruk, och tvångstankar är olika fenomen tycker jag att det är väsentligt att inte blanda ihop dessa men det är allmänt känt att ett beroende är ett mycket starkare tillstånd än vad tvångstankar och missbruk är, dessutom leder tvångstankar och missbruk oavvisligen till ett beroende så småningom. Det som är intressant att diskutera här är dessa teorier; ärftlighet, positiv förstärkning. Visserligen handlar det om det psykiska och att bota eller rota i det som är ''själsligt'' mentalt, psykologiskt är mycket mer komplicerat än att bota somatiska sjukdomar och besvär. Positiv förstärkning innebär ju att man utför något och får en belöning i gengäld. Problemet som uppstår här är ju att den positiva förstärkningen är kortvarig och snabbt övergående, bieffekterna däremot, som oftast går att ta på och se är för det mesta negativa effekter eller rent av skadliga, detta leder ju till att en långvarig negativ förstärkning men detta hindrar ju inte missbrukaren att sluta inta eller utföra handlingen. En kraft som är så stark att man i nyktert tillstånd förlorar kontrollen! Ärftlighet är en annan förklaring men även om ärftlighet är en bakomliggande orsak innebär det inte att individen i fråga föds med ett beroende, visst kan det hända om mamman tex röker under graviditeten så kan fostret utveckla ett beroende eller tolerans mot nikotin men i flesta fall så föds ingen med ett beroende utan måste vara aktiv för att utveckla ett beroende. Här uppstår också ett problem; Om ärftlighet är en verklig orsak och individen vet om att han/hon löper större risk, varför väljer han/hon då att exponera sig för droger eller andra beroendeframkallande substanser och aktiviteter? Grupptryck är också en stark kraft som skulle kunna få de som löper större risk att välja att pröva och testa.
Det sägs att hjärnan deformeras efter ett lång tids beroende och anpassar sig. Det är denna anpassning som får oss att stanna kvar i beroendet. Belöningssystemet aktiveras vid intag eller trånar efter substansen eller aktiviteten efter en tids avklingande. En nära släkting till mig var helt fastkedjad vad gäller alkoholen, den här människan var så beroende att allting som var alkoholhaltiga i hemmet togs vid ett och samma tillfälle. En gång var den här människan så berusad att ambulans fick tillkallas och läkarna tyckte att det var bäst att hen skulle vara under vårdens uppsikt. Hen fick stanna kvar på sjukhuset i tio dagar och efter att läkarna pratat med den här patienten och förklarat hur illa det såg ut för hens del, att levern hade skrumpnat och att hen absolut inte fick dricka en droppe vätska som innehöll alkohol, och alla anhöriga kontaktades och informerades om att vi inte fick bjuda på alkoholhaltiga drycker, var utgången av hela händelsen ändå fascinerande, skrämmande, spännande, reflekterande, bortträngande. Utgången blev att hen efter mycket bön och bedjande om att vi skulle smuggla in lite vin eller whisky till sjukhusavdelningen, trots vår (anhöriga) nekande och tydligt markerande, trots läkarnas varningar och allvarliga tillrättavisningar, hade den här människan efter endast tio dagar, druckit sig berusad genom att tömma en handsprit på 75% ren sprit. Hittades av sjukpersonalen död sittande i sängen med flaskan i handen. Att ett beroende kan gå så långt är verkligen fascinerande och skrämmande.
Det hela kan liknas vid ett scenario; Ett barn på nio år låses in i ett rum med en påse godis, som råkar vara barnets favoritsmak, bredvid påsen ligger en lapp där det står att om barnet låter bli att äta av godiset kan barnet få en miljon kronor vid 15 års åldern. Det är inte svårt att lista ut vad barnet väljer. Barnet tycker att 6 år ligger så långt bort och godiset så nära. Sannolikheten är väldigt stor att barnet tömmer godispåsen trots instruktionerna som barnet läst och förstått. Lite så är det med vuxna som har ett beroendeproblem. Att tänka sig ett harmoniskt liv fritt från beroende ligger ju så långt bort i tiden, sen spelar det ingen roll för den här individen vad ett liv fritt från beroende innebär. För individen är det nästintill otänkbart att gå igenom alla plågsamma avgiftningar, processer, längtan, väntan på att bli frisk från en sjukdom. Allt detta ligger så långt bort och drogen, maten eller aktiviteten så nära till hands. Jag tror självskrivet på vetenskapen och de teorier som forskarna har lyckats arbeta fram men ändå tror och anser jag att en omfattande kunskap föreligger hos anhöriga till missbrukare eller beroende personer, en ovärderlig kunskap föreligger hos före detta missbrukare och beroende personer. Vidare är jag övertygad om att en osynlig och orörd kunskap föreligger hos gemene lekman.