Homosexualitet är en psykisk störning

Det handlar om dig. Du måste upp flera nivåer för att ens förstå mina argument. Det är inte rätt att jag ska sänka mig till en nivå där man drar förenklade slutsatser utifrån gissningar, politiska ståndpunkter och propaganda. Du skulle försökt förstå mer, då hade vi kunnat diskutera. Enkelt, eller hur.

Om du kollar min lista med svagheter i denna studie så kan vi väl vara överens om att '"bästa" är ett ord som inte hör hemma i samma universum som studien. Utöver den mikroskopiska gruppen så är det tveksamt att det ens handlar om homosexuella om författarnas citat "hade efter terapin mer sex med kvinnor" stämmer så talar det ju för att det är bisexuella vi talar om.

Så skälet till att jag inte håller med dig är att jag är barnslig och korkad?

I ett tidigare inlägg visade jag rätt tydligt att du drog till med ogrundande antaganden, svepande slutsatser och annat som inte hör hemma i en diskussion där man intresserar sig för ökad kunskap i ett område. Du öppnade själv den dörren genom att hävda att jag absolut inte får finnas i ett sammanhang där beslut om människor fattas. Då måste ju din argumentation vara av högre kvalitet.

Men ditt svar är personangrepp med obevisade påståenden om att jag är barnslig och inte "kan förstå" dina argument?

Jag vet inte om du läst Ron L Hubbards hittepå-psykologi "Dianetik."
Precis som du så säger han flera ggr i boken: "Om du inte håller med så beror det på att du inte förstått". Det sämsta och ohederligaste argumentet då man har tunt å fötterna.

Eftersom chansen att du och jag kan ha ett meningsfullt utbyte av kunskap och idéer är minimal så önskar jag dig lycka till att få genomslag för dina idéer.

Terapin har vad jag vet aldrig varit till enbart för exklusivt homosexuella. De som söker sig till sådant terapi kan lika gärna vara bisexuella - som sagt ofta djupt religiösa personer för vilka sexualiteten och religionen skapar svåra konflikter.

Ja, forskningen på området är dålig vilket gör det anmärkningsvärt att APA är så pass kategorisk i sin fördömning av terapi med målet att ändra sexuell inriktning. I synnerhet som tom de studier som APA accepterar inte direkt talar för att terapin är helt verkningslös. Mer allmänt verkar genetikens roll vara liten enligt bra tvillingstudier och homosexualitet/bisexualitet förefaller ha blivit mycket vanligare hos dagens unga i USA vilket talar för för att miljöfaktorer under uppväxten har en stor påverkan. Därför inte orimligt att terapi kan ha effekt.

Man kan också notera att i Sverige kan Femnisitiskt Inititativ propagera för att kvinnor ska läras bli lesbiska utan att någon fördömer detta.

Härligt.. då kan bögar knulla varandra 24/7 samtidigt som de får bidrag för det.

(1)Det finns naturligtvis studier som funnit belägg för att barn som växer upp med samkönade föräldrar mår lika bra som de som växer upp med likkönade föräldrar som är dåliga studier. Dessa studier rättfärdigar inte Regnerus studie. Två fel ger inte ett rätt.

(2)Sammanfattningvis talar trettio år av forskning om för oss att barn som växer upp med likkönade föräldrar inte mår sämre än barn som växer upp med olikkönade.

Om du påstår att Regnerus studie är en bra studie så har du du ingen som helst kunskap om hur vetenskap skall bedrivas.


Metapedia är ingen vetenskaplig källa. Det är ett högerextremistiskt nätbaserat uppslagsverk som i princip vem som helst kan redigera.


Jag struntar fullständigt i era diskussioner.

Om ni gör faktuella påståenden om hur saker och ting i världen är beskaffade så krävs evidens, och faktuella påståenden som inte styrks av evidens är därför helt ovidkommande.
Några saker att nämna:

(1) Studien är över trettio år gammal. Det är i detta fall relevant eftersom att homosexualitet, då studien gjordes, fortfarande ansågs vara en sjukdom och kunskapen kring sexuella läggningar var begränsad.

(2) Om fallet var att studien var gjord idag, så innebär det fortfarande inte särskillt mycket. Ett krav inom vetenskap är att den vetenskapliga metoden följs systematiskt, att andra forskare kan replikera studien, och att resultatet är vedertaget inom forskningen.

(3) Homosexualitet uppfyller inte de kriterier som måste uppfyllas för att något skall klassificieras som en sjukdom. Homosexualitet saknar symptom, saknar fysiologisk eller psykologisk ohälsa. Det saknas belägg för att homosexualitet går att bota.
http://psychology.ucdavis.edu/faculty_sites/rainbow/html/resolution97.html
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/10/WMA-Homosexualitet-ar-ingen-sjukdom/

Försök att bota homosexualitet har dessutom visat sig vara farligt därför att det kan orsaka enorma psykiska påfrestningar. Det är oftast religiösa människor som hänvisar till denna typ av terapi, men låt oss komma ihåg att religion och gud inte har något med sunt förnuft och definitivt inte vetenskap att göra.

Du begår ett par logiska felslut här.

(1) Personangrepp är inget argument.

(2) Forskning bedrivs av människan, så att påstå att jag inte förlitar mig på människan är ett logiskt felslut. Anledningen till att jag förlitar mig på vetenskap är att det fungerar. Om du vill bota en sjukdom, flyga till månen, eller vad det nu kan vara, så är vetenskap det bästa sättet att uppnå resultat på därför att vetenskap är det bästa sättet att besvara alla frågor. Bonusen med vetenskap är att det fungerar.

(3) Jag är inte så pass arrogant att jag förkastar väl underbyggda vetenskapliga teorier i tron om att jag har mer kunskap om vetenskap än den sammanlangda kunskapen människan har samlat på sig under några tusen år. Jag tror inte att jag är bättre på att värdera argument och bedriva forskning än den samlade forskningseliten.

(4) Inget av det du har skrivit är ett motargument. Du började med ett personangrepp, och sedan påstår du att du vet bäst, men du för ingen argumentation, och ger ingen källhänvisning.

Om du utbildar dig inom forskning och bedriver forskning så inser du att dina egna bedömningar ofast är jävligt skeva.




Med ''åberopande av naturen'' så syftade jag på det logiska felslutet. Inte observationer av naturen.

yourlogicalfallacyis.com/appeal-to-nature



Det saknas evidens för att homosexualitet är en psykisk sjukdom.

Men du anförde studien som argument för att homosexualitet kan behandlas. Om de 8 personer som påverkades av att få elstötar då de kollade på bilder av nakna män i själva verket är bisexuella så blir studien ännu mer värdelös och ännu mer irrelevant för det du argumenterar för. Ta inte upp studier som inte har med dina argument att göra framöver. Det är förvirrande och innebär onödig ansträngning för oss som försöker förstå hur du drar dina slutsatser.

Att homsexualitet ökar (källa?) och att det beror på miljöfaktorer är en slutsats som behöver styrkas.
Att det dessutom skulle innebära att det går att påverka med terapi är en ännu mindre underbyggd teori.

1. Förekomsten av sexuella övergrepp i både självrapportering och rapportering från institutioner ökar då samhällets kunskap om problemet ökar. Dvs inte en ökad förekomst utan ett minskat mörkertal.
Samma skulle kunna gälla sexuell läggning då synen på sexuell läggning förändras.
Jag skulle tippa att bögar i Uganda är ännu mindre benägna att svara sanningsenligt ens i anonyma undersökningar om sexualitet. Det är en miljöfaktor som inte handla rom läggningen i sig utan rapporteringen av den.

För övrigt finns det en mängd miljöfaktorer som inte går att påverka med terapi. Låt säga att förekomsten av miljöföroreningar med hormonliknande effekter har ökat, om exponering för dessa under graviditeten har samband med homosexualitet så har du en miljöfaktor som inte går att påverka med psykoterapi.

Att APA fördömer en behandling utan att veta om den funkar eller inte funkar verkar kanske konstigt. Men då måste vi komma ihåg att APA dessutom inte anser homosexualitet vara en psykisk sjukdom.
Om någon skum kristen grupp erbjöd elstötsbaserad terapi för att ta bort sexdriften hos heterosexuella, är det inte rimligt att APA fördömer det? I synnerhet om de som erbjöd "behandlingen" kallade det "terapi" och att det hade inslag av "KBT-tekniker"?

Logiken är som följer:

1. Tillstånd av ohälsa är per definition sjukdom.
2. Oförmåga att sprida sina gener är ohälsa.
3. Homosexualitet är ett tillstånd.
4. Homosexualitet lägger av naturliga skäl hinder i vägen för spridandet av sina gener.

Alltså är homosexualitet en sjukdom. Den är inte fysisk, alltså måste den vara psykisk.

Du säger att "det saknas evidens". Vad anser du utgöra evidens för någon psykisk sjukdom över huvud taget?

Då man i medicinska sammanhang talar om "evidens" använder man inte simpel logik utan replicerbara vetenskapliga studier där empiri bevisar teorin.

När det gäller homosexualitet så har man i den medicinska och psykologiska världen bestämt sig för att det inte är en sjukdom. Istället ses det som en variation när det gäller egenskapen sexuell läggning. Det är alltså de övergripande medicinska organisationerna som definierar detta, inte institutionen för teoretisk filosofi på Lunds universitet.

Din logik stämmer internt men har liten relevans för vad som definieras som sjukdom.

Anser du att homosexuella ska ha sjukersättning för sin sjukdom?
Bör homosexuella inte kunna ta vissa försäkringar för att de är sjuka?
Ska samhället satsa miljarder på att ta reda på varför 1.5-4% är homosexuella och hur de kan botas?

Vad gör vi med personer som av olika skäl inte kan skaffa barn? Är de alla sjuka?
Är en ful person som inte kan få en partner att skaffa barn med sjuk?
Är en osympatisk person som inte kan få en partner att ha barn med sjuk?
Är alla infertila kvinnor sjuka?
En homosexuell man som genom insemination skaffar barn med en kvinna, blir han frisk då barnet föds och ska hans homo-sjukskrivning då upphöra?

Din post utgör inte svar på min fråga. Vad är evidens för en psykisk sjukdom? Är det evidens för personens mentala processer eller evidens för sjukdomens effekter?

Låt oss ta en fysisk sjukdom. Låt oss vara lite roliga och ta smittkoppor. Den är utrotad, men vi låtsas att den finns kvar. Evidens för att det är en sjukdom? Ja du, definitionen av sjukdom är "funktionshindrande tillstånd som karakteriseras av fysiologisk, psykologisk och/eller social ohälsa". Är smittkoppor ett sådant? Jo man dör av det (evidens), så det är definitivt ohälsa.

Ta nu ett tillstånd - ett hypotetiskt, fysiskt sådant - som reducerade din chans att få barn med säg 90% (evidens). Folk skulle självklart klassa detta som ohälsa och därmed en sjukdom.
Men antag nu att tillståndet inte var fysiskt, utan istället grundade sig i en dragning till personer som man inte kan få barn med. Samma effekt, samma evidens, samma ohälsa - men nu vill du att det inte ska vara en sjukdom.

Som du säger är det "medicinsk och psykologisk" (psykiatrisk) expertis som bestämt sig för att homosexualitet inte är en sjukdom. Detta trots att ohälsan existerar. Jag tycker att detta är ett politiskt motiverat beslut som har sin grund i att folk tror att mental sjukdom = farligt och opålitlig person, vilket gjorde att homosexuella tidigare kände sig dåliga och att folk försökte "bota" dem, vilket är dumheter.

Nu frågor. Mina svar i fetstil.

• Anser du att homosexuella ska ha sjukersättning för sin sjukdom? Nej, det är en så lätt sjukdom att de inte ska ha det. Man får mig veterligen inte sjukersättning för huvudvärk eller färgblindhet heller.
• Bör homosexuella inte kunna ta vissa försäkringar för att de är sjuka? Nej. Däremot kanske det finns skillnader i hur ofta homosexuella byter partner jämfört med hur ofta heterosexuella gör det, vilket kanske skulle påverka premien för livförsäkringar.
• Ska samhället satsa miljarder på att ta reda på varför 1.5-4% är homosexuella och hur de kan botas? Nej, det är slöseri med pengar eftersom samhället ej tjänar på att bota homosexuella. Det skulle inte påverka folkmängden i någon större grad och homosexuella är i övrigt lika produktiva som fullt friska människor. Sedan verkar det vara troligt att det inte ens går att bota.
  
• Vad gör vi med personer som av olika skäl inte kan skaffa barn? Är de alla sjuka? Vissa är det, det finns sjukdomar som orsakar mer eller mindre tillfällig infertilitet. Vissa är inte längre sjuka men ådrog sig permanenta fysiska skador som gör att de inte kan få barn. Och så vidare. Vad vi "gör med dem" skiljer sig från sjukdom till sjukdom. Ibland gör man ingenting, om det är tillfälligt så behandlar man sjukdomen.
• Är en ful person som inte kan få en partner att skaffa barn med sjuk? Frågan är felställd. Det finns horribelt fula personer som har barn. Men fulhet är i allmänhet inte en sjukdom, även om den i vissa fall kan bero på sjukdom. En tumör i ansiktet t.ex.
• Är en osympatisk person som inte kan få en partner att ha barn med sjuk? Det kan han vara, om osympatiskheten har sin grund i en mental sjukdom som t.ex. social fobi.
• Är alla infertila kvinnor sjuka? Nej, inte alla. Vissa är det. Vissa har varit. Vissa är för unga eller för gamla. Vissa har andra skador som gör att de är infertila. Eventuellt finns någon anledning jag missat.
• En homosexuell man som genom insemination skaffar barn med en kvinna, blir han frisk då barnet föds och ska hans homo-sjukskrivning då upphöra? Nej, tillståndet kvarstår trots att man gått förbi effekten av symptomen. Dessutom kan man inte sjukskriva sig för homosexualitet, precis som man inte kan sjukskriva sig för färgblindhet, lättare former av psoriasis, osv.

Homosexualitet är en sexuell variant, hur svårt kan det vara att begripa detta?. Finns hur mycket forskning som helst om det.
Viss genetik kan finnas bakom. Baserat på att i vissa länder är andelen betydligt högre än i andra oavsett kulturella förutsättningar.

Det finns dock nyligt gjord forskning på detta som säkerställer genetikens roll i detta, är man läskunning råder ingen tvekan.

Ohälsa är inget annat än ett begrepp.
Frihet från sjukdom är något ingen människa på jorden, i vartenda levande ögonblick inte kan diagnostiseras med. Om inte annat en finne på näsan.
Ohälsa innebär alltså något mer.
Homosexualitet är inte någon ohälsa, inte för någon homosexuell person.

Däremot kan såda här ideer/fantasier, gamla föreställningar , som aldrig verkar dö ut -skapa ohälsa hos homo och bisexuella.